Publicerad

Regeringen fördubblar ersättningen till totalförsvarspliktiga

Den dagsersättning som totalförsvarspliktiga får under sin grundutbildning höjs, enligt ett regeringsbeslut den 17 augusti. Ersättningsnivåerna för de förmåner som gäller för totalförsvarspliktiga behöver höjas för att motsvara de ersättningar som rekryter som genomför frivillig militär grundutbildning har rätt till.

Genom ändringen höjs dagersättningen under grundutbildning som är längre än 60 dagar från 72 kr till 146 kr per dag. Även den utbildningspremie som en totalförsvarspliktig har rätt till när han eller hon rycker ut från grundutbildningen höjs liksom resekostnadsersättningen. Ersättningsnivåerna för dessa förmåner ändrades senast år 2005.

Beslutet innebär också att den särskilda ersättning för underkläder som kvinnor som genomför grundutbildning med värnplikt får i dag tas bort. Sedan 2010 är totalförsvarsplikten könsneutral och därmed ska det finnas en beredskap för att utrusta alla kvinnor och män med den materiel de behöver.

Ta del av hela pressmeddelandet på regeringen.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Kärnvapenhot och civilt försvar – en kunskapsöversikt

En ny rapport ger en kunskapsöversikt avseende kärnvapenhot och civilt försvar. Rapporten har skrivits av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Syftet är att identifiera de största kunskapsluckorna i dagsläget och att ge förslag på prioriterade områden för framtida forskning. Rapporten gör inte anspråk på att vara heltäckande, men ger förhoppningsvis en någorlunda korrekt bild av kunskapsläget för detta område.

Eftersom det rör sig om en forskningsöversikt berörs inte mer generella frågor, såsom organisation och ledning, annat än i förbigående. Studiens slutsatser kan kort sammanfattas med att det genomförts omfattande forskning och utredningar som har bäring på kärnvapenhot och civilt försvar, men att de till stor del härrör från tiden före 1980.

Det är svårt att överblicka i vad mån denna kunskap är bortglömd, passivt känd eller aktivt tillämpad hos de aktörer som har att hantera kärnvapenhotet i kontexten civilt försvar. I frånvaro av mer precisa mål för det civila försvaret är det också en utmaning att identifiera vilka befintliga kunskaper som är relevanta för den förmåga som Sverige avser att bygga upp för framtiden.

Två övergripande slutsatser i denna studie är därför att stora kunskapsluckor finns då befintlig kunskap inte har använts aktivt på länge eftersom kärnvapenhotet inte har varit dimensionerande, samt att det civila försvarets mål behöver preciseras närmare för att inriktningen av forskning och utredning avseende kärnvapenhotet ska kunna prioriteras. Studien anger dock tentativa prioriterade områden för fortsatt forskning och utredning.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Försvarsuppgörelse stärker försvaret med 2,7 miljarder per år

Startsida Regeringen.se

Regeringen har kommit överens med Moderaterna och Centerpartiet om ytterligare åtgärder för att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver tidigare satsningar ska den militära förmågan och förmågan inom totalförsvaret förstärkas med ytterligare 2,7 miljarder kronor per år 2018-2020.

I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar under innevarande år. De åtgärder som aviserades i samband med vårändringsbudgeten för 2017 kan fortsätta och intensifieras ytterligare under kommande år 2018-2020. Regeringen är överens med Moderaterna och Centerpartiet om att det behövs ytterligare resursförstärkningar från och med 2018. I arbetet har försvarsgruppen utgått från Försvarsmaktens budgetunderlag avseende 2018 liksom relevanta underlag från andra myndigheter inom totalförsvaret.

I första hand prioriteras åtgärder för att säkerställa genomförandet av 2015 års försvarsbeslut under perioden till och med 2020. Därutöver prioriteras åtgärder för att ytterligare förstärka förmågan under innevarande period samt säkerställa att den militära förmågan och förmågan inom totalförsvaret kan öka efter 2020. Jämfört med tidigare beslut ökas därmed försvarsekonomin med 8, 1 miljarder kronor under kommande tre år. Av förstärkningen 2018-2020 beräknas totalt cirka 1,3 miljarder kronor för åtgärder inom det civila försvaret och cirka 6,8 miljarder till det militära försvaret. .

De ekonomiska förstärkningarna möjliggör en ökad förmåga inom det militära försvaret, i linje med Försvarsmaktens förslag, genom bland annat ökad förbandsverksamhet och beredskap. Åtgärder för att säkerställa att samtliga krigsförband ökar sin krigsduglighet prioriteras. Arméstridskrafterna ska kunna agera samtidigt med två brigader med godtagbar förmåga. Det är prioriterat att höja krigsdugligheten hos de förband som har lägst krigsduglighet framför att ytterligare höja de förband som redan har godtagbar duglighet. Övningsverksamheten ska utökas. Förmågan att samtidigt kunna mobilisera hela krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är av grundläggande betydelse, och ska ytterligare förstärkas med de tillskott som nu görs.förmåga inom det militära försvaret, i linje med Försvarsmaktens förslag, genom bland annat ökad förbandsverksamhet och beredskap.

http://www.regeringen.se/4a3506/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/overenskommelse-mellan-s-mp-m-och-c-om-ytterligare-atgarder-for-att-oka-den-operativa-formagan-i-krigsforbanden-och-sakerstalla-den-samlade-formagan-i-totalforsvaret.pdf 

Dela gärna detta inlägg på sociala media: