Publicerad

Kommuner bryter mot lagkrav på krisberedskap

Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad
Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad. Foto: Anna Mi Skoog / Sveriges Radio

Kommunerna i Sverige bryter mot lagen på flera punkter när det gäller krisplanering. Det här gäller även kommunerna i Västmanland.

Det saknas planer för vilka som ska arbeta kvar i kommunerna om försvarsmakten måste mobilisera. Och man har heller inga planer för hur befolkningen ska få mat någon längre tid vid höjd beredskap.

– De här sakerna har inte varit prioriterade, säger Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad, som bekräftar att man inte lever upp till de här kraven som lagen ställer.

Kommunerna får statliga bidrag för att vidta vissa åtgärder när det gäller krisberedskap. Det här regleras i en överenskommelse mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting, och MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Men i den gällande överenskommelsen finns de här kraven inte med, trots att de alltså finns i lagen.

I Västerås stad har man ändå påbörjat arbetet med att få de här planerna på plats. Och man gör därmed mer än vad  kommunöverenskommelsen kräver.

– Vi har till exempel tecknat avtal med två stora matvarubutiker så att vi när som helst på dygnet kan öppna dem och plocka ut de varor som vi behöver ha, förklarar Johan Ahlström.

Men när det gäller krisplaneringen betonar han också vikten av att gå i takt med de centrala myndigheterna, som även måste göra sin del.

– Att Sverige i dag bara har matvarulager för sex dagar känns alldeles för sårbart. Finns det ingen mat som levereras till Sverige, så har Västerås stad heller ingen mat vi kan försörja våra västeråsare med. Och då ska vi inte bara tänka att det är utifrån krig, utan det kan ju bli någon blockad, eller någon naturkatastrof som gör att vi får livsmedelsbrist.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Stor katastrofövning prövade Sveriges krisberedskap

På språng! Krisberedskapsexperter och observatörer igång under övningen Cornflower Wind. Foto: Louise Borlind

Ett fraktfartyg kolliderar med ett kryssningsfartyg med hundratals skadade och evakuering av flera tusen passagerare. Det var scenariet för en större katastrofövning där delar simulerades med ett FOI-utvecklat verktyg.

Nyligen genomfördes simuleringsövningen Cornflower Wind med Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) för att studera resiliensen i Sveriges krishanteringssystem.

– Resiliens handlar om anpassnings- och återhämtningsförmåga, säger Rogier Woltjer, FOI:s projektledare för DARWIN-samarbetet.

Scenariot var en större fartygsolycka i Östersjön med många skadade och genomfördes inom EU-projektet DARWIN.

Under övningen testades Region Östergötlands katastrofmedicinska beredskap och sjukvårdsledning. Utöver det tiotal personer som övades från sjukvårdsledningen deltog även andra aktörer i krisberedskapssystemet som SOS Alarm, Sjöfartsverket och de lokala sjukhusen på plats för att göra övningen så realistisk som möjligt. På plats fanns dessutom Polisen, Räddningstjänsten och samhällsaktörer som kommuner och Röda Korset.

En sak som blev tydlig i övningen är hur viktig kommunikationen är. Övningen tydliggjorde möjligheterna och hindren vid samverkan, vilket i sin tur möjliggör framtida utveckling av krisberedskapssystemet.

– Det är väldigt positivt för utvecklingen av Sveriges krishantering när hela systemet testas samtidigt och vi utvecklar vår förmåga att samverka, säger Carl-Oscar Jonson, forskningskoordinator, KMC.

–  Projektet DARWIN utvecklar och utvärderar nya riktlinjer för mer resilient krishantering. De berör arbetssätt, verktyg, strategier, planer, träning och övning, förklarar Rogier Woltjer.

Övningen kombinerade på ett innovativt sätt FOI:s simuleringsverktyg med KMC:s simulerings- och träningsmetodik för katastrofmedicinska insatser.

– Cornflower Wind ingår i utvecklingsprogrammet som vi nu testar. Den innebär en praktisk tillämpning av DARWIN:s riktlinjer, anpassade för regional sjukvårdsledning. Både utvecklingsprogrammet och övningsupplägget kan användas för att utveckla samverkan och ledning inom krishantering både i Sverige och inom hela EU, konstaterar Rogier Woltjer.

Dela gärna detta inlägg på sociala media: