Publicerad

Rådet för psykologiskt försvar

Idag, den 29 januari 2020, träffades Rådet för psykologiskt försvar för fjärde gången sedan starten. Rådet har inte fasta medlemmar utan intressenter bjuds in till varje möte. Rådet är ett av flera råd som arrangeras av Totalförsvarsstiftelsen. Hanna Linderstål som till vardags är VD på Earhart och även ordförande i PSYOPS-förbundet är sammankallande för rådet. Bland deltagarna fanns Mikael Tofvesson från MSB, Magnus Hjorth som är sekreterare i regeringens utredning om psykologiskt försvar, Åsa Larsson som är en av grundarna till Viralgranskaren, Eva Burman chefredaktör på Eskilstuna-kuriren, Olle Wästberg som varit chefredaktör för Expressen och generaldirektör för Svenska institutet och flera andra experter och aktörer.

Föredragande denna gång var Annelie Frank från Faktajouren.se.

Faktajouren har en historia som har lite gemensamt med Viralgranskaren då Jack Werner såg ett behov av en svensk aktör som kunde möta desinformation och falska nyheter. Idag är Annelie den enda anställde på Faktajouren. Faktajouren drivs av Medieinstitutet Fojo och finansieras av Anderstiftelsen. Fojo är ett oberoende institut för medieutveckling på Linnéuniversitetet i Kalmar. Fojo och MSB kommer inom kort att ge ut en handbok för kommunikatörer – “Att möta informationspåverkan”.

Faktajouren ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter på internet i Sverige och internationellt, föra dialog med myndigheter, organisationer och mediebransch, stödja enskilda mediers initiativ för att bedriva faktakoll och arrangera utbildningar för medieaktörer.

Efter föredraget diskuterades en rad intressanta frågor bl a om hur viktigt det är att skilja på statens och medias roller. Staten skall gripa in om något brott har begåtts i övrigt kan staten ge bidrag till forskning och utbilda. Därför är det viktigt att hitta aktörer och noder inom olika sektorer som själva kan driva de här frågorna med stöd av statliga aktörer.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Förmåga att hantera kris svårt att mäta


Förmåga att kunna hantera besvärliga situationer och kriser – det borde vara viktigt att mäta när krisberedskap bedöms. Sverige satsar miljarder på krisberedskap. Syftet är att stå bättre rustade i händelse av kris eller katastrof. Men att ta reda på om satsningarna har effekt och ökar förmågan är svårt med dagens bedömningsmetoder.

”Vi måste stärka vår förmåga”. Detta och liknande uttryck hörs allt oftare i debatten, exempelvis när den stundande totalförsvarsövningen TFÖ 2020 förs på tal. Risk- och hotbilden har förändrats på grund av klimatförändringar och säkerhetsläget i omvärlden, vilket leder till ökade krav på samhället att klara av att hantera allt från översvämningar, skogsbränder och störningar i elförsörjningen.

Dela gärna detta inlägg på sociala media: