Alla inlägg av Totalförsvar

IT på största möjliga allvar

fredrik-robertsson2

Generalmajor Fredrik Robertsson, CIO för Försvarsmakten. Foto: Magnus Bergström.It-säkerhet är viktigt för alla företag och organisationer men i Försvarsmakten är området avgörande eftersom man hanterar information som rör rikets säkerhet. Om it-strukturen skadas kan det resultera i att mycket inom Försvarsmakten inte fungerar. It-säkerhet tas på högsta möjliga allvar och är anledningen till varför deras CIO är en del av den högsta ledningsgruppen.

När Fredrik Robertsson får frågan om vad av som är viktigast i en IT-infrastruktur måste han därför välja säkerhet.

– Men att bygga en struktur som är säker men inte användarvänlig och saknar flexibilitet är inte heller bra och äventyrar i förlängningen säkerhetsaspekten, förklarar Fredrik Robertsson.

Att lyckas med balansen i it-strukturen är därför en av de stora utmaningarna för honom. Inte minst med anledning av att Försvarsmakten är under återuppbyggnad med stora behov av modernisering.

Läs hela artikeln här

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Stockholm är Europas säkraste stad

Relaterad bild

Stockholm är världens fjärde säkraste storstad, endast Tokyo, Singapore och Osaka är säkrare.

Det är the Economist Intelligence Unit som skrivit en rapport baserad på 40 kvalitativa och kvantitativa parametrar. Man har mätt fyra dimensioner: personlig, infrastrukturell, digital och hälsomässig säkerhet (safety).

Läs hela rapporten här

 

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Kommuner uppmanas höja krigsberedskapen

Rikard Aspholm handläggare av frågor som rör samhällsskydd på länsstyrelsen.
Rikard Aspholm handläggare av frågor som rör samhällsskydd på länsstyrelsen. Foto: Ulf Larsson/Sveriges Radio

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kräver att Sveriges kommuner ska öka sin krigsberedskap.

Länsstyrelserna, som har ansvaret för civilförsvaret, tror att det kommunerna kommer att klara av det här jobbet.

– Kommunerna har uppgiften att jobba med krisberedskap i dag och det bedrivs som aktivt arbete. Sedan lite nyheter att återuppta arbetet med säkerhetsskyddet, men det är jag övertygad att kommunerna klarar av, säger Rikard Aspholm som är handläggare av samhällsskydd på länsstyrelsen.

Under det kalla krigets dagar så var krigsberedskapen även i det civila samhället ständigt närvarande. Men under de senaste 15-20 åren är det verksamhet som hamnat långt ner på prioritetslistan. Men nu ska det byggas upp igen – åtminstone delar av det.

– Jag tror inte att det nödvändigtvis är samma verksamhet som ska återuppbyggas. Samhället har förändrats en hel del det finns andra typer av konflikter som är tänkbara, säger Rikard Aspholm.

Att kommunerna nu fått uppmaningar på att se över och öka sin krigsberedskap har en förklaring.

– Riksdagens bedömning av säkerhetsläget i vår omvärld, säger Rikard Aspholm.

Denna artikel är hämtad från Sveriges Radios hemsida

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Rundabordssamtal med näringslivet om informations- och cybersäkerhet

Bildresultat för cybersecurity

Inrikesminister Anders Ygeman och närings- och innovationsminister Mikael Damberg träffade idag ett tjugotal representanter från näringslivet för att diskutera de viktigaste utmaningarna och möjligheterna på informations- och cybersäkerhetsområdet.

Regeringen anser att om Sverige ska kunna vara världsledande på att ta vara på digitaliseringens möjligheter, så måste informations- och cybersäkerhetsarbetet hålla hög klass – både i offentlig och privat sektor. Regeringen har redan tagit flera initiativ för att säkerhetsarbetet ska stärkas. Nu tas ytterligare steg. Regeringen kommer nästa år att presentera en nationell strategi för informations- och cybersäkerhet.

– För att vi ska kunna uppnå ett mer robust samhälle behöver vi hantera de digitala säkerhetsutmaningarna. Inte minst inom näringslivet finns en omfattande expertis på det här området. Jag är därför tacksam för de kunskaper och inspel vi fått ta del av idag, säger inrikesminister Anders Ygeman.

De digitala säkerhetsutmaningarna har även aktualiserats i regeringens samverkansprogram. Flera företag som är representerade i samverkansprogrammen fanns på plats vid dagens samtal, däribland Ericsson, ABB, Volvo Personvagnar och IBM.

Läs mer här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Utredning om materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten överlämnad

Försvarsminister Peter Hultqvist tog emot betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap från utredaren Ingemar Wahlberg
Försvarsminister Peter Hultqvist tog emot betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap från utredaren Ingemar Wahlberg. Foto: Mikael Kiesbye/Regeringskansliet

Regeringens särskilde utredare Ingemar Wahlberg överlämnade den 14 december betänkandet Logistik för högre försvarsberedskap till regeringen. Utredningen föreslår att verksamhet inom Försvarets materielverk som rör drift och vidmakthållande av materiel förs över till Försvarsmakten. Enligt utredaren får Försvarsmakten får därmed en sammanhållen krigsorganisation med tillhörande logistikresurser.

I den försvarspolitiska inriktningspropositionen från 2015 ställde regeringen krav på högre tillgänglighet och beredskap i krigsförbanden för att på så sätt öka krigsförbandens operativa förmåga. Hösten 2015 tillsattes en utredning med uppgift att lämna förslag på hur materiel- och logistikförsörjningen bör utformas och organiseras för att tillgodose dessa krav. Utredningens arbete har genomförts med stöd av experter från Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

I betänkandet föreslår utredningen bland annat att Försvarsmakten ska ansvara för att driften och vidmakthållandet av myndighetens materiel och att därmed verksamhetsområdet förråd, service och verkstäder inom Försvarets materielverk förs över till Försvarsmakten.

Utredningen föreslår också en finansiell styrmodell som innebär att riksdagens och regeringens styrning av statens åtaganden och statens utgifter sker utifrån relationen till utomstatliga leverantörer. Enlig utredaren skulle detta tydligare vad staten har beställt av industrin och inte som i nuvarande modell på vad Försvarsmakten har beställt från Försvarets materielverk.

Läs mer här!

 

 

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Konflikten i Göteborgs hamn

Relaterad bild
Göteborgs containerhamn

Efter strejken i novmeber pågår det sedan en tid medling i konflikten mellan APM Terminals och Hamnarbetarförbundet.

Vad som gör detta så intressant ur totalförsvarssynpunkt är konsekvenserna som ett avbrott får – även om det i detta fall är orsakat av en betydligt fredligare fejd än krig.

90 % av utrikeshandeln går via de svenska hamnarna. APM Terminals hanterar ca 50 % av allt containergods i Sverige. Under strejken som genomfördes 15- 18 november beräknades volymkapaciteten i bolaget sjunka till 20 – 30 % vilket får mycket allvarliga konsekvenser för svenskt näringsliv och äventyrar Göteborgs Hamns position i Skandinavien.

Redan på kort sikt är risken att tappa viktiga affärer stor vilket i förlängningen innebär att arbetstillfällen kan gå förlorade. Problematiken med konfliktreglerna innebär också att infrastrukturen i hamnen inte kan utnyttjas på ett tillfredställande sätt. Det påverkar inte bara handeln i Göteborgs Hamn och Göteborgsregionen utan påverkar hela Sveriges handel. På längre sikt är risken att godset går över till andra trafikslag.

Om en situation liknande den som beskrivs i Omfall Edmund skulle uppstå – så finns inte tid att omdirigera godsflöden till andra trafikslag. Dessa framstår just i det fallet inte ens som möjliga alternativ.

Källa: Transportföretagen

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

NSPA skriver avtal med EUROCORPS

Foto: NSPA

NSPA har etablerat ett formellt ramverk för samarbete med European Corps – EUROCORPS. Ett samförståndsavtal tecknades den 30 november.

NSPA står för Nato Support and Procurement Agency och motsvaras av FMV i Sverige.

Överenskommelsen omfattar grundläggande principer för hur NSPA skall leverera stöd till EUROCORPS högkvarter rörande försörjning, underhåll, upphandling av varor och tjänster, transporter, konfigurering, teknisk assistans. Detta levereras i projektform.

Läs mer: NSPA signs agreement with EUROCORPS

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Kommunerna ska rusta för krig – men de vet inte hur

Så här såg det ut innan betongbunkern i Sankt Jörgens park i Lund täpptes igen för gott. Nu förbjuds kommunerna att avveckla liknande anläggningar som kan komma i bruk i händelse av krig. Bild: Johan Bävman

Regeringen ställer orimliga krav på att Sveriges kommuner ska skydda invånarna i händelse av krig. Det hävdar flera kommunala säkerhetsexperter. ”Det här kostar pengar som inte finns”, säger Jonas Hult i Malmö. ”Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra”, säger Håkan Nilsson i Landskrona.

För ett år sedan beslöt regeringen att Sverige åter ska få ett civilt försvar. Den totalförsvarsplanering som gjordes under kalla kriget ska väckas till liv.

Häromdagen fick säkerhetscheferna i landets kommuner brev från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med krav på ökad krigsberedskap.

”Det ställer höga krav på… operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter”, heter det i rundskrivelsen.

Därutöver ställer MSB specifika krav:

• Kommunerna ska öka säkerhetsskyddet.
• De ska delta i försvarets krigsövningar.
• De ska vara med på olika försvarskurser.
• De ska medverka till att skyddsrummen blir fler.

• Kommunerna får inte längre avveckla ledningscentraler i bergrum och andra civila krigsanläggningar.

– Vi avråder från en sådan avveckling. De anläggningar för civilt försvar som finns kvar i kommunerna var en del av totalförsvaret fram till 90-talet. Det kan vara fungerande anläggningar som vi får bruk för framöver, säger Svante Werger, informationschef på MSB.

Enligt honom är rundskrivelsen ett sätt att förbereda Sveriges kommuner för en framtida krigssituation.

Detta inlägg är ett utdrag från en artikel i Sydsvenska dagbladet

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Svenskt jordbruk skulle slås ut av långvarig kris

Mjölkbonden Thomas Bäck säger att de skulle klara att leverera mjölk i en vecka utan el.
Mjölkbonden Thomas Bäck säger att de skulle klara att leverera mjölk i en vecka utan el. Foto: Oskar Lodin / Sveriges Radio

Svensk livsmedelsproduktion riskerar slås ut av en långvarig kris, till exempel vid en krigshändelse. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet.

På grund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge så slog regeringen förra våren fast att beredskapsarbetet inom det civila försvaret ska återupptas. Än så länge har det dock inte skjutits till några pengar, säger forskaren Camilla Eriksson.

– Det som har bestämts så här långt är att myndigheterna ska se över planeringen för det civila försvaret, men det återstår att se om det blir några satsningar på området rent finansieringsmässigt.

Inlägget är ett utdrag ur en artikel från Sveriges Radio

Lyssna även på P1 Morgon från 11 december 2016

SLU:s rapport finns här

Det är många som varnat för detta i god tid – utan att åtgärder vidtagits.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Samhället inte redo för cyberattacker

Björn Andersson, verksamhetsspecialist på polisens nationella IT-brottscentrum, Christina Goede, programansvarig för Samhällsviktig verksamhet/kritisk infrastruktur på MSB, Patrik Fältström, chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen på Netnod och Hans Arvidsson, 4C Strategies, diskuterade digitaliseringens sårbarhet under Skyddmässan. Foto: Henrik Söderlund.

Myndigheter är oförberedda på IT-attacker, deras arbete med informationssäkerhet brister och dessutom ligger polisen långt efter när det gäller brott via internet. Det var några av slutsatserna under ett seminarium som SSF arrangerade på Skyddsmässan i Stockholm.
– Cyberbrottsligheten omsätter mer än narkotikabrottsligheten, konstaterade polisen Björn Andersson.

Ett av de mest intressanta seminarierna på Skydd gick under rubriken ”Det digitaliserade  samhället – hur sårbara är vi”. Fyra experter diskuterade hur IT-attacker, dataintrång  och olika  påverkansförsök  utmanar myndigheter och utgör ett hot mot det öppna samhället.

Hans Arvidsson från 4C Strategies inledde med att visa statistik från en rapport från Enisa (European Union Agency for Network and Information Security). Den visar att det förekom 138 större incidenter med betydande avbrott i 21 länder under 2015. Värst drabbat av avbrott var mobilt internet (44 procent av incidenterna).  Cirka 15  procent av incidenterna drabbade 112-tillgängligheten.  Den vanligaste anledningen till incidenterna är systemfel och där ingår mjukvarubuggar och hårdvarufel. Uppsåtliga attacker var orsak till 2,5 procent av avbrotten.

Läs hela artikeln här

För någon månad sedan talade FRA om cyberhot vid ett seminarium om it- och informationssäkerhet.

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media: