Alla inlägg av Totalförsvar

Aurora 17 avslutas på onsdag

Skarpskjutning med artilleri i närvaro av statsministern avslutar striderna under försvarsmaktsövning Aurora 17

Foto: Karin Malmsten

Försvarsmaktsövning Aurora 17 går nu in i sitt slutskede. På onsdagen förmiddag genomförs som avslutning en skarpskjutning med artilleri (Archer) i Trosa.

Momentet besöks av statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist, Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall och övningsledaren för Aurora 17, generalmajor Bengt Andersson.

Plats: Tureholms slott, 2 km väster om Trosa.

För ytterligare information om övning Aurora 17 – besök www.forsvarsmakten.se/aurora

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Standard för samhällssäkerhet

Totalförsvarsstiftelsen deltog den 21 september i nätverksmöte på SIS (Swedish Standards Institute) och teknisk kommitté för samhällssäkerhet.

Oförutsedda händelser och yttre påverkningar som exempelvis el- och vattenavbrott samt naturkatastrofer ställer höga krav på samhället men även på dig som individ och din organisation. För att göra samhället säkrare pågår ett omfattande standardiseringsarbete för att underlätta samverkan och göra det enklare när det oväntade inträffar.

Den övergripande målsättningen med kommitténs arbete är att höja samhällets säkerhet och att underlätta samverkan mellan aktörer för att förebygga, i händelse av en incident och att efter en incident kunna lära sig och förbättra sin beredskap inför kommande oförutsedda händelser. Samhällets komplexitet innebär att många faktorer påverkar detta och därför täcks många områden in i kommittéarbetet och man arbetar brett med flera olika typer av standarder.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Regeringen stärker PTS säkerhetsarbete

Bildresultat för PTS logo

Regeringen har idag den 21 september gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att vidta åtgärder som säkerställer myndighetens långsiktiga arbete avseende säkerhetsskydd och informationssäkerhet för att bättre möta förändrade och framtida krav som ställs.

Regeringen har i budgetpropositionen därför avsatt 13 miljoner kronor årligen åt PTS för insatser inom områdena samt för arbete med civilt försvar.

– Statliga myndigheter måste ha kännedom om de risker och hot som kan påverka verksamheten. De måste ta ansvar för sin egen informationssäkerhet och bedriva ett systematiskt arbete för bättre säkerhet och säkerhetskultur. Här har bevakningsansvariga myndigheter som PTS ett särskilt ansvar, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Eftersom PTS utövar tillsyn enligt säkerhetsskyddslagen över bolag, föreningar, stiftelser och enskilda när verksamheten avser elektronisk kommunikation ger regeringen PTS i uppdrag att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt arbete inom säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Regeringen har i budgetproposition 2018 avsatt 13 miljoner kronor i ökat anslag till PTS för att stärka myndighetens säkerhetsarbete för de elektroniska kommunikationerna.

Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2018.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Sveriges mest okända nödnummer

Bildresultat för 113 13

I Luleå, Karlstad och Jönköping sitter SOS Alarms operatör och besvarar frågor på Sveriges Nationella informationsnummer 113 13. Ett nummer som är tillgängligt dygnet runt årets alla dagar.

SOS Alarms presschef Linda Bengtsson

– Vi ser att det blir ett högre tryck på nödnumret 112 när det sker större olyckor och kriser. Det gör att de som verkligen är i behov av hjälp riskerar att få vänta. 113 13 är för många ett okänt nummer, säger SOS Alarms presschef Linda Bengtsson.

Förmedla information

Numret som funnits sedan 2013 togs fram på uppdrag av regering och är ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer för att förmedla information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser.

All information som lämnas ut via numret är verifierad, det vill säga den kommer från kommuner, länsstyrelser, myndigheter eller andra ansvariga aktörer.

Du hittar mer information här: https://www.sosalarm.se/vara-tjanster/tjanstekatalog/11313/

Källa: SVT

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Kan bli konfrontationer med Ryssland under Aurora

Peter Hultqvist skakar hand med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Peter Hultqvist skakar hand med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, den 7 september 2017. Foto: RAIGO PAJULA
Om en vecka inleds den ryska militärövningen Zapad och bara några dagar efteråt startar höstens svenska militära storövning Aurora.

Planeringen inför den svenska övningen har pågått länge och det försämrade säkerhetsläget kring Östersjön innebär också att den svenska försvarsmakten nu planerar för att det kan komma att bli konfrontationer mellan Sverige och Ryssland under övningarna.

– Hur sådana saker ser ut exakt kan jag naturligtvis inte gå in på. Däremot har vi vår incidentberedskap och vi har förberett för olika händelser som vi måste hantera. Det ingår i försvarsmaktens ordinarie arbete, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Är det några särskilda förberedelser som gjorts med anledning av just Aurora och Zapad?

– Ja när det gäller Aurora och vår övning är det självklart att vi också  tittar på de bitarna.

Hur menar du?

– Om det är så att vi på något sätt utsätts för någon aktivitet som vi inte tycker är acceptabel eller som strider mot de regler och lagar som gäller internationellt umgänge – måste vi vara beredda att möta upp mot det.

Mer konkret än så om den svenska planeringen vill inte Peter Hultqvist vara här i Tallin där han idag träffar EU:s andra försvarsministrar. För här i Tallin pratas det mycket om framför allt den ryska övningen Zapad där, enligt försvarsalliansen Nato, 100 000 ryska soldater väntas öva i ett par veckor, men den ryska övningen kan också bli förlängd.

Ryssland själv säger att det bara handlar 12 700 ryska soldater.
Just siffran 12 700 soldater är central, eftersom man då inte behöver bjuda in internationella observatörer till övningen, allt enligt den så kallade Wien-konventionen. Gränsen går vid 13 000 soldater.

Ryssland tillåter dock tre observatörer under sin övning Zapad.

Men det är långt ifrån tillräckligt anser Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och riktar skarp kritik mot det ryska agerandet inför övningen som alltså inleds nästa vecka.

Källa: Sveriges radio

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Polisens uppdrag i övning Aurora

Bildresultat för polis

Försvarsmaktsövningen Aurora 17 ska öka förmågan att möta ett angrepp mot Sverige. Polisen är en av 40 samverkande myndigheter i övningen – med uppgiften att upprätthålla ordning och säkerhet, och möjliggöra genomförandet av opinionsyttringar.

Övningen pågår i huvudsak under veckorna 38-39 och kommer att äga rum i luften, på marken och på sjön. Största övningsområdena kommer att vara i Mälardalen, Stockholm, på och runt Gotland, samt i Göteborg.

Då övningen har både nationell som internationell karaktär, och omfattar samverkan med andra länder, och andra svenska myndigheter på regional och nationell nivå, leds den inom Polismyndigheten som en nationell särskild händelse. Detta på grund av att de berör alla polisregioner och Noa.

– Polisens huvudsakliga uppdrag är att upprätthålla ordning och säkerhet i anslutning till övningen, och att möjliggöra genomförandet av opinionsyttringar, som till exempel demonstationer, i samband med detta, säger Jonas Hysing, biträdande nationell kommenderingschef under övningen.

Inriktningen är att övningen ska påverka allmänheten så lite som möjligt, och utöver de ovanstående skarpa uppdragen som ingår i den övningsdel som går under namnet operation Signe, pågår även en övningsdel, operation Östen. Inom den övar polisen bland annat höjd förmåga till ledning i enlighet med ledningsdoktrin, och förmåga att verka inom ramen för totalförsvaret.

– Operation Östen ingår i övningen som motspel till Försvarsmakten, Operation Signe syftar till att hantera konsekvenser som kan uppstå i samband med att övningen genomförs, till exempel i samband med trafikregleringar eller demonstrationer, säger Jonas Hysing.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Försvar i skymningsläge

Under patrulleringen av centrala Strömstad kom många nyfikna fram och pratade med soldaternaFoto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten
Fler och fler av dagens konflikter sker i ett tillstånd mellan fred och krig; ett skymningsläge. Två av 40:e hemvärnsbataljonens insatskompanier har under helgen övat scenarion i detta läge. I Tanum och Strömstad på västkusten har någon saboterat vattenförsörjning och andra samhällsviktiga delar. Kompaniernas uppgift har varit att stoppa sabotagen och säkerställa att lugnet åter infinner sig i området.
− Det har varit en mycket bra övning. Huvudsyftet har varit att öva förbanden i bebyggelse och att höja vår operativa förmåga. Vi har höjt svårighetsgraden för kompanierna genom att, bland annat, göra övningen så tillämpad som möjligt. Alla delar har inte varit lösta för dem när de rycker in utan alla friktioner och svårigheter har de fått lösa under tiden, säger Robert Jarl, biträdande övningsledare och utbildningsansvarig på Bohusdalsgruppen, den enhet på Skaraborgs regemente som ansvarar för 40:e bataljonens utbildning.

Kompanierna mobiliserade under torsdagen och fick sedan order om att förflytta sig mot Tanum. Där väntade två moment med strid i bebyggelse. Det ena i ett industriområde med många kulvertar under jord och det andra på räddningstjänstens brandövningsbana där även räddningstjänsten själva var med i övningen. Det var inte enda gången under övningen som andra myndigheter var involverade. Samtidigt som kompanierna övade så träffades också representanter från bataljonsledningen, Tanum, Strömstad och Melleruds kommuner, räddningstjänsten, polisen, länsstyrelsen och riksdagen i en samverkansövning i Tanums kommunhus.

− Syftet med den övningen var att starta upp dialogen mellan de olika aktörerna utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Scenariot där var att kommunerna skulle förbereda sig för en utrymning av Tanum för att bereda plats för en internationell stridsgrupp med 8000 personer som skulle använda kommunen för insatsförberedelser. Att öva värdlandsstöd i praktiken, säger Dan Hagman, chef för Bohusdalsgruppen. Det blev mycket bra diskussioner om vilka förberedelser som behöver göras i ett sånt läge. Exempelvis diskuterades vara de ska förläggas, hur de får mat och vatten och var alla personer som bor där idag ska ta vägen.

Under övningens avslutande dagar förflyttade sig kompanierna till Strömstad. Efter bekämpning av sabotörsgrupper som stört vattenförsörjningen till kommunen patrullerade soldaterna Strömstad centrum. Många nyfikna var fram och ställde frågor och visade sin uppskattning. I samband med övningen så fanns även en informationstrailer på torget i Strömstad för den som var nyfiken eller ville anmäla sitt intresse för att gå med i hemvärnet eller någon annan del av Försvarsmakten. Hemvärnets musikkår gav även två konserter i staden; en på torget och en i Strömstad kyrka. Ett mycket uppskattat inslag i övningen.

− Det jag främst vill framföra är ett tack till kommunerna Tanum och Strömstad som har bjudit in oss att öva. Det är viktigt att vi får chansen att öva på de platser där vi ska lösa uppgifter i ett skarpt läge. Förutsättningarna här har gjort att vi också har kunnat ha med oss vår flyggrupp och vår båtgrupp i övningen på ett bra sätt, säger Dan.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

”Ryska ‘fake news’ – en fara för våra länder”

Falska nyheter – desinformation – är en del av den ryska informationskrigföringen

Nedan följer en debattartikel av försvarsminister Peter Hultqvist och Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen publicerad i Aftonbladet, 30 augusti 2017.

Sverige och Danmark har tack vare Öresundsbron växt samman allt mer. Det gäller inte bara gemenskapen för de som bor och arbetar runt Öresund. När säkerhetssituationen i vårt närområde försämras till följd av Rysslands upprustning blir även försvarssamarbetet i fokus. Vi är övertygade om att samarbetet mellan våra länder kan bidra till att behålla stabilitet och frihet i Östersjöområdet.

Sverige och Danmark var i krig för länge sedan, men det är historia och vi har i dag en nära och vänskaplig relation. Oavsett Danmarks medlemskap i Nato och Sveriges militärt alliansfria position har vi en gemensam uppgift att säkra en trovärdig tröskelförmåga mot ett alltmer oroligt närområde.

Båda våra länder arbetar för att stärka våra nationella försvar och höja den samlade militära förmågan. Sverige har ökat försvarsutgifterna avsevärt, senast för ett par veckor sedan med en tredje försvarsöverenskommelse under denna regering. Sverige har också stärkt den militära närvaron på Gotland och återinför nu värnplikten. Den danska regeringen har som mål att under hösten ge försvaret en substantiell ökning av resurser.
När vi under torsdagen träffas i Stockholm handlar det inte bara om högtidliga tal. Vi kommer att fortsätta med arbetet inom det samarbetsavtal vi undertecknade 2016 och de konkreta projekt som syftar till att öka vår gemensamma säkerhet i ett försämrat säkerhetsläge.

I samarbetet är handling viktigare än vänt tal. Tillsammans med Norge, Finland och Island har vi sedan länge ett nordiskt försvarssamarbete (Nordefco) med en mängd aktiviteter och åtgärder. Det handlar till exempel om att få skalfördelar genom gemensam upphandling av materiel. Vi genomför gemensamma övningar, som har en tröskelhöjande effekt och visar att vi kan samarbeta i händelse av kris.
På våra försvarsdepartement har vi i dag en säker kommunikation mellan de nordiska länderna. Just nu pågår också arbetet med att underlätta tillträde till varandras territorium och att dela radardata mellan oss inom Nordefco i fred, och i förlängningen även under kris och krig.

Sverige och Finland undertecknade i juni ett samarbetsavtal för den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF). Danmark deltar redan tillsammans med Norge, de baltiska länderna och Holland. JEF ska snabbt kunna användas för humanitära krissituationer, fredsbevarande uppdrag och även för en krigsoperation. Länderna bestämmer själva vad de ska delta i och vad de bidrar med när det nya samarbetet kommer att vara fullt operativt nästa år. Att Sverige har anslutit sig medför stor kunskap och militär förmåga, vilket gynnar den gemensamma säkerheten i Östersjöområdet.
Vi är båda medlemmar i EU och värnar solidariteten i unionen som också har en säkerhetspolitisk betydelse genom bland annat sanktionerna mot Ryssland. Det började med Georgien 2008, därefter annekteringen av Krim 2014, den pågående konflikten i Ukraina och den militära upprusningen i Rysslands västligaste militärdistrikt som dessutom är i de baltiska staternas omedelbara närhet.
Ryssland har vid en rad tillfällen agerat på ett sätt som är oroande. Den militära upprustningen och agerandet är det mest självklara, men även den så kallade hybridkrigföringen, som inkluderar olika former av cyberattacker, desinformation och falska nyheter som kan skapa osäkerhet i samhället.
När vi inte tydligt kan skilja falska nyheter och desinformation från vad som är sant och riktigt, blir vi allt mer osäkra. Vi har båda blivit utsatta i olika former och därför vill vi bättre på att försvara vårt samhälle även inom detta område. Här kommer vi att öka vårt samarbete.

Det krävs en grundläggande militär förmåga för att bygga säkerhetströskeln i vår del av Europa starkare, men det krävs också diplomati och samarbete. Det är två sidor av samma mynt.
Sverige genomför inom kort försvarsövningen Aurora 17. I enlighet med Wiendokumentet bjuder Sverige in observatörer för att öka transparensen i övningen. Aurora 17 har ett scenario med en simulerad överraskningsattack mot Sverige. Sannolikheten för detta är mycket liten, men övningen ger en bättre beredskap för olika typer av kriser och det tillsammans med andra. Aurora 17 är största övningen på över 20 år och innefattar 19 000 deltagare. Sverige har bland annat bjudit in Danmark, Norge, Finland, de baltiska staterna och USA.

Alla behöver inte vara överens om den politik vi bedriver. Så är det och bör vara i en demokrati. Men när det förekommer desinformation om Aurora 17-övningen och liknande måste vi reagera så inte en felaktig bild sprids. Vi folkvalda måste bli bättre på att motverka underminerande propaganda.
Det finns mycket positivt med ett starkare svensk-danskt samarbete. Vi utbyter aktivt erfarenheter på många områden, vilket vi konkretiserade i samarbetsavtalet från 2016. Det är naturligt att vi stärker vårt samarbete i Östersjön.
I relationen mellan våra länder finns skämtsamhet och vänskaplighet, men samtidigt ett djupt allvar. Vi har behov och vilja att ha ett allt starkare svensk-danskt samarbete inom försvarspolitiken. Vi är skyldiga våra medborgare att göra allt för att kunna behålla våra fria, säkra och öppna samhällen. För oss är det inte bara en önskan om ett starkt försvar utan också att vi har en vilja att stärka samarbetet

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

FRA föreslås få mer anslagsmedel

Dag, Peter och Gunnar
FRA:s gd Dag Hartelius, försvarsminister Peter Hultqvist och Gunnar Karlson, chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must hos FRA. Foto: FRA.

Försvarsminister Peter Hultqvist gästade onsdagen 30 augusti FRA och presenterade regeringens förslag till förstärkta anslagsmedel för FRA och Must (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). 

Försvarsministern lyfte fram betydelsen av försvarsunderrättelseverksamheten i totalförsvarsperspektivet.

Den föreslagna förstärkningen för FRA:s del kommer främst att användas för att stärka FRA:s förmåga inom kontraterrorism och informationssäkerhet.

– Detta kommer att ge oss bättre förutsättningar att ge våra uppdragsgivare det stöd de behöver inom båda dessa viktiga områden. Inte minst handlar det för FRA:s del om att fortsätta bygga det digitala totalförsvaret tillsammans med andra myndigheter, säger FRA:s generaldirektör Dag Hartelius.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

FRA och Försvarsmakten får extra pengar för arbetet med kontraterrorism samt informations- och cybersäkerhet

Regeringen föreslår, enligt försvarsöverenskommelsen mellan S, Mp, M och C, att Försvarets Radioanstalt (FRA) och den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must:s anslag ökas från 2018 för arbete med kontraterrorism samt informations- och cybersäkerhet.

I samband med en pressträff på Försvarets Radioanstalt den 30 augusti presenterade försvarsminister Peter Hultqvist delar av den försvarsöverenskommelse, mellan S, Mp, M och C som presenterades den 16 augusti på områdena kontraterrorism, informations- och cybersäkerhet samt säkerhetstjänst. Totalt föreslår regeringen en förstärkning på cirka 430 miljoner kronor under perioden 2018-2020 för Försvarets Radioanstalt (FRA) och Must.

Höjd ambition i arbetet mot terrorism

FRA:s och Must:s arbete med kontraterrorism, förstärks med 184 miljoner kronor under perioden 2018-2020. Säkerhetspolisen fick från och med 2017 ökade anslag för att intensifiera arbetet med bland annat kontraterrorism. Säkerhetspolisen använder i sitt arbete information som inhämtats från de svenska underrättelsemyndigheterna.

– Ökade anslag innebär en ambitionshöjning och förhöjd förmåga som i sin tur leder till ökade krav på FRA:s och Must:s verksamhet, säger Peter Hultqvist.

Fortsatt utveckling av arbetet med informations- och cybersäkerhet

Informations- och cybersäkerhet är högt prioriterade områden för regeringen. Vikten av att säkerställa skyddet av skyddsvärd information och skyddsvärda processer blir allt tydligare. Regeringen får löpande information från berörda myndigheter om hot och sårbarheter i samhället och den samlade bilden visar på att det behöver vidtas ytterligare skyddsåtgärder.

Regeringen föreslår i enlighet med försvarsöverenskommelsen att anslagen till FRA ökas från 2018, för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerheten för de mest skyddsvärda verksamheterna i Sverige.

Försvarsöverenskommelsen innebär också att Must föreslås få förstärkt anslag, från 2018 för ökad förmåga inom säkerhetstjänst.

Dela gärna detta inlägg på sociala media: