Publicerat på

Det geopolitiska landskapet 2019

Relaterad bild

Omvärldsläget förändrar sig snabbt och nyheter av olika slag, från olika källor, sköljer över oss dagligen. Med en nyhetsrapportering som närgånget följer ”allt och alla” närmast i realtid, kan det bli svårt att få och behålla perspektivet på det som sker. Nedan följer ett försök till överblick över världspolitiken idag och några spekulationer om vart vi är på väg, utifrån de största aktörerna samt var vi finner Sverige i allt detta.

Den globala ekonomin

Världsbanken publicerade den 8 januari 2019 sin rapport ”Global Economic Prospects 2019” kallad ”Dark skies”. Man ser att effekten av Trumps skattereduktioner avtar och tillväxten i USA:s ekonomi halveras till 2021. Kina växte med 10 % om året fram till 2010 men sjunker nu ner mot 6 %. Handelskriget mellan USA och Kina påverkar världshandeln negativt. Risken för global recession har ökat från 7 % till 50 %. Brexit riskerar att påverka finansmarknaderna negativt. Än så länge inte alarmerande men det mörknar och i kombination med en större geopolitisk kris ökar förstås riskerna exponentiellt. Den ryska centralbanken sålde under januari amerikanska tillgångar till ett värde av 100 miljarder USD och placerade dem i Euro och kinesiska Yuan.

EU

EP2019

EU: medborgare går till val till det europeiska parlamentet den 26 maj mot en mörk fond. Steve Bannon ger sig in valkampanjen på nationalisters och populisters sida, en agenda som i många fall överensstämmer med Kremls. Räkna med att ENF och ECR ökar. I senaste opinionsundersökningen låg de tillsammans på 17 %. Räkna också med att EU-valet kommer att föregås av omfattande påverkansoperationer, inte bara till stöd för populister utan riktat mot själva valprocessen.

Det starka beroendet av axeln Tyskland-Frankrike

Med anledning av Brexit är Storbritanniens roll i EU ifrågasatt och Italiens roll är tveksam på grund av en rörig, närmast kaotisk politisk situation, även med italienska mått. EU hålls uppe av Frankrike och Tyskland, vilket gör att axeln Berlin-Paris nu är viktigare än någonsin i EU:s historia men även dessa länder är under tryck.

Den tyska börsen har under 2018 tappat nästan en femtedel av sitt värde – vilket många andra i-länders också har – men vi är vana vid att den tyska ekonomin står emot makrotryck bättre än så. Tyskland har haft en politiskt förlamande situation att hantera, inte olik den svenska och nu tar Merkel-eran slut efter två decennier. Tysk ekonomi går bra, men välståndet fördelas ojämnt. Landets östra förbundsländer, det tidigare DDR, är alltjämt betydligt fattigare än de västra delarna. De östra förbundsländerna kännetecknas av utflyttning, andelen utlänningar är avsevärt lägre än i västra Tyskland men är ändå överrepresenterad vad gäller högerextremism.

I Frankrike växer skepsis mot EU och NATO och den växer ur gammal jord. Frankrike lämnade det militära integrerade samarbetet i NATO 1967 och var inte åter förrän 1994. Gula västar gör – medvetet eller omedvetet – gemensam sak med Kreml. December 2018 var en tuff månad för Macron och ett exempel på destabiliseringsförsök i en av de två viktigaste europeiska huvudstäderna. Då har vi inte ens nämnt Le Pen och Mélenchon.

Rysk gas och olja

NordStream II rullar på och Sverige dras in och exponeras men framförallt ökar beroendet av rysk gas i Tyskland som ju stängt ned 8 av sina 17 kärnkraftverk – resten stängs ned senast 2022. 40 % av all råolja som importeras till Sverige kommer från Ryssland.

Brexit

Det finns idag fem möjliga scenarier för Brexit-processen. No Deal, Hard Brexit, Custom Union, Good-only och Norway plus-plus. Det finns förstås en teoretisk möjlighet att det blir en ny folkomröstning och i så fall en No Brexit men det verkar just nu mycket fjärran. Alla vill undvika det kaos som No Deal skulle innebära men det finns en risk att det läget uppstår vilket kommer att påverka hela EU-ekonomin negativt.

Italiensk och grekisk ekonomi och politik

Jämfört med den italienska regeringsbildningen framstår den svenska processen som mycket välordnad och disciplinerad. Italien befinner sig i ett politiskt kaos vilket påverkar budgetprocessen högst påtagligt. Italiens inrikesminister är öppet positiv till Ryssland och Putin och vill t.ex. att sanktionerna mot Ryssland skall hävas.  

Grekisk ekonomi är för tillfället i bättre skick än för 10 år sedan. Grekland är beroende av rysk energi och den grekiska befolkningen är positiva till det ryska ledarskapet. Greklands premiärminister besökte Putin så sent som i december 2018.

Österrike och Ungern

Ungern är EU:s politiska problembarn. Nu har extremhögern och vänstern gjort gemensam sak mot Orban som mest verkar ägna sig åt att kopiera Putin och Erdogan i sina försök att befästa sin makt. Det går knappt en vecka i EU-parlamentet utan att Guy Verhofstad skäller ut Orban eller ondgör sig över Ungerns oförmåga att bidra och medverka till europeiskt välstånd och säkerhet.

Österrike har en visat upp en sagolik oförmåga till politiskt normaluppträdande. Förbundskansler Kurz måste luta sig mot (den avlidne nazisten) Jörg Haiders Frihetsparti för att få ihop till en majoritet i parlamentet och är bästa kompis med Duda, Orban och Zeman. Frihetspartiet som lyckades med konststycket att genomföra en razzia mot den österrikiska säkerhetspolisen i februari 2018. Och som kronan på verket bjöd den österrikiska utrikesministern in Vladimir Putin till sitt bröllop i augusti 2018.

Bildresultat för austrian foreign minister putin

Balkan

Balkan stabiliseras men lider av en del geopolitiska motgångar och en lång uppförsbacke mot Serbiens integrering i EU och Bosniens medlemskap i NATO. Serbien har övat med Ryssland och Vitryssland i övningen Slavic Brotherhood i juni och Kina genomför omfattande infrastrukturinvesteringar i landet.

Inkomst- och förmögenhetsfördelning

I många EU-länder sitter de 20 % rikaste på över 80 % av tillgångarna. Inkomstfördelningen ser ut på ett liknande sätt. Detta är själva grogrunden för populism. Aktörer med maktambitioner kan använda sig av detta missnöje och genom populistiska förslag få över opinionen på sin sida.

Ryssland

Oljepriset

Oljan bottnade runt 30 USD 2016 och återhämtade sig sedan till över 80 USD under sommaren 2018 men har nu fallit ned mot 50 USD igen och efter årsskiftet upp mot 60. Rysslands ekonomi är baserad på betydligt högre energipriser. Fortsatt låga energipriser kommer att drabba landet hårt.

Flerfrontskrig

Ryssland för sedan några år öppet krig i Ukraina och Syrien. Omfattning och intensitet må vara låg med det är en logistisk och ledningsmässig utmaning. Dessutom har man truppnärvaro i Transnistrien, Sydossetien och Abchasien. Det övas i Vitryssland och Arktis som är högt prioriterat och på jätteövningen Vostok 18 deltog kinesisk trupp. Kärnvapentriaden övas med jämna mellanrum. Den ryska militärapparaten har fått betydande tillskott det senaste decenniet och visar sig nu betydligt mer kapabel mycket snabbare än vad dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt bedömde i maj 2013 (”Ryssland rustar från en låg nivå”).

Informationskrigföring mot väst

Informationskrigföringen mot väst har givit Ryssland mycket stora framgångar i form av Donald Trump och Brexit. Med stor sannolikhet har ryska informationsoperationer medelst falska nyheter och desinformation också påverkat den svenska valutgången med påföljande utmaning att bilda regering. Ryssland underblåser protester i Frankrike och stödjer AfD i Tyskland som har mycket starkt stöd i de gamla östtyska förbundsländerna. Nyligen genomfördes en hackerattack mot politiker i Tyskland som drabbade samtliga partier utom AfD.

Legitimitet

Ryssland har hittills haft stora problem med sin legitimitet (orsakat av sitt eget offensiva agerande) i väst vilket bl a resulterat i sanktioner. Nu har man nått tillräckliga framgångar för att ändra på detta. Räkna med charmoffensiver som många i väst kommer att falla för. En taktikväxling i Ukraina är att vänta. Det är sannolikt önskvärt i Kreml att avbryta alla kinetiska operationer och öka omfattningen på subversion, sabotage och svarta operationer i Kiev. Syrien kommer sannolikt att förvandlas till ett humanitärt projekt. Ryssland har hittills gått i USA:s fotspår (från RMA, Gulfkriget till Comprehensive approach, COIN och specialförbands-operationer, black ops etc) varför det är sannolikt att Ryssland nu lägger fokus på sin motsvarighet till USAID – Rossotrudnichestvo och utökar stöd till fler länder och fler områden än de man hittills fokuserat på (Cuba, Venezuela, Nicaragua, Nordkorea, Syrien, Kirgizistan, Serbien, Mocambique).

Eskalation med grannländer och USA/NATO

Det motsatta scenariot mot ovanstående är att Ryssland ser ett möjlighetsfönster öppna sig i och med USA:s ökande protektionism och urdragande ur Syrien och Afghanistan. Ryssland ser sig också som starkt i Arktis vilket innebär spänningar med NATO-länder som Canada och Danmark. Baltikum är oförutsägbart men väldigt lite talar för en eskalation där. Fortsatt eskalation med Vitryssland, Georgien och Ukraina ligger i korten. Ökat militärt stöd till Serbien och Venezuela är en antagonistisk eskalation med EU och USA/NATO.

Kina

Relationen med Kina är den för Ryssland allra viktigaste internationella relationen (men för Kina är Ryssland inte särskilt viktigt). Kina har finansierat de med sanktioner belagda oligarkerna. Detta gör Kina på ett mycket slugt och långsiktigt sätt. Kina köper fastigheter och tillgångar över hela Ryssland (vilket följer ett större mönster globalt). Vad har Kina för långsiktiga mål med den ryska relationen?

Kärnvapenrustning

INF-avtalets vara och icke-vara är avgörande för om rustningen kan hållas nere. Kreml har också en ny vana att presentera olika ”wunderwaffen” som kan förflytta sig med 27 gånger ljudets hastighet eller spränga bort en amerikansk delstat i en träff etc. Sättet de presenteras på är inte trovärdigt men heller inte ansvarsfullt. Väst och Ryssland behöver några agendor att enas om för att öka stabilitet och förutsägbarhet. Försvinner även kärnvapenagendan så finns det inte mycket kvar.

USA

Inrikespolitiken

Dagens inrikespolitiska splittring kan jämföras med Nixon-erans. Det är dock lätt att glömma att det amerikanska inbördeskriget tog slut för bara 150 år sedan och att fyra amerikanska presidenter har mördats sedan dess.

Man kan ha många åsikter om Trump men han är långt ifrån ensam om att använda utrikespolitiken för inrikes syften. Det genererar instabilitet och bjuder in aktörer som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea att fånga tillfället. ”Opportunities multiply as they are seized” som Sun Zu sade. Under Reagan kunde inte aktörer som Khadaffi agera utan att det omedelbart vedergälldes.

Nu väntar alla på vad Mueller kommer fram till…

Allianserna

Trump har ställt allianserna inför svåra prövningar. NAFTA, NATO och de asiatiska samarbetena har skakat i grunden. För stunden verkar det stabilt men vad händer om de prövas på riktigt. Har t.ex. artikel 5 fortfarande någon bärighet? Kan de baltiska staterna lita på det? Stabiliteten i Mellanöstern handlar mycket om USA:s relation till Turkiet, Saudiarabien och Israel – hur trygga är dessa allianser om utvecklingen fortsätter? USA:s förre arméchef sade i en intervju den 10 januari att USA kommer att vara involverat i en konflikt med Kina inom 10 år och att Europa då i stort sett måste hantera Ryssland på egen hand.

Handeln och världshaven

USA har hittills garanterat den fria handeln genom US Navy’s närvaro på världshaven. Med ett USA som delvis är självförsörjande på olja kommer t.ex. Hormuz-sundet inte ha samma betydelse vilket ger Iran ett möjlighetsfönster. Kommer handelskriget med Kina att gå in i en ny fas och hur kommer USA att bemöta den kinesiska stöddigheten i Sydkinesiska havet? Vilken betydelse får Northern Sea Route när den är isfri större och större del av året? Vad händer med Gibraltar efter Brexit? Kan Suezkanalen hållas ostörd och öppen givet en ny omvärld i Mellanöstern?

Inkomst- och förmögenhetsfördelning

GINI-koefficienten i USA går mot katastrofala mått vilket också utgör huvudförklaringen till att Donald Trumps valmanifest gav honom presidentposten. ”Drain the swamp” och ”Build the wall” appellerar till en stor och växande grupp av medelklassväljare som fått det sämre samtidigt som eliten fått det mycket bättre.

Åsikter och värderingar dras isär, polariseringen ökar, mottagligheten för subversion ökar.

Kina

Legitimitet

Kina har utmaningar både nationellt och internationellt vad beträffar ledningens legitimitet. Detta beror främst på olika sätt regeringen väljer att begränsa mänskliga rättigheter. Ingenting talar för att det ändras så länge ekonomin rullar på. Kina behöver fortsätta agera disciplinerat för att kunna etablera sig över hela globen i enlighet med vad som nu pågår.

Regional hegemoni

Kina kommer att utmana USA och Japan i sin intressesfär vilket kommer att leda till konflikter. Detta är den potentiellt farligaste konfliktytan för världen just nu. Handelskriget är en prequel till denna konflikt.

Taiwan

Fastlands-Kinas problem med Taiwan är ett mycket större problem än vad vi uppfattar här hemma i Sverige. Främst handlar det om att Taiwan underminerar Pekings ställning på fastlandet men också internationellt vilket Peking inte kommer att tillåta särskilt länge till om Kinas maktställning fortsätter att öka. Kina hotar med jämna mellanrum att intervenera militärt i Taiwan vilket förskjuter normalläget, så när den dagen inträffar blir ingen särskilt överraskad. Hur påverkar ett militärt ingripande i Taiwan övriga länder i regionen?

Den ekonomiska tillväxten mattas av

Den kinesiska ekonomin visar tydliga tecken på avmattning. Vad händer om regeringens mål inte kan uppfyllas? Vad händer om utvecklingen på landsbygden går bakåt? Är Kina redo att backa från sina stormaktsambitioner? Statistik i januari visade ett oväntat fall i Kinas export i december. Exporten sjönk med 4,4 procent i stället för att öka med 3,0 procent, som analytikerna räknat med enligt Reuters enkät. Samtidigt sjönk importen med 7,6 procent, här var en uppgång med 5,4 procent väntat. Exportminskningen var den största sedan i december 2016 medan nedgången för importen var den största sedan i juli 2016.

Mellanöstern

Iran/Ryssland tar över efter US/Saudi/Israel vilket innebär att freden är långt borta och att mänskliga rättigheter är än mer fjärran. Kärnvapenrisken ökar, Ryssland har inga problem med att stötta Iran som i sin tur är mer trigger-happy. Oljepriset kommer sannolikt att manipuleras uppåt när USA inte längre bryr sig.

Turkiet

Ingen är glad över utvecklingen i Turkiet utom Erdogans närmsta fanclub. Missnöjet mellan USA och Turkiet ökar. Bolton fick skamvrån på under sitt senaste besök, Brunson/Gülen-konflikten är långt ifrån över. Kurd-frågan sätter käppar i hjulet för en lösning av USA:s urdragande ur Syrien. Ryska intressen i Svarta havet gynnas av denna utveckling.

Sverige

Robusthet, redundans och resiliens

Sverige har under lång tid slarvat med redundansen. Försörjningskedjorna är för tunna och smala och de svagaste länkarna är för svaga. Robustheten är det också si och så med. Varför denna iver att avveckla kontanter innan vi funnit en robust ersättare? Risk och sårbarhetsanalyser är idag allt för introverta. Varför adresseras inte yttre antagonistiska hot?

Sveriges totalförsvarsförmåga ”ligger inte alls där den borde göra”, sade Dan Eliasson, generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i januari i en intervju med TT. Sveriges förmåga att möta nya former av hot – brister på många fronter. Som exempel nämner han stormen Alfrida, som Eliasson menar visade på stora svagheter i elsystemet.

Försvarsmakten kan lösa mycket utmanande och komplicerade uppgifter – givet att den mobiliserar och utgångsgrupperar. Men den processen ligger utanför Försvarsmaktens kontroll. Den måste göras mycket mer robust. Samma sak med förnödenhets- och materielförsörjning.

Men allra värst är det med sjukvård och läkemedel där redundansen är obefintlig. Även förtroendet för telefoni och eldistribution fick sig en knäck efter Alfrida. Sannolikt är dessa två sektorer av intresse för antagonister mot bakgrund av händelserna i Norrtälje och Spånga.

Informationssäkerhet

Företag och medborgare över lag har mycket svårt att överblicka informationssäkerhetsaspekter på sin vardag. Det finns inga handfasta metoder eller processer som mitigerar utvecklingen – förutom det vanliga mantrat om lösenord och USB-stickor. Medel-Svensson vet ingenting om vad som händer inuti burken eller i cyberrymden och hur det kan påverka allas vardag negativt. Den potentiella kapitalförstöringskoefficienten ökar logaritmiskt när tillgångarna digitaliseras. Detta fält borde betraktas som samhällsviktigt – något som den nya säkerhetsskyddslagen som träder i kraft 1 april kan understödja. Kampanjen www.informationssakerhet.se är en bra satsning men måste få mer pengar så att budskapet når ut brett och djupt.

Samhällskontraktet

Det blir problematiskt när regeringen inrättar myndigheter som bedriver eller implementerar ideologiskt färgad politik. Det göder populism och ansvarslöshet från oppositionen.

Det är symptomatiskt att många myndigheter idag ägnar sig åt positiv informationsspridning som delvis överskuggar negativ publicitet. Ett bra exempel är Försvarsmaktens övning AURORA som fick oerhört mycket positiv nyhetsbevakning när det i själva verket var en hårt skriptad övning där varken lednings- eller logistiksystem övades fullt ut och det som övades fallerade delvis. Det är lätt att förstå motivet men fallhöjden ökar när det så småningom blir skarpt och i värsta fall inte fungerar – när allmänheten litade på den positiva bilden.

Våldsspiralen som främst drabbar redan hårt drabbade områden måste hejdas liksom den s.k. välfärdskriminaliteten om inte samhällskontraktet skall få sig en rejäl törn. SÄPO-chefen talar om det nya normalläget, vem beslutar om det är acceptabelt och vad får det för långsiktiga konsekvenser?

Svenska politiker har historiskt inte haft några problem att beskatta företag men varför är det så svårt att ställa krav? Vad är skillnaden mellan att plocka pengar från företagen och att tala om att de måste bygga samhällsredundans i sin verksamhet. Kanske mot skattelättnader men främst för att ett hållbart samhälle kräver det?

Allianser

Den svenska säkerhetsdoktrinen bygger på allianser. Viktigast är alliansen med USA. Det fungerar givetvis som en allians även om det inte betecknas så på utrikespolitiskt språk. Men denna allians är i kraftig gungning sedan Trump blev president. Trumps möte med Putin i Helsingfors talade ett tydligt språk.

Illustration av “KluddNiklas”

Vi har också en solidaritetsförklaring mellan Sverige och EU:s länder. Vad är den värd i ekonomiska termer? Ett bra exempel är det EU-gemensamma drivmedelslagret. Hur kommer fördelningen att fungera i händelse av en kris som drabbar alla eller merparten av EU:s länder samtidigt?

Ett välövat militärt samarbete med Finland är bra men räcker inte långt. Kreml skulle kunna så split mellan länderna genom att använda Åland för t.ex. påverkansoperationer mot Finland.

Slutsatser

Den globala ekonomin försvagas. Den ryska 6:e generationens krigföring skördar framgångar. Kina utmanar på allvar USA över hela globen. Iran, Saudiarabien, Nordkorea och Turkiet skapar rejäl huvudvärk för väst. Populismen vinner framgångar i alla industriländer vilket destabiliserar de politiska systemen i väst.

Det är hög tid att teckna försäkringar.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 24

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

TYPFALL EDMUND

Fredagen den 8 maj 2015 publicerades “Omfall Edmund”. Det känns självklart att bakom lucka 24 – på självaste julafton – publicera vår mest lästa produkt. Dessutom är det en välkänd scenario-klassiker att angreppet kommer när svensken sitter bänkad framför Kalle Anka kl 15.00…

Omfall Edmund rönte mycket stort intresse i hela samhället och har fortsatt att intressera och fascinera läsare. Det användes under 2016 på Försvarsmaktens fältövningar för att illustrera exempel på hybridkrigföring där skarpa omfall inte kunde användas p.g.a. de civila myndigheternas deltagande. Omfallet har även används under Hemvärnets stabsövningar.

Omfall Edmund har lästs nästan 300 000 gånger.

I februari 2018 publicerades så Typfall Edmund som utgjorde en omarbetad version av Omfall Edmund.

Namnändringen beror främst på att vi inte vill att vårt scenarioarbete skall riskera att sammanblandas med Försvarsmaktens hemliga omfall men också för att ett “omfall” egentligen avser en alternativ händelseutveckling, vilket i sin tur förutsätter att det finns en huvudutveckling t.ex. en Grundoperationsplan. Någon sådan har inte Totalförsvarsstiftelsen utvecklat varför det blir mer korrekt att använda benämningen “Typfall”.

Utifrån ett typfall kan man sedan utverka en rad generiska planeringsscenario.

Inför publiceringen av Förstudien till Totalförsvarsstudien i juni 2016 genomfördes ett spel på Omfall Edmund. Det är utfallet av det spelet som ligger till grund för Typfall Edmund.

Klicka här för att komma till Typfall Edmund

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 23

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

MOTSTÅNDSKRAFT

Försvarsberedningen lämnade i december 2017 en rapport med förslag rörande inriktningen av totalförsvaret och utformningen av den civila verksamheten i totalförsvaret. Beredningen ska i en kommande rapport närmare analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner och då särskilt utvecklingen i Europa och Sveriges närområde. I den kommande rapporten ska beredningen också redovisa en bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Då redovisas även konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik samt utformningen av den militära verksamheten i totalförsvaret.

Avvägningar och förslag rörande svensk säkerhetspolitik och tillhörande konsekvenser och ambitioner rörande den militära förmågan i perioden 2021 till och med 2025 presenteras därför senare. I syfte att åstadkomma en välavvägd helhet i det samlade totalförsvaret måste en avvägning göras mellan förslagen i denna rapport och de förslag som beredningen kommer att lämna i kommande rapport vilken ska redovisas senast den 14 maj 2019.

Läs hela rapporten här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 22

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

SÄKERHETSPOLITIK

Utrikespolitiken handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder. Att förebygga risker och hot är en viktig del av säkerhetspolitiken som är en del av utrikespolitiken. Den svenska politiken förs i direkta förbindelser med andra länder men också genom exempelvis EU och FN. Samarbetet bygger på folkrätten, som består av alla internationella avtal och bestämmelser som reglerar hur stater och andra internationella aktörer ska samarbeta och hur de får och inte får agera gentemot varandra.

2014 tog (numera nedlagda) Kansliet för strategisk analys fram en skrift som benämndes ” Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?”. Den är mycket läsvärd och stämmer väl överens med Totalförsvarsstiftelsens syn på samhällsförändring och förändringstakt. Kansliet för strategisk analys var en RK-gemensam funktion som arbetade med långsiktiga analyser ur ett strategiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv. Kansliet hade samordningsansvar i Regeringskansliet för 2030-frågorna. Kansliet arbetade som en RK-intern tankesmedja och låg administrativt under UD.

Läs rapporten här (klicka!)

Utrikesdeklarationen

Hur ska svensk utrikespolitik se ut? Varje år hålls den utrikespolitiska debatten i riksdagen, som traditionsenligt inleds med att utrikesdeklarationen presenteras av utrikesministern – en programförklaring med visioner för Sveriges arbete i världen.

Onsdag den 14 februari 2018 presenterade utrikesminister Margot Wallström regeringens utrikesdeklaration 2018.

Läs Utrikesdeklarationen här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 21

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Strategisk utblick

Strategisk utblick är en återkommande, framåtblickande samlingsrapport från FOI som belyser viktiga frågeställningar av strategisk betydelse för försvars-, utrikes-, och säkerhetspolitiken.

Klicka här för att läsa Strategisk utblick

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 20

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försörjning

1941 utgavs boken “Vår folkförsörjning i avspärrningstider” där en av författarna inleder boken med följande tidlösa yttrande:

Det moderna kriget är icke endast en militär kraftmätning mellan de krigförande länderna, det ingriper i samhällslivets alla områden, de ekonomiska och industriella såväl som de sociala och kulturella. I den mån kriget fortsätter och utbreder sig, verkar det desorganiserande på hela världshushållet och drabbar härigenom alla stater, även de neutrala och icke-krigförande.

Yngve Hugo, föredragschef i Radiotjänst

Under de senaste decennierna har globala handelsflöden varit högsta prioritet för alla berörda aktörer. US Navy har varit garanten för att den globala handeln lagt grunden för det välfärdssamhälle som nu de flesta av oss tar för givet, genom att ständigt vara närvarande på världshaven. Om de öppna handelsvägarna hotas – börjar systemet att vackla.

Kina har under lång tid verkat för en ny “sidenväg” som symboliseras av Belt-and-road-initiative men som förutom järnvägen genom Centralasien också innehåller en Maritime Silk Road. Kina utmanar också USA till havs, främst nära Kinas intressesfär. Ryssland har fångat tillfället och flyttar fram positionerna i Arktis när Northern Sea Route är isfri större del av året än tidigare. USA är tidvis självförsörjande på olja vilket minskar intresset för att hålla Hormuz-sundet öppet, något som kan gynna Iran i regionen. Brexit innebär att jurisdiktionen för Gibraltar förändras och blir mer osäker. Suez-kanalen har liksom Adenviken problem med terrorister och pirater.

Hemma i Sverige har vi sedan länge övergivit självhushållningens princip. Vi importerar det mesta och skulle får mycket stora problem vid en fullständig avspärrning. Vad kan vi förvänta oss om kriget kommer? Är det realistiskt att räkna med en fullständig avspärrning? Nej, men bara genom att stänga Göteborgs hamn skulle en angripare ta bort 60 % av all containertrafik till Sverige. Finns det alternativa containerhamnar i Sverige? Nej, inte i tillräcklig omfattning. Kan vi ta godset via Norge eller Öresundsbron? Ja, så länge de vägarna är öppna, men järnväg och lastbil har inte i närheten av den kapacitet som fartyg har. Kan vi klara oss utan italiensk ost och platt-TV några veckor? Ja, absolut men det allvarliga är inte lyxvaror utan t.ex. jäst och insulin.

Försvarsberedningen anser att det militära och det civila försvaret inom ramen för ett sammanhållet totalförsvar ska planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet. Det inbegriper gråzonsproblematik, t.ex. i inledningen till ett väpnat angrepp eller i hanteringen av en efterkrigssituation. Under del av tiden och inom ramen för de tre månaderna ska det planeras för att riket är i krig och att krigshandlingar pågår på svenskt territorium med både perioder av högintensiva strider och perioder med något lägre stridsintensitet. Under de tre månaderna ska det förutsättas att det råder höjd beredskap och att logistikflödena med omvärlden har begränsningar utan att för den skull helt ha brutits.

Nedan beskrivs kort vilka de ansvariga myndigheterna är och vad de gör.

Jordbruksverket

Livsmedelsområdet kännetecknas av en gemensam EU-marknad där varorna kan röra sig fritt mellan EU-länderna. En viktig grund för livsmedelsförsörjningen i Sverige är EU:s gemensamma jordbrukspolitik . Målen för jordbrukspolitiken togs fram med utgångpunkten att undvika den besvärliga situation för livsmedelsförsörjningen som rådde i Europa efter andra världskriget.

Jordbruksverket ska leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa djursjukdomar, foderföroreningar och växtskadegörare. Myndigheten är också en del av totalförsvaret och skall ha en grundläggande förmåga att hantera krigssituationer.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har i uppdrag att, tillsammans med andra aktörer, planera för att Sveriges befolkning får säker mat och säkert dricksvatten även vid kris eller höjd beredskap.

Livsmedel är ett av sju prioriterade områden i planeringen av totalförsvaret. Livsmedelsverket bidrar till ett fungerande samhälle genom att arbeta för tillgång till säkra livsmedel. Livsmedelsverket är en bevakningsansvarig myndighet och ansvarar bland annat för nationell samordning av kris- och beredskapsplanering för livsmedelsförsörjning i leden efter primärproduktion. De ansvarar även för nationell samordning av beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och klimatanpassning inom drickvattenområdet.

Energimyndigheten

Energimyndigheten har tillsammans med andra myndigheter ett särskilt ansvar inför och vid höjd beredskap enligt förordningen om krisberedskap (2015:1052) och förordningen om totalförsvar (2015:1053). Enligt dessa ska myndigheten beakta totalförsvarets krav och planera för att fortsätta sin verksamhet i händelse av höjd beredskap.

Energimyndigheten har i uppdrag att verka för försörjningstrygghet och ett energisystem som är hållbart och kostnadseffektivt med en låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat. Myndigheten ska även utveckla och samordna samhällets krisberedskap inom energiberedskapsområdet och bedriva omvärldsbevakning och analys samt stödja andra myndigheter med expertkunskap inom området.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen stöder på olika sätt kommunerna och landstingen i deras katastrof- och beredskapsplanering men det är i dagsläget oklart hur försörjning av läkemedel skall säkerställas.

Sverige avyttrade sina stora beredskapslager av läkemedel för 20 år sedan och apoteken och sjukhusen har idag inga lager ett tala om. I och med avregleringen av Apoteken 2009 upphörde också skyldigheten för det statliga apoteket att ansvara för totalförsvarets läkemedelsförsörjning.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar – och vidtagit åtgärder – för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera vid en krissituation. Granskningen konstaterar att det finns flera brister, bland annat oklarheter när det gäller ambitioner och ansvar – något som tidigare även påpekats av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och landstingen.

Transporter

Den 19 maj 2017 överlämnade Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket en rapport om ansvar och roller för krisberedskap och planering inför och vid höjd beredskap i transportsektorn. Rapporten visar på vissa brister i ansvarsfördelningen mot bakgrund av att det för Transportsektorn bland annat saknas en myndighet med ansvar för samlad övergripande planering för krisberedskap och det civila försvaret. I rapporten föreslås att Trafikverket får ett samlat övergripande planeringsansvar. Detta har ännu inte beslutats (december 2018).

Eftersom transportsektorn till stor del utgörs av privata aktörer har ett Privat-Offentligt Samverkansforum inrättats och döpts till TP SAMS – Transporter vid samhällsstörningar.

Regeringens livsmedelsstrategi

Ökad livsmedelsproduktion i Sverige leder till bättre förutsättningar för en god nationell försörjningsberedskap. Sveriges självförsörjningsgrad har betydelse för vår försörjningsförmåga i såväl kris som under höjd beredskap och krig, men många andra faktorer är av väl så stor betydelse.

Läs mer om Regeringens livsmedelsstrategi här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 19

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försvarsvilja

Begreppet “försvarsvilja” har ingen enkel och entydig definition. Att vilja försvara har förstås mycket att göra med vad man försvarar och vem man försvarar sig emot. Därför kan det vara svårt för t.ex. en regering att verka för att försvarsviljan skall öka eftersom det inte går ihop med en ansvarsfull diplomati och utrikespolitik att peka ut fiender och elda på sin befolkning. Balansgången är viktig och central. Nedan finns en video från Almedalen i somras där flera kunniga personer diskuterar försvarsviljans utmaningar. Se den!

Gallup gjorde 2015 en undersökning bland 64 länder om just försvarsvilja. Frågan som ställdes var: “Would you fight for your country?”. Av de nordiska länderna hamnade Finland högst där 74 % svarade ja. I Sverige svarade 55 % ja och i Danmark 37 %. Ukraina som vid tillfället var under angrepp svarade 62 % ja och i Ryssland 59 %. I länder som drabbats hårt av andra världskriget t.ex. Tyskland svarade 18 % ja, Italien 20 %, Nederländerna 15 % och Japan 11 %. 

Läs hela undersökningen här!

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 18

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Folk och försvar

Folk och Försvar vill sprida kunskap och främja en levande debatt om säkerhetspolitik i Sverige och världen, samt om samhällets krisberedskap och totalförsvar. Folk och Försvar ska vara ett forum där forskare, myndigheter, politiker, näringsliv, media och ideella organisationer möts och utbyter kunskap och erfarenheter. Folk och försvar vill att säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap ska vara hela folkets angelägenhet.

Verksamheten består av utbildningar samt av seminarie- och konferensverksamhet.

Rikskonferensen

Varje år genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges viktigaste forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap.

2019 års Rikskonferens kommer att genomföras den 13-15 januari på Högfjällshotellet i Sälen.

Rikskonferensen samlar varje år ca 350 deltagare och 50-60 talare under tre dagar för kunskapsspridning, samtal och debatt. I fokus står världens säkerhet, Sveriges försvar, människors trygghet och samhällets krisberedskap.

Konferensen uppmanar till möten mellan politiker, aktiva inom organisationer i civilsamhället – inte minst ungdomsorganisationer – samt representanter för fackliga organisationer, näringsliv och myndigheter. Därtill finns en stor och växande medienärvaro.

Hela Rikskonferensen webbsänds och kan ses live och i efterhand här på hemsidan (klicka här).

Den officiella hashtagen för Folk och Försvars Rikskonferens är #fofrk

Almedalen

Folk och Försvar är på plats under Almedalsveckan i Visby för att sprida kunskap och generera debatt om aktuella frågor inom säkerhetspolitik, försvar och krisberedskap i Sverige och världen. 

Här kan du läsa mer om Folk och försvars seminarier i Almedalen 2018 samt se videos från flera av seminarierna.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 17

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Militärstrategisk doktrin

I slutet av mars 2016 fastställde överbefälhavaren Micael Bydén Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin. Den nya doktrinen beskriver hur Försvarsmakten, med tillgängliga förmågor och resurser, ska lösa de uppgifter som riksdag och regering beslutat.

Den militärstrategiska doktrinen är förklarande och inriktande och ska främst ses som en kompass som i kombination med gott omdöme ska ge vägledning för Försvarsmaktens personal i försvaret av Sverige.

Försvarsmaktens militära strategi är formad med fyra utgångspunkter: en förändrad omvärld, en ny försvarspolitisk inriktning, våra tillgängliga resurser och hur överbefälhavare avser leda Försvarsmakten i fred, kris och krig.

Klicka här för att läsa Militärstrategisk doktrin

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 16

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Hemvärnet

Hemvärnsförbanden är moderna krigsförband med huvuduppgift att skydda, bevaka, ytövervaka samt stödja samhället vid kris. På detta sätt bildar hemvärnsförbanden en nationell och territoriell basplatta för försvaret och skyddet av Sverige. 

Hemvärnet består av insatsberedda förband med avancerad och ändamålsenlig utrustning gentemot dess uppgifter. Till de vanligaste förbandstyperna hör bevakningskompani och insatskompani. Bevakningskompanierna är stationära förband som verkar lokalt, medan insatskompani är taktiskt rörliga förband med mer krävande uppgifter. Insatskompanierna förflyttar sig med bandvagn, terrängbil och specialutrustade minibussar. De kan därmed kraftsamla där de behövs som bäst.

Hemvärnet löser också uppgifter längs Sveriges kuster med båtburna enheter, informationsinhämtning genom spaning och ytövervakning med underrättelsekompanier. Vidare finns CBRN-plutoner, trafikplutoner, pionjärplutoner och granatkastarplutoner. Med gemensamma sambands- och ledningssystem är de interoperabla med övriga förband i Försvarsmakten. Beredskapen till insats är mycket hög och mäts i timmar, inte dagar eller veckor.

Om Sverige drabbas av naturkatastrofer, omfattande olyckor eller andra hot mot samhället är Hemvärnet beredda att stödja polis, räddningstjänst och andra myndigheter. Vid skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer finns hemvärnsförbanden som en extra resurs. Varje år genomför Hemvärnet ett stort antal sådana insatser till stöd för samhället.

Just nu utvecklas Hemvärnet. Utrustningen blir mer avancerad, medelåldern sjunker och kraven ökar. Nya förband utbildas med nya förmågor. Totalt omfattar hemvärnsförbanden cirka 22 000 män och kvinnor över hela landet.

Hemvärnets underrättelsekompanier har till uppgift att inhämta information genom spaning och ytövervakning. De understöds av hemvärnets flyggrupper. Hemvärnsbataljoner med marina uppgifter verkar längs Sveriges kuster och skärgårdar. Andra nya specialistförband är CBRN-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser), trafikplutoner och pionjärplutoner (ingenjörförband). Utöver detta har Hemvärnet även 26 Hemvärnsmusikkårer. 

Alla som tjänstgör i Hemvärnet är frivilliga. Istället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning. De allra flesta har genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning (GMU) men en stor andel är specialister (till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare) utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas i sina befattningar av frivilliga försvarsorganisationer (till exempel Försvarsutbildarna, Bilkåren, Svenska Lottakåren, Frivilliga motorcykelkåren) och placeras därefter i hemvärnsförbanden. Alla som söker en befattning i Hemvärnet genomgår en noggrann säkerhetskontroll. Att tjänstgöra i Hemvärnet innebär personlig utveckling, stort eget ansvar och en unik gemenskap.

Källa: forsvarsmakten.se 

Vill du söka till Hemvärnet klickar du här

Militärregioner

Sverige är indelat i fyra militärregioner: nord, mitt, väst och syd. Varje region har en stab som har till uppgift att leda insatser vid nationella krissituationer och stöd till samhället. Det kan till exempel vara naturkatastrofer eller sökande efter försvunna personer.

Vid nationella krissituationer är det de regionala stabernas ansvar att samordna den militära insatsen med andra myndigheters räddningsarbete. Det kan behövas när hjälpinsatser görs från flera håll samtidigt som vid bränder eller översvämningar. Då fungerar de regionala staberna som kontaktpunkter mellan till exempel Försvarsmakten, polisen, andra myndigheter, kommuner och landsting.

Ett annat av de regionala stabernas ansvarsområden är att sköta bevaknings- och skyddsuppgifter. Det kan till exempel handla om att skydda ett visst område, ett militärt skyddsobjekt, från att obehöriga ska att ta sig in.

Både krigs- och hemvärnsförband kan engageras i nationella insatser och stöd till samhället. Under stödinsats lyder tillförda förband under de regionala staberna. 

Sedan 2018 har Militärregionerna egna chefer (tidigare var C I 19, C LG, C P 4 och C P 7 tillika C MR). Hemvärnsbataljonerna är underställda C MR och ingår i insatsorganisationen som leds från 2019 av Chefen för den Operativa Ledningen (OPL, som nu heter “Insatsstaben”) och samtidigt får Gotland får en egen regional stab som benämns MLG (Militär Ledning Gotland).

Militärregion Väst

Militärregion Syd

Militärregion Mitt

Militärregion Nord

Dela gärna detta inlägg på sociala media: