Publicerat på

Skilj av “MilitärTelia” från börsbolaget

Bildresultat för kritisk infrastruktur

Svenska staten äger 37 procent av börsbolaget Telia. Det är huvudsakligen omotiverat, och hämmar bolagets utveckling, enligt Dagens Industris ledarskribent Lotta Engzell-Larsson:

“Det finns flera skäl till problemen. Det viktigaste, och tämligen okända, är att staten inte kan sälja sina aktier i Telia förrän man har löst frågan om rikets säkerhet. Telia levererar genom avtal driften av skyddad/säker kommunikation mellan svenska myndigheter och med deras motsvarigheter i Europa. Till de 27 anslutna myndigheterna hör Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket, Riksbanken och Finansinspektionen.

Nätverket, som skapades 2004, heter Swedish Governmental Secure Intranet, och är en egen infrastruktur, skild från öppna internet. Den påverkas därför inte av vanliga störningar och överbelastningsattacker. Det är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som är systemägare.

Även försvaret har ett avtal med Telia om leverans av tjänster. Dessa känsliga verksamheter ligger i en separat enhet som kallas Särskild nätsäkerhet. Den hålls isolerad från resten av bolaget, och Telia kommenterar inte den verksamheten alls, exempelvis hur mycket den omsätter.

Om staten säljer sina aktier i Telia måste försvarsmakten och MSB ompröva Telia som leverantör. Det är inte idealiskt att tjänsterna levereras av ett börsbolag heller, även om staten är storägare. Det enda rimliga är att driften av dessa känsliga, säkra, nätverk lyfts ut och läggs i ett helstatligt bolag. Närmast till hands ligger Teracom, som redan har en särställning som monopolleverantör av marksänd tv och radio.

Det andra problemet, som Di på nyhetsplats har pekat på, är att det är svårt att driva affärsverksamhet med otydliga och okunniga storägare. Det finns en kluvenhet hos politikerna, framför allt de rödgröna, när det gäller statliga bolag. Ibland levererar företagen stora vinster, vilket är oemotståndligt. Men i ett icke-socialistiskt land måste staten ha bättre skäl än så för att äga vinstdrivande, konkurrensutsatta företag.

När statliga bolag har framgångar beror det oftare på deras ställning som monopol eller oligopol än att staten är en skicklig ägare. Det har funnits en syn att infrastruktur är något staten bör behålla kontrollen över. Men det har blivit allt svårare att avgöra vad som utgör de strukturer som är nödvändiga för rikets säkerhet och funktion.

Politikerna svajar också ofta rejält när det gäller hur stor frihet att bedriva affärer statliga bolag ska ha. Posten, Vattenfall och Telia har alla förlorat stora pengar i jakten på avkastning. Delvis därför att omdömet har sviktat hos ledningen, men också därför att styrningen varit otydlig och det är svårt att lyckas som politiker och affärsansvarig samtidigt. Staten är som ägare på många sätt ansvarslös i sin aningslöshet. Och eftersom styrelsernas mandat är oklart så lämnas vd:arna ganska ensamma.

Läs hela artikeln på DI.se

Publicerat på

Ygeman kräver bättre polisresultat

Relaterad bild

Rikspolischef Dan Eliasson sitter kvar, trots krisen inom polisen.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) anser samtidigt att polisens resultat fortfarande är för dåligt.

– Han har redovisat en plan för att vända utvecklingen, och jag tror att det i det här läget vore ett misstag att byta ut rikspolischefen, svarar Ygeman på frågan varför Eliasson fortfarande är rätt person att vända utvecklingen.

– Men det kräver också konkreta resultat, säger inrikesministern på en pressträff efter ett möte med Eliasson.

Det finns positiva delar i statistiken men resultatet är fortfarande för dåligt, anser Ygeman.

– Därför vidtar vi kraftfulla åtgärder både från polisen och från regeringens sida.

Ygeman tror att medborgarna kommer att uppfatta det föreslagna som kraftfulla åtgärder.

– Det går inte att utfärda några garantier men dagens möte har förts i en uppriktig och allvarlig anda, och jag är övertygad om att vi kommer se positiva resultat. Det viktiga är egentligen inte siffrorna, då riskerar man få polis som bara fokuserar på statistiken. Det viktiga är att medborgarnas trygghet ökar. Det här ska vända på riktigt, säger Ygeman.

Läs hela artikeln på DN

Publicerat på

Terrorhotnivån kvar på förhöjd nivå

Bildresultat för terrorhot

Terrorhotnivån i Sverige ligger kvar på en förhöjd nivå, en trea på en femgradig skala. Det konstaterar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT), som nu publicerar sin helårsbedömning för 2017.

– En trea på terrorhotnivån innefattar att ett attentat kan ske. Däremot är det inte sannolikt att Sverige är ett prioriterat mål för stora och samordnade terroristattentat styrda av en uppdragsgivare, säger Mats Sandberg, chef för NCT.

Det största terrorhotet mot Sverige kommer enligt NCT:s bedömning från islamistiskt motiverad terrorism. I rapporten framgår det att det finns ett fåtal aktörer som troligen både har avsikt och förmåga att utföra ett terrorattentat i Sverige. Bland dessa finns dels återvändare från strider med våldsfrämjande islamistiska grupper, dels personer som inte har rest men som inspirerats av våldsfrämjande islamistisk propaganda.

Terrorhotet från den inhemska extremismen bedöms av NCT även i år som en tvåa på en femgradig skala. Såväl den autonoma miljön som vit makt-miljön omfattar individer som förespråkar väpnad kamp, men båda grupperna har det senaste året uppvisat låg nivå avseende våldshandlingar som skulle kunna rubriceras som terrorattentat.

Terrorhotnivån bedöms kontinuerligt, och kan vid behov ändras under året.

Klicka här för att läsa hela NCT:s helårsbedömning för 2017PDF (pdf, 289.2 kB).

Klicka här för att läsa intervjun där NCT:s analytiker för första gången berättar hur terrorhotnivån tas fram.

Källa: Säkerhetspolisen

Publicerat på

Misstänkt kartläggning av akutsjukvård – rapporterad till SÄPO

Säkerheten kring akutsjukvården i Norrbotten kan vara hotad. Detta efter att man upptäckt försök till kartläggning av kapaciteten på vården.

– Förfrågningarna via mejl har ökat gällande vår kapacitet såsom antal ambulanser, bemanning och vart man är stationerad, säger Per Wågström, tillförordnad säkerhetschef på Region Norrbotten.

Hur kan mejlen vara formulerade?

– Ofta utger man sig för att vara forskare eller student vid ett utländskt universitet och hänvisar till att man håller på med ett arbete där man behöver informationen. Och ibland stämmer inte avsändaradressen med vem de påstår sig vara, säger Per Wågström.

Men kan det inte vara det då?

– Ja det är klart att det kan vara ibland men med tanke på omvärldsläget i närregionen så har vi blivit betydligt mer försiktiga med vad vi lämnar ut för information och till vem. Och det senaste ärendet rapporterade vi till SÄPO, säger Per Wågström.

Fler kartläggningar i länet

Tidigare har vi rapporterat om att främmande makt misstänks försöka kartlägga försvarshemligheter och kommuners infrastruktur i Norrbotten. Samt att Vattenfall utsätts för dagliga cyberattacker av mindre och större dignitet.

Och nu visar det sig alltså att även akutsjukvården brottas med liknande hot mot säkerheten.

Läs hela artikeln på SVT

Publicerat på

“Självförsörjning är inget centralt tal”

Inrikesminister Anders Ygeman fick många att höja på ögonbrynen när han under Folk och försvars rikskonferens förmedlade att självförsörjningsgraden har spelat ut sin roll. Men vad menar han egentligen? ATL har bett inrikesministern att förtydliga sig.

Anders Ygemans uttalande i Dagens Nyheter har debatterats flitigt i veckan. I tidningens artikel om Folk och försvars rikskonferens i Sälen säger Anders Ygeman att “självförsörjningsgraden är kanske inte det absolut viktigaste, vi kommer sannolikt att kunna utbyta varor med länder i vår närhet”.

– Det är inte vad jag menar. I totalförsvarsplaneringen och civilförsvarsplaneringen ingår det som ett jätteviktigt mål att förse befolkningen med såväl mat som vatten, säger Anders Ygeman till ATL.

Däremot tycker han att ordet “självförsörjningsgrad” är ett trubbigt begrepp. Vill man hårddra det påverkar även importen av bananer och ananas försörjningsgraden. Däremot påverkar det kanske inte landets förmåga att försörja hela befolkningen under en pågående kris.

Läs hela artikeln i ATL

Publicerat på

USA förstärker i Polen

Den största amerikanska militära insatsen sedan Sovjetunionens fall har inletts i Polen. En brigad om totalt 3.500 soldater och drygt 80 stridsvagnar samt ett stort antal andra stridsfordon har börjat rulla in över Polens gräns som ett skydd mot Ryssland.

USA och dess allierade har övat i Polen tidigare. Men ända sedan kommunismens fall 1989 har det funnits önskemål om en stående amerikansk militär styrka i Polen. Nu har amerikanska Abrams-stridsvagnarna och soldaterna börjat anlända till Zagan i Polen. På lördag kommer Polens premiärminister delta vid festligheter för att fira ankomsten av den amerikanska styrkan, uppger nyhetsbyrån AP.

Insatsen ska ses mot bakgrund av president Obamas åtagande att skydda Polen och de baltiska länderna, samt stärka försvarsalliansen Nato, efter Rysslands olagliga annektering av Krim-halvön.

Läs hela artikeln på SVT

Ryssland har reagerat och sagt att de ser de amerikanska trupperna som ett hot.

– De har åtgärderna hotar våra intressen, vår säkerhet, sa president Vladimir Putins talesman Dmitry Peskov, enligt AP.

Det är en pansarbrigad från USA:s arme som flyttas till Polen.

– Genom att öva i Europa kan vi visa pansarbrigadens förödande kapacitet, samtidigt som vi verkar sida vid sida med olika nationer i olika miljöer – från Östersjön till Svarta havet. Vi kommer att genomföra tuffa, aggressiva och kreativa övningar som verkligen prövar vår gemensamma kapacitet, där det yttersta syftet är att skapa ett starkare Europa, sa överste Christopher R. Norrie, befälhavare för 3:e pansarbrigaden, i samband med välkomstceremonin för soldaterna i Zagan i morse.

Det är dock viktigt att jämföra den styrka som nu tillförts (en brigad är ca 5000 man) men motståndarens styrkor. Ryssland håller på att återskapa den gamla Första Gardesstridsvagnsarmén i västra militärdistriktet.  Styrkeförhållandet är alltså 1:10 om man endast jämför den tillförda amerikanska brigaden med den ryska stridsvagnsarmén – som har upp till 800 stridsvagnar.

Publicerat på

”Ryssland vill lamslå Sverige vid en kris”

Ryssland vill kunna ingjuta skräck i svenskarna och har förberett kraftiga informationsattacker mot Sverige. I ett krisläge är syftet att så tvivel hos svenska folket, skapa kaos och försvåra för myndigheterna att fatta snabba beslut.

De allvarliga varningarna kommer från experter på modern psykologisk krigföring. En av de främsta på området är Janis Sarts som är chef för Natos strategiska kommunikationscentrum, Stratcom.

– Som jag tolkar Rysslands agerande mot Sverige så är deras nyckelmål att kunna ingjuta skräck i det svenska samhället.

Därför om du verkligen är rädd, då fryses ditt agerande. ”Om ryssarna är så djärva och starka, vad kan vi då göra?”. Rädslan tar över och begränsar synen på vilka valmöjligheter du har. Det skulle i en kris kunna neutralisera Sverige som en stark aktör i Östersjöområdet, säger Janis Sarts till DN.

Vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen som avslutades på tisdagen fick de 300 deltagarna en genomgång av dolda försök att påverka opinionen.

– Det moderna informationssamhället har paradoxalt nog lett till att vi börjat leva i ”bubblor”, konstaterar Janis Sarts.

Läs hela artikeln på DN

Publicerat på

FRA: IT-spioner förbereder attack mot elnätet

Relaterad bild

Utländska IT-spioner har gjort förberedelser för att slå ut svensk infrastruktur som elnät och kommunikationssystem. Det avslöjar Försvarets Radioanstalt i dag för SVT. Konsekvenserna om det svenska elsystemet slås ut blir dramatiska.
– Då skulle mycket av det normala samhällslivet bryta samman, säger Mikael Odenberg, generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Äldre personer skulle sitta sex trappor upp i ett hyreshus utan fungerande hiss och utan ett fungerande trygghetslarm. Maten skulle ruttna i kyldiskarna. Det skulle inte gå att tanka bilen. Det skulle inte gå att få ut pengar på bankomaten. Efter en tid skulle inte telekommunikationerna fungera.

Problemet enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör är att vi byggt upp ett allt mer sårbart samhälle som är beroende av att elen fungerar även i krissituationer.

– I grunden behöver vi fundera på olika sätt att göra oss mindre elberoende så att vi kan upprätthålla viktiga samhällsfunktioner även när det är problem med elförsörjningen.

Som exempel nämner han att den reservkraftförsörjning som finns i dag, till exempel på sjukhusen, kanske borde byggas ut mer brett i samhället så att företag och myndigheter inte slås ut bara för att de inte har tillgång till el.

Läs hela artikeln på SVT.se

Publicerat på

Sverige är ett bra land att bo i, men vi är oroliga för framtiden

Bildresultat för worried
Opinioner 2016 visar att oron för den politiska situationen i världen och för terrorism ligger kvar på samma höga nivå som 2015. Oron för internationell terrorism är i denna undersökning på den högsta nivån sedan 2006. Drygt sjuttio procent känner mycket eller ganska stor oro för den politiska situationen i världen och för internationell terrorism.

Samtidigt visar undersökningen att nio av tio anser att dagens Sverige är ett bra land att leva i. Även om fyra av tio tror att det kommer bli sämre om fem år. Andelen som ser pessimistiskt på framtiden har minskat något sedan 2015.

Resultatet från frågorna i undersökningen visar på ett stabilt resultat över tid och förändringarna jämfört med 2015 års undersökning är inte speciellt stora. Vi kan se att opinionen påverkats i frågor som på ett mer direkt sätt berört Sverige under året. Till exempel har andelen som tror att vi kommer att drabbas av långvariga IT- och teleavbrott inom de närmaste fem åren ökat, liksom andelen som tror att vi kommer att drabbas av dricksvattenbrist.

Läs mer och ladda ned undersökningen på MSB.se

Publicerat på

”Vi är mer sårbara i dag”

Server.

– Systemet är inte riggat för att ta hand om så här stora händelser.
Den kommentaren ger Richard Oehme som är chef för verksamheten cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB.

Det är MSB som av regering och riksdag fått den viktiga uppgiften att stå för planeringen när nu ett civilt försvar ska byggas upp sedan den civila beredskapen skrotades på 90-talet. Men det är en betydligt svårare uppgift i dag än  för 20 år sedan.

– Det civila samhället är betydligt mer komplext i dag säger Richard Oehme. Vi har helt andra former av beroendeförhållande och vi är också mer sårbara i dag. Vi påverkas mycket utifrån IT-system, telekommunkiationssystem och energiförsörjning. Och här måste vi förbereda oss för att ha beredskap helt enkelt.

Men MSB kan bara ge vägledning och rekommendationer. Det är andra som ska göra själva arbetet.

– Kommuner, länsstyrelse, landsting och företag måste förbereda sig för en kris, säger Richard Oehme.  Man måste ha en kontinutetsplanering och hantering när någonting händer.

Läs hela artikeln på SVT