Svenskt jordbruk skulle slås ut av långvarig kris

Mjölkbonden Thomas Bäck säger att de skulle klara att leverera mjölk i en vecka utan el.
Mjölkbonden Thomas Bäck säger att de skulle klara att leverera mjölk i en vecka utan el. Foto: Oskar Lodin / Sveriges Radio

Svensk livsmedelsproduktion riskerar slås ut av en långvarig kris, till exempel vid en krigshändelse. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet.

På grund av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge så slog regeringen förra våren fast att beredskapsarbetet inom det civila försvaret ska återupptas. Än så länge har det dock inte skjutits till några pengar, säger forskaren Camilla Eriksson.

– Det som har bestämts så här långt är att myndigheterna ska se över planeringen för det civila försvaret, men det återstår att se om det blir några satsningar på området rent finansieringsmässigt.

Inlägget är ett utdrag ur en artikel från Sveriges Radio

Lyssna även på P1 Morgon från 11 december 2016

SLU:s rapport finns här

Det är många som varnat för detta i god tid – utan att åtgärder vidtagits.

Samhället inte redo för cyberattacker

Björn Andersson, verksamhetsspecialist på polisens nationella IT-brottscentrum, Christina Goede, programansvarig för Samhällsviktig verksamhet/kritisk infrastruktur på MSB, Patrik Fältström, chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen på Netnod och Hans Arvidsson, 4C Strategies, diskuterade digitaliseringens sårbarhet under Skyddmässan. Foto: Henrik Söderlund.

Myndigheter är oförberedda på IT-attacker, deras arbete med informationssäkerhet brister och dessutom ligger polisen långt efter när det gäller brott via internet. Det var några av slutsatserna under ett seminarium som SSF arrangerade på Skyddsmässan i Stockholm.
– Cyberbrottsligheten omsätter mer än narkotikabrottsligheten, konstaterade polisen Björn Andersson.

Ett av de mest intressanta seminarierna på Skydd gick under rubriken ”Det digitaliserade  samhället – hur sårbara är vi”. Fyra experter diskuterade hur IT-attacker, dataintrång  och olika  påverkansförsök  utmanar myndigheter och utgör ett hot mot det öppna samhället.

Hans Arvidsson från 4C Strategies inledde med att visa statistik från en rapport från Enisa (European Union Agency for Network and Information Security). Den visar att det förekom 138 större incidenter med betydande avbrott i 21 länder under 2015. Värst drabbat av avbrott var mobilt internet (44 procent av incidenterna).  Cirka 15  procent av incidenterna drabbade 112-tillgängligheten.  Den vanligaste anledningen till incidenterna är systemfel och där ingår mjukvarubuggar och hårdvarufel. Uppsåtliga attacker var orsak till 2,5 procent av avbrotten.

Läs hela artikeln här

För någon månad sedan talade FRA om cyberhot vid ett seminarium om it- och informationssäkerhet.

 

Snart kommer Viktiga meddelanden till din telefon

Delad bild: telefon med ett varningsmeddelande, Anders Ygeman
Inrikesminister Anders Ygeman tror att det finns brett stöd i riksdagen för förslaget. Foto: Janerik Henriksson/TT, Fredrik Sandberg/TT.

Den som är nära en attack eller annan allvarlig händelse ska i framtiden kunna bli meddelad om Viktiga meddelanden till allmänheten om dessa via sms. Det föreslår regeringen i dag.

– I dag kan du bara kontakta dem vars abonnemang är skrivet på en viss adress. Och det säger ju sig självt att om det skulle hända någonting exempelvis på centralstationen eller Arlanda flygplats, så är det väldigt få som har sin abonnemangsadress där, men väldigt många människor som är där och skulle behöva omfattas av den här informationen, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Viktigt meddelande till allmänheten är något som går ut vid olyckor eller andra allvarliga händelser, för att varna omgivningen. I dag omfattar systemet tv och radio, men ett meddelande går också ut till fasta telefoner och telefoner där abonnemanget är kopplat till en adress i det drabbade området.

Detta inlägg är ett utdrag från Sveriges radios artikel som finns här

Om alarmeringstjänsten:

Direktiven för utredningen: http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/11/dir.-2015113/

Det gjordes en utredning om detta redan 2013 (som föreslog en ny alarmeringsmyndighet): http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2013/04/sou-201333-/

MSB-kommentarer inför utredningen (där de bland annat tar upp frågan om alarmeringstjänst vid höjd beredskap): https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2013/MSB-bejakar-en-samlad-alarmeringstjanst/

MSB:s remissvar till den genomförda utredningen, där de bland annat förespråkade att de själva skulle ta över alarmeringsverksamheten :

Ny rapport om rysk rustning från FOI

För åttonde gången ger FOI ut rapporten om rysk militär förmåga där också den ryska försvarsindustrin och budgeten granskas.

Rysslands Väpnade styrkor utvecklas från att främst vara organiserade och tränade för att hantera interna oroligheter och konflikter i det forna sovjetområdet mot en organisationsstruktur som kan hantera storskaliga operationer även utanför detta område. 2016 har Väpnade styrkorna större förmåga att försvara Ryssland från utländsk aggression än under 2013. Ryssland har därmed ett mer kraftfullt militärt tvångsmaktsverktyg är tidigare.

I denna rapport analyseras rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv. Det är den åttonde utgåvan. En förändring i denna rapport jämfört med den förra är att ett grundläggande antagande har ändrats. 2013 bedömde vi den ryska militära handlingsfriheten utifrån förutsättningen att Ryssland skulle svara på ett uppkommet hot vilket skulle ha givit lite eller ingen tid till förberedelser. I ljuset av de senaste årens utveckling, bedömer vi de tillgängliga resurserna för militära operationer utifrån antagandet att Ryssland tar initiativet till att använda militärt våld.

Rysslands militära handlingsfrihet analyseras avseende tre övergripande uppgifter: operationer med försvarsgrensgemensam strid, fjärrstrid och strategisk avskräckning. Den ryska militära handlingsfriheten, dvs. de militära förband Ryssland kan avdela för att lösa dessa uppgifter har fortsatt att växa – särskilt väster om Ural. Ryska militärstrategiska tänkare ägnar mycket uppmärksamhet åt inte enbart militär styrka, utan även åt en mängd andra – icke-militära – medel.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter att präglas av anti-amerikanism, patriotism och ett auktoritärt politiskt system i Ryssland. Framtida generationer ska uppfostras i patriotisk anda, och det finns ett stort antal olika ungdomsorganisationer vars syfte är att ingjuta militär-patriotiska värderingar i de unga. Möjligheterna att förändra politiken i en mer västvänlig riktning har minskat. Detta är läget som Ryssland befinner sig i oavsett om Vladimir Putin fortsätter som president eller inte.

Försvarsutgifternas andel av BNP i Ryssland har ökat från 3,6 procent år 2005 till 5,4 procent 2015. Det är ett resultat av ett politiskt beslut att prioritera försvarsutgifter före andra utgiftsposter i budgeten. Samtidigt genomförs det statliga beväpningsprogrammet i högre utsträckning. Däremed har den ryska försvarsindustrins utsikter att spela en viktig roll för rysk militär förmåga förbättrats under de kommande tio åren.

Läs hela rapporten här

Andra intrånget på kort tid i Bålsta

Bilden visar ett annat (nedlagt) skyddsobjekt

En litauisk man med digitalkamera ska ha gripits vid en hemlig militär anläggning utanför Bålsta, enligt uppgifter till Expressen.

– Säkerhetspolisen har underättats om att en person har gripits inom ett militärt skyddsområde, säger Säpos presschef.

Den misstänkte mannen har anhållits – och under onsdagsmorgonen satt han kvar i polisarresten i Solna.

Läs mer här

Det är det andra ärendet på kort tid.

Nyligen greps också en polsk medborgare som anhölls som misstänkt för att ha fotograferat samma militära skyddsobjekt norr om Bålsta.

Läs om det ärendet här

EU och NATO i omfattande säkerhetsssamarbete

tooltip

Idag publicerades ett pressmeddelande rörande NATO och EU’s utökade säkerhetssamarbete.

Där framgår att Europeiska rådet välkomnar det gemensamma uttalandet som undertecknades av ordföranden för Europeiska rådet, Europeiska kommissionens ordförande och NATO’s generalsekreterare i Warszawa den 8 juli 2016.

Det ger ny kraft och substans till EU-Nato samarbetet i kampen mot hybridhot, operativa samarbeten till sjöss (i enlighet med rådets slutsatser från november 2016 om olaglig migration), it-säkerhet och cyberförsvar, försvarsförmågor, försvarsindustri och forskning, övningar samt stöd till parternas kapacitetsuppbyggnad på västra Balkan, södra och östra grannskapet och stärka deras motståndskraft.

Läs mer här

”Fram med checkhäftet när Totalförsvaret börjar om från början”

Bildresultat för electricity grid

Ledarskribenten för Hela Hälsingland, Patrik Oksanen, skriver en uppfordrande ledare om Totalförsvaret.

”Svensk försvarsförmåga avgörs inte av det militära försvaret enbart. Svensk försvarsförmåga handlar om Totalförsvar, militärt och civilt tillsammans, den planeringen har nu upptagits efter en dvala på 15 år där det mesta har skrotats, glömts bort och försvunnit ur organisationerna.”

Patrik har formulerat problemet för svenska staten och totalförsvarsplaneringen så här:

”Men att börja planera innebär på byråkratsvenska inte att planeringen börjat, utan att man börjar planera för planeringen, eller rättare sagt planera för att förhandla om planeringen av hur man planerar för planeringen.”

Läs mer här

Försörjningsberedskap i kris

Allmänna försvarsföreningens länsavdelning i Östergötland genomförde den 28 november 2016 i samverkan med Försvarsutbildarna i Östergötland ett seminarium under rubriken ”Försörjningsberedskap i kris”.

Talare var riksdagsman Mattias Ottosson, Urban Bergström från Energimyndigheten, Sven Lindgren ordförande i Civilförsvarsförbundet och Hans Åkermark från Post och Telestyrelsen.

Läs mer här

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas

Relaterad bild

Europeiska kommissionen föreslår att en europeisk försvarsfond ska inrättas och andra åtgärder vidtas för att hjälpa medlemsländerna använda medlen för den gemensamma försvarskapaciteten på ett effektivare sätt, förbättra medborgarnas säkerhet och främja en konkurrenskraftig och innovativ industriell bas.

I sitt tal om tillståndet i unionen poängterade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker betydelsen av ett starkt EU som kan försvara och skydda sina medborgare såväl hemma som utomlands. Detta kan enbart uppnås om resurserna inom försvarsindustrin används gemensamt och vi är innovativa. Den europeiska försvarshandlingsplanen som kommissionen antar i dag är ett steg mot detta mål.

– För att kunna garantera vår gemensamma säkerhet måste vi i Europa investera i gemensam utveckling av den teknik och utrustning som är av strategisk betydelse, säger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Det sträcker sig från kapacitet på land, i luften, till havs och i rymden till it-säkerhet. Detta kräver mer samarbete mellan medlemsländerna, och nationella resurser måste slås ihop i större utsträckning. Om inte EU tar ansvar för sin egen säkerhet, kommer ingen annan att göra det åt oss. En stark, konkurrenskraftig och innovativ industriell bas är det som kommer göra oss strategiskt oberoende.

Läs mer här

Nationell informationssäkerhet

För att utveckla förmågan till samarbete mellan stat och näringsliv har den nationella informationssäkerhetsövningen (NISÖ) genomförts i MSB regi. Övningen har bidragit till att utveckla den nationella förmågan att hantera omfattande it-angrepp mot samhällsviktiga system. Nu planeras för NISÖ 2018.

Statliga myndigheter skall rapportera it-incidenter i enlighet med de regler som finns i MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter (MSBFS 2016:2). Syftet med obligatorisk it-incidentrapportering är att stödja samhällets informationssäkerhet. Det möjliggör en samlad lägesbild över informationssäkerheten, skapar förutsättningar för att vidta rätt skyddsåtgärder och utvecklar förmågan att förebygga, upptäcka och hantera it-incidenter.

MSB har sedan i april samlat in information från de statliga myndigheterna om allvarliga störningar i deras it- och datasystem. Syftet är att i samarbete med Försvarsmakten och Säpo publicera en offentlig rapport till regeringen efter årsskiftet.

Fram till i början på november hade 165 it-incidenter rapporterats från 69 olika myndigheter. De flesta rörde driftsincidenter eller attacker i form av ransomware (utpressningsvirus), DDOS-attacker (överbelastningsattacker) och vd-bedrägerier (att bedragare utger sig för att vara vd för ett företag och skickar mejl till anställda och ber dem att göra utbetalningar).