Publicerad

Julkalender – Lucka 13

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Allmänna Försvarsföreningen

Allmänna försvarsföreningen har i över 120 år varit ett forum för debatt om försvars- och säkerhetspolitik. Det är en ideell förening och både partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Målet är att alla som är intresserade av säkerhets- och försvarsfrågor ska kunna delta och stödja en fri information och debatt.

Allmänna försvarsföreningen har ett centralt kansli i Stockholm och länsavdelningar ute i landet. Verksamheten finansieras med medlems-avgifter, annonsintäkter, projektstöd och avkastningen från det egna kapitalet.

Allmänna försvarsföreningen deltar aktivt i den säkerhets- och försvarspolitiska debatten. Runtom i landet arrangeras seminarier, konferenser, debatter och föredrag om olika säkerhets- och försvarspolitiska teman.

I Umeå arrangeras den säkerhetspolitiska konferensen Pax Nordica i samarbete med bland andra Umeå universitet. I Karlskrona genomförs Pax Baltica i samarbete med lokala och regionala intressenter.

Föreningen ger också ut tidningen Vårt Försvar med fyra nummer årligen. Tidningen är ett viktigt forum för information och debatt.

Allmänna försvarsföreningen samarbetar med olika organisationer, både regionalt, nationellt och internationellt.

Klicka här för att komma till informationsfoldern

Vårt försvar

Tidskriften “Vårt Försvar” har publicerats av Allmänna Försvarsföreningen sedan 1890, men det är inte någon vanlig medlemstidning med fokus på föreningens verksamhet.

Tidskriften har ända sedan starten fyllts med debatt och information om försvars- och säkerhetsfrågor.

Sedan 2014 har Vårt Försvar en ny formgivning. I förnyelsen av tidskriften ingår också ett lite bredare anslag, men med en fortsatt betoning på att erbjuda fördjupning och spännande debatt kring försvar och säkerhet.

Klicka här för att läsa tidigare nummer digitalt

Publicerad

Julkalender – Lucka 12

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Samhällssektor – vad är det?

Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.

Det är av yttersta vikt att ansvaret för en samhällssektor är tydligt. Det är det inte idag. Det pågår därför arbete med att utröna vilken myndighet som skall utöva sektorsansvar. Mer om detta längre ned.

Fungerar alla samhällssektorer så säkerställs de åtta nationella intressena i säkerhetsstrategin och de sju hoten hanteras. Ju mer robust, redundant och resilient en samhällssektor är desto mer resurser kräver ett angrepp för att få effekt. Tröskeln är dock aldrig högre än den minst robusta samhällssektorn.

Viktig samhällsfunktion

Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en av flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter.

Samhällsviktig verksamhet

Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

• Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.


Exempel: Vattenverk X upprätthåller den viktiga samhällsfunktionen dricksvattenförsörjning som är en del av samhällssektorn kommunalteknisk försörjning.

Kritiska beroenden

Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort.

Elva samhällssektorer

Energiförsörjning

Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m.

Finansiella tjänster

Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappers handel  m.m.

Handel och industri

Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri m.m.

Hälso- och sjukvård samt omsorg

Akutsjukvård,läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd  för djur och människor m.m.

Information och kommunikation

Telefoni(mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post,produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m.

Kommunalteknisk försörjning

Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m.livsmedel, distributionav livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m.

Offentlig förvaltning

Ledningsfunktioner och stödfunktioner

Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet m.m.

Skydd och säkerhet

Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m.

Socialförsäkringar

Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.

Transporter

Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik m.m.

Sektorsansvar är på gång

Den 19 maj 2017 överlämnade Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket en rapport om ansvar och roller för krisberedskap och planering inför och vid höjd beredskap i transportsektorn. Rapporten visar på vissa brister i ansvarsfördelningen mot bakgrund av att det för Transportsektorn bland annat saknas en myndighet med ansvar för samlad övergripande planering för krisberedskap och det civila försvaret. I rapporten föreslås att Trafikverket får ett samlat övergripande planeringsansvar.

Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att Trafikverket ska få ett samlat övergripande planeringsansvar för att utveckla och samordna krisberedskap och det civila försvaret inför och vid höjd beredskap inom transportområdet.

Detta kan ses som ett försök att införa sektorsansvar, något som Försvarsberedningen också trycker på i sin rapport “Motståndskraft” på sidan 111.

Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar

Det finns behov av tydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar inom ramen för totalförsvaret. En särskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.

Läs kommittédirektivet (klicka här)!

Källor: Regeringen.se, Riksdagen.se och Msb.se

Publicerad

Julkalender – Lucka 11

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995, alltså gott och väl 15 år innan värnplikten blev vilande, och gäller fortfarande för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Till skillnad från den tidigare allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten både män och kvinnor, sedan ett riksdagsbeslut 2010, och som namnet antyder gäller den alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Det kan alltså handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att rensa upp efter stora olyckor.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

  • värnplikt inom militären
  • civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och
  • allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap

Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum.

Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse. På så sätt kan man säga att varje vuxen svensk faktiskt har en plikt att värna om landets försvar.

2 mars, 2017, beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beslutet  ska gälla, vad avser skyldigheten att fullgöra mönstring, från och med den 1 juli 2017 och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning från och med den 1 januari, 2018.

Publicerad

Julkalender – Lucka 10

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Folkrätten i totalförsvaret

Folkrätt

Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.

Krigets lagar

Krigets lagar är ett folkrättsligt uttryck, ibland använt synonymt med den humanitära rätten. I princip utgörs krigets lagar av en samling internationella konventioner tillkomna för att reglera krig och andra väpnade konflikter. Begreppet har sitt ursprung i nederländaren Hugo Grotius bok De jure belli ac pacis (1625).

De regler inom den humanitära rätten som är relevanta just för väpnade konflikter syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna. Soldater som deltar i strid får dödas om godkända vapen används. Reglerna återfinns bland annat i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, där den första Genèvekonventionen ska skydda sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen ska skydda sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen ska skydda krigsfångar samt den fjärde Genèvekonventionen ska skydda civilbefolkningen (icke-kombattanter) under krigstid. Det finns också ett par sentida tilläggsprotokoll.

De äldre delarna av krigets lagar består av regler som syftar till att förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen i väpnade konflikter, och i vissa fall bestämma hur soldater får föra strid.

Brott mot krigets lagar ska skiljas från folkmord och brott mot mänskligheten, folkrättsliga brottstyper för vilka särskilda regler gäller.

Totalförsvarets folkrättsförordning

I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. 

I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

Totalförsvarets folkrättsförordning reglerar bl a totalförsvarspersonalens folkrättsliga ställning, identitetskort, krigsfångenskap, tillstånd att använda kännetecken och utmärkning m.m.

Förordningen reglerar också begreppet “civilförsvarspersonal”. Detta är det enda begrepp som idag har kvar lydelsen “civilförsvar” vilket beror på att “civilförsvar” är ett folkrättsligt begrepp. Allt annat som handlar om hur vi planerar och genomför civil verksamhet inom totalförsvaret benämns idag “civilt försvar”.

Klicka här för att komma till Totalförsvarets folkrättsförordning

Publicerad

Julkalender – Lucka 9

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Om kriget kommer

Om kriget kommer var en broschyr, vars första upplags utarbetades av Försvarsstaben som delades ut 1943 till alla svenska hushåll. Utarbetandet av första upplagan leddes av arvprinsen Gustaf Adolf, chef för arméavdelningen.

Om kriget kommer innehöll anvisningar och råd till civilbefolkningen i Sverige i händelse av krigsliknande tillstånd, från första flyglarmet till motståndsrörelse.

Förutom som broschyr publicerades vissa upplagor av Om kriget kommer från 1950-talet också i slutet av samtliga delar av telefonkatalogen.

Om krisen eller kriget kommer

(Klicka här för att komma till broschyren!)

Regeringen gav i början av 2017 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att ta fram en reviderad upplaga av broschyren. Myndigheten presenterade den nya upplagan av broschyren med titeln “Om krisen eller kriget kommer” den 21 maj 2018. Det är första gången sedan 1961 en sådan broschyr utkommer.

Broschyren skickades ut till omkring 4,8 miljoner hushåll mellan maj och juni 2018. Den nya upplagan innehåller, utöver råd i samband med höjd beredskap och krig, även råd till allmänheten i samband med fredstida kriser. Broschyren har 20 sidor. På mittuppslaget finns en “kom-ihåg-lista”, där man får allmänna tips för sin egen hemberedskap.

Försvarsberedningen föreslår att den tidsrymd som hushåll bör klara sig innan man kan förväntas få hjälp från myndigheterna skall utökas från 72 timmar till en vecka.

Prepping

Preppers eller survivalister kallas de som aktivt förbereder sig för möjliga framtida avbrott i lokal, regional, nationell eller internationell social eller politisk ordning. 

Preppers förbereder sig ofta för detta avbrott genom att lagra mat och vatten, lära sig första hjälpen och självförsvar, förbereda självförsörjning, upprätta byggnader eller platser (t.ex. en sommarstuga) som hjälper dem att överleva eller hålla sig undan hot och faror.

Tänkbara avbrott kan vara:

  • Naturkatastrofer som orkaner, tornados, tromber och tropiska cykloner, jordbävningar, snöstormar, åska, översvämningar, torka, bränder, laviner eller vulkanutbrott
  • Katastrofer orsakade av människor: kemiska utsläpp, radioaktiva utsläpp, krig och kärnvapenkrig, förtryckande regimer
  • Samhällskollaps som medför avsaknad av elektricitet, bränsle, mat och vatten
  • Ekonomisk kollaps som kan bero på manipulation av ekonomiska system, inflation, deflation och/eller världsomspännande ekonomisk lågkonjunktur
  • Pandemier

Nej tack zombies

Det kan ibland vara svårt att nå olika grupper med information om personlig krishantering eller hushållets krishantering. Herman Geijer har på ett underhållande och tilltalande sätt nått betydligt fler yngre människor än någon annan när det gäller förståelse och insikt i förberedelser för en eventuell kris.

Klicka här för att komma till hemsidan “Zombieöverlevnad”

Publicerad

Julkalender – Lucka 8

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Informations- och påverkansoperationer

För att på ett enkelt och pedagogiskt sätt förstå varför vi behöver ett psykologiskt försvar – börja med att ta del av New York Times utmärkta videoserie “OPERATION INFEKTION

Psykologiskt försvar i Sverige

Den svenska staten har sedan 1920-talet på ett eller annat sätt hanterat försvarsvilja och skydd mot påverkan. Det har skett via Krigsmakten och Försvarsgrenschefernas Upplysningscentral eller en separat civil myndighet. Den mest namnkunniga civila myndigheten torde vara Statens informationsbyrå som 1940 ersattes av Statens informationsstyrelse men det är främst från 1954 när Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inrättades som det arbete som vi idag känner som psykologiskt försvar började byggas upp. Nämnden hade dock endast uppgifter i krig.

Istället inrättades 1962 Totalförsvarets upplysningsnämnd för att stödja och samordna informationen om totalförsvar och säkerhetspolitik i fred. 1985 omorganiserades nämnden och blev Styrelsen för psykologiskt försvar vars verksamhet övertogs av Krisberedskapsmyndigheten 2002 och av MSB 2009. Nu är det åter aktuellt att inrätta en särskild myndighet för psykologiskt försvar.

Skarpa skärvor

Journalisten och ledarskribenten Patrik Oksanen har ägnat mycket tid och kraft under de senaste åren till att förstå fenomenet “informationskrigföring” och “påverkansoperationer”.

I år (2018) utkom han med boken “Skarpa skärvor“. 
I boken får du läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas. Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken förklarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Journalisten Jack Werner har ägnat många år åt att förstå den hyperrealitet som uppstått på nätet och som ibland beskrivs som “postsanningens era”. Hans bok “Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå” handlar om hur vi handskas med sanningen och s.k. “fake news”.

Publicerad

Julkalender – Lucka 7

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut, är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. FOI är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet, men merparten av verksamheten är uppdragsfinansierad. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. FOI har även många uppdrag för andra statliga myndigheter, kommuner och företag inom främst krisberedskaps- och säkerhetsområdet.

Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Samhället måste kunna fortsätta att fungera även vid ett angrepp mot Sverige och det militära försvaret är beroende av stöd från andra delar av samhället för att kunna verka.

FOI har genom åren forskat och studerat civilt försvar och publicerat en mängd värdefulla, användbara och läsvärda dokument för den som arbetar med totalförsvarsplanering och/eller har arbetsuppgifter inom civilt försvar.

FOI har sammanställt en läslista för den som vill sätta sig in i civilt försvar inför planeringsuppgifter:

Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar (2017)
Denna studie analyserar förutsättningarna att bygga det civila försvaret på krisberedskapen utifrån tre perspektiv, nämligen i) att bygga på krisberedskapens materiella och personella resurser, ii) att bygga på krisberedskapens ansvarsförhållanden och roller samt iii) att utgå från krisberedskapens planerings­processer. En slutsats är att det finns goda sådana förutsättningar, men att den typ av hot som det civila försvaret ska möta gör att det inte kommer att vara tillräckligt. (FOI-R–4431–SE)
Bengt Johansson, Kristoffer Darin Mattsson, Eva Mittermaier, Niklas Rossbach

Första hjälpen i civilt försvar (2015)
Rapporten innehåller en sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av att nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag. (FOI MEMO 5551)
Anders Norén

Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014)
Studien är en utveckling av de typfall som presenterades i Civilt försvar – en förstudie och syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar och bör ge aktörer ökad förståelse för förut­sättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning. (FOI MEMO 5089)
Fredrik Lindgren

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (2018)
Typfall är beskrivande hotbildsunderlag som speglar olika möjliga situationer och händelse­förlopp. FOI har tidigare tagit fram fyra typfall på uppdrag av MSB, se Hotbilds­underlag i utvecklingen av civilt försvar (2014). Nu har dessa kompletterats med ett femte typfall med ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzons­problematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. (FOI MEMO 6338)

Övriga relevanta rapporter

Scenariobaserad planering av civilt försvar inom energiområdet

Att använda scenarier i planering för civilt försvar.

Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar och krisberedskap

Vill man hellre lyssna på en podd för att bilda sig en uppfattning om civilt försvar så finns det en utmärkt intervju med Fredrik Lindgren från FOI här.

Publicerad

Julkalender – Lucka 6

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Nationell säkerhetsstrategi

I januari 2017 presenterade regeringen den nationella säkerhetsstrategin. Där presenterades sju nationella intressen och…

  • Att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa
  • Att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner
  • Att upprätthålla grundläggande värden: demokrati, rättsstat, mänskliga fri- och rättigheter
  • Att under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande
  • Att främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde 
  • Att samarbete, solidaritet och integration inom EU bevaras och stärks 
  • Att främja en regelbaserad multilateral världsordning

…åtta hot mot vår säkerhet och åtgärder för att möta dem.

  • Militära hot 
  • Informations- och cybersäkerhet, digitala risker
  • Terrorism och våldsbejakande extremism
  • Organiserad brottslighet
  • Hot mot energiförsörjning
  • Hot mot transporter och infrastruktur
  • Hälsohot
  • Klimatförändringar och dess effekter

Klicka här för att komma till den nationella säkerhetsstrategin

Publicerad

Julkalender – Lucka 5

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Perspektivstudien

Dagens försvarsmakt möter inte den förändrade omvärldsutvecklingen. Det konstateras i perspektivstudien, den slutrapport som Försvarsmakten tagit fram för att beskriva hur ett svenskt försvar bör se ut 2035 för att med rimlig risktagning kunna möta framtidens utmaningar.

För att Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige 2035 krävs fler krigsförband, ny materiel och nya förmågor. Till exempel behövs fler armébrigader, korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik. Därtill behövs även ökade satsningar inom cyber- och underrättelseförmåga, obemannade system och långräckviddig precisionsbekämpning.

Anledningarna till att försvaret måste vidareutvecklas är flera. Omvärldsutvecklingen är oförutsägbar. Ryssland har genom sitt agerande i Georgien och Ukraina visat att de inte tvekar att använda militära maktmedel. De planerar dessutom att öka sin militära förmåga efter 2020. Ytterligare anledningar är att samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar och krigföring riktar sig mot samhället som helhet.

En modern konfliktmiljö ställer krav på att  Försvarsmakten måste kunna upptäcka och bemöta fientligt agerande i gråzonen mellan fred och krig i alla domäner. Vid väpnat angrepp ska en angripare kunna påverkas tidigt och Försvarsmakten ska om så krävs ha förmåga att genomföra uthålliga försvarsoperationer, självständigt eller tillsammans med andra.

Klicka här för att läsa Perspektivstudien

Publicerad

Julkalender – Lucka 4

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan är en mycket viktig aktör i arbetet med att bygga upp ett totalförsvar. Försvarshögskolan har en lång militär utbildningstradition, rötterna går att spåra ända till Artilleriläroverket Marieberg som grundades år 1818. Officersutbildningarna och andra militära utbildningar är fortfarande en viktig bas vid högskolan men idag utbildar man också civila studenter på alla akademiska nivåer. 

Det nybildade “Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet” (CTSS) samlar Försvarshögskolans unika kompetenser och möter samhällets kunskapsbehov inom totalförsvar och samhällets säkerhet.

Centret består av enheterna för analys, uppdragsutbildning och CATS (centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier). Här finns också forskning i projektform. Centret samlar medarbetare med forskningskompetens och lång praktisk erfarenhet från myndigheter och organisationer inom samhällssäkerhet. Inom totalförsvars- och säkerhetsfrågor erbjuds utbildning, analysstöd och övningar som stärker det svenska totalförsvaret.

Institutet för högre totalförsvarsutbildning som genomförde “Solbackakursen” ingår numera i CTSS.

Under åren har det kommit ut många viktiga alster från FHS men vi väljer att slå ett slag för ett dokument som på ett bra sätt samlar kunskap på områdena krisbereskap, civilt försvar och totalförsvar i en kompakt och användbar skrift, nämligen:

Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige

Försvarshögskolan har via Crismart sedan 2007 gett ut rapporten men från och med 2018 ansvarar CTSS för att göra en årlig uppdatering. Rapporten utgör undervisningsmaterial i centrets uppdragsutbildningar och i Försvarshögskolans högskolekurser, men är också avsedd som ett underlag till verksamheter och individer som ingår i totalförsvaret och krisberedskapssystemet. CTSS har i rapporten samlat erfarenheter från ett stort antal medarbetare som både har agerat i och forskat om den långa resan från totalförsvar via krisberedskap till den verklighet vi står inför idag.

Försvarshögskolans elever skriver förstås en stor mängd uppsatser och avhandlingar och det som publicerats genom åren är lättast tillgängligt genom den s.k. DiVA-portalen (det Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Enklast är att söka på ordet “Försvarshögskolan” så öppnar sig guldgruvan!