Hur kan befolkningen skyddas från krigets verkningar?

Foto: MSB Bildbank

För att veta hur vi ska rusta Sverige mot krig idag måste vi titta såväl framåt som bakåt i tiden. Det konstaterar FOI i ett underlag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om hur civilbefolkningen ska skyddas vid väpnat angrepp mot Sverige.

I början av 2017 fick MSB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att befolkningen ska ha tillräckligt skydd vid krig. MSB vände sig då till FOI för att få hjälp med underlag till rapporten.

Den största utmaningen för FOI har varit att ingen vet vad det är för sorts krig som Sverige ska förbereda sig för. Med vilken intensitet och vilka vapen kommer det att föras? En av författarna till underlaget är Per Larsson, forskare vid FOI.

– Det här har varit ett jättesvårt uppdrag eftersom det inte finns några klara ingångsvärden. Hur ska vi utforma ett nytt befolkningsskydd när vi inte vet vad vi ska skydda oss mot och hur länge?

Underlaget till MSB innehåller dels en tillbakablick på hur befolkningsskyddet såg ut fram till början av 1990-talet, vid kalla krigets slut. Då ingick skyddet i den statliga civilförsvarsorganisationen och handlade om allt från att säkerställa nödutspisning och ammunitionsröjning till att rädda folk ur rasmassor. Evakuering och inkvartering var också viktiga delar.

I dag ligger en stor del av ansvaret för det civila försvaret istället på kommunerna. Samtidigt har befolkningsskyddet kraftigt reducerats. Men enligt FOI:s forskare kommer betydande delar av det skydd som fanns under kalla kriget att behövas igen.

– Vi har gått tillbaka i tiden för att se vilka funktioner som hotades av kriget och insett att det i stor utsträckning är samma saker som måste skyddas vid krig idag. Många anser att vi har ett annat slags samhälle idag vilket skulle göra att behoven ser helt annorlunda ut, men fortfarande behöver folk ha tillgång till vatten, mat och värme i en krigssituation, förklarar Per Larsson.

Däremot kan det bli andra dimensioner på vissa åtgärder, påpekar han.

– Tidigare såg man till att det fanns skyddsrum över stora delar av Sverige. Men i dag tyder mycket på att kriget kommer riktas främst mot storstäderna. Ett sätt att prioritera dagens begränsade resurser är därför att i första hand satsa på skyddsrum och andra skyddsåtgärder i de områden som kan antas bli mest utsatta.

I september 2017 gjorde MSB sin avrapportering till regeringen och föreslog åtgärder inom ett begränsat antal av de områden som ingår i FOI:s underlag. Per Larsson menar dock att det behövs ett helhetsgrepp för att kunna värna befolkningen vid krig, till exempel behövs även sådant som vårt kulturarv skyddas.

– Vi har presenterat en bred palett av sådant som vi anser att man ska värna om. Enligt MSB kommer de att fortsätta analysera och utnyttja vårt material i sitt kommande utvecklingsarbete.

Länk till rapporten

Motståndskraft

Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow överlämnade beredningens rapport till försvarsminister Peter Hultqvist.

Försvarsberedningen konstaterar i rapporten att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningen föreslår att målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Försvarsberedningen lämnar i rapporten förslag som innebär att totalförsvaret ges en förbättrad förmåga och uthållighet att hantera ett väpnat angrepp och krig på svenskt territorium samt situationer med så kallad gråzonsproblematik. Förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid ska vara utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga.

Förslagen innebär bland annat tydligare ansvars- och ledningsförhållanden, etablerandet av ett befolkningsskydd, förstärkningsresurser för räddningstjänsten och polisen, en förbättrad förmåga inom sjukvården att hantera större skadeutfall, förbättrad informations- och cybersäkerhet samt en ökad beredskap inom livsmedels- och energiförsörjningen. Förslagen bedöms också stärka den fredstida krisberedskapen. Förslagen medför att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer. Det civila försvarets förmåga kommer att utgöras både av samhällets grundläggande förmåga att hantera fredstida kriser samt samhällets planering och förberedelser för den mest extrema situationen, nämligen krig.

Försvarsberedningen uppskattar att kostnaderna för de förslag som lämnas i rapporten för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret sammantaget uppgår till cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025.

Avvägningar och förslag rörande svensk säkerhetspolitik och tillhörande konsekvenser och ambitioner rörande den militära förmågan i perioden 2021 till och med 2025 kommer att presenteras av Försvarsberedningen senast den 14 maj 2019.

Läs hela rapporten här

Försvarsmakten och Länsstyrelsen på Gotland får i uppdrag att stärka totalförsvarsförmågan

Bildresultat för Länsstyrelsen Gotland

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Genomförandet ska ske i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret. Projektet syftar till att stärka totalförsvarets förmåga i Gotlands län.

Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation på Gotland med nödvändiga personella och materiella resurser. Uppdraget ska delredovisas årligen fram till en slutredovisning i februari 2021.

Genomförande aktörer ska eftersträva att de strukturer och samverkansformer som utvecklas under aktuell period bör kunna behållas mer långsiktigt, efter 2020. Genomförandet av uppdraget på Gotland ska ske i nära dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret.

Bygga upp ett modernt totalförsvar

Arbetet att bygga ett modernt totalförsvar i Sverige kommer att ske succesivt under många år framöver. En utgångspunkt i arbetet är att bygga på befintliga strukturer i genomförandet av uppdraget liksom att strukturerna kan behållas mer långsiktigt. I försvarsbeslutet från 2015 framgår att det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden, förutom att höja den operativa förmågan i krigsförbanden, är att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

– Med försvarsbeslutet 2015 har vi fokuserat på bygget av ett nytt totalförsvar och vår vision om ett robust sammanhängande totalförsvar inkluderar ett antal steg inklusive en stor totalförsvarsövning 2020, den första som hålls på över 20 år, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

VMA-systemet behöver bli lättare att hantera och att förstå

Bildresultat för hesa fredrik

Den signal ”viktigt meddelande” som felaktigt gick ut den 9 juli 2017 berodde på en bristande intern testrutin hos SOS Alarm, enligt deras egen incidentrapport från händelsen. Mycket har sedan dess gjorts för att säkra upp systemet, men helhetssynen fattas kring VMA-systemet och dess framtid, och MSB föreslår till regeringen att angripa frågan bredare.

MSB har på regeringens uppdrag utrett vad som låg bakom den felaktiga signalen och vad som behöver göras för att säkra systemet. En av de omedelbara åtgärderna var att MSB i samverkan med SOS Alarm tog fram en säker testmiljö för SOS Alarm att göra sina tester i. Gemensamt kommer parterna också att säkra rutinerna kring testerna.

− VMA-systemet är komplext, både tekniskt och administrativt, säger Jan Wisén, biträdande avdelningschef vid MSB. Hur systemet fungerar är inte tillräckligt känt vare sig hos aktörerna eller hos allmänheten.

Syftet med VMA i dess olika former är att varna berörd befolkning för en plötslig och allvarlig fara i lokalsamhället och att informera befolkningen om vad de behöver göra. Signalen ”viktigt meddelande” som i vissa fall används för att uppmärksamma berörd befolkning på faran och att det finns mer information att hämta på radio eller TV har alltmer kommit att förknippas med de allra allvarligaste händelserna.

Det behövs mer kunskap och kännedom om VMA-systemet. MSB har information om VMA på msb.se/vma och kommer att göra ytterligare kommunikationsinsatser riktade till kommunal räddningstjänst för att förtydliga hur VMA fungerar och kan användas. Förutom via msb.se kan allmänheten ta del av information om VMA via krisinformation.se. MSB arbetar med att se över hur vi på fler sätt kan informera allmänheten om funktionen.

− Hur allmänheten ska informeras om hur VMA fungerar återkommer vi till i samband med redovisningen av uppdraget att öka människors kunskap om förberedelser för olika kriser samt för höjd beredskap och krig, säger Jan Wisén.

Såväl SOS Alarm som Polismyndigheten och MSB har eller kommer att åtgärda sina webbplatser för att klara ett så stort besökstryck som händelsen den 9 juli gav upphov till. MSB ser över den egna webbplatsen som helhet med hänsyn till hur allmänhet söker information när en händelse inträffar.

− I det fortsatta arbetet med utveckling av effektiv varning till befolkningen i fred och vid höjd beredskap behövs en helhetssyn som saknas i dag, säger Jan Wisén. Resultatet av den pågående 112-utredningen, liksom det kommande arbetet med en återupptagen förmåga till varning av allmänheten vid höjd beredskap, i kombination med den snabba utvecklingen på it-området, kommer att påverka VMA-systemet.

− Det behövs en samlad syn på hur varning och information till hela befolkningen i hela hotskalan ska säkerställas. MSB föreslår därför att regeringen beslutar och former och inriktning för ett fortsatt utredningsarbete på området och MSB avser att återkomma med underlag för ett sådant beslut, avslutar Cecilia Looström avdelningschef vid MSB.

Källa: https://www.msb.se/VMAutredning

Näringslivets roll i totalförsvaret

Den 23 november 2017 hölls årsmöte på ASIS, världens största branschförening för säkherhetsspecialister i ledande befattning.

Li Jansson, vice VD för Säkerhetsföretagen, Thord Ericsson, MSB, Johan Sjöberg, 4C Strategies och Freddy Jönsson Hanberg från Totalförsvarsstiftelsen talade om totalförsvar och näringsliv.

Näringslivsrådet etablerat

Idag etablerades Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd.

Näringslivsrådet består av representanter från Vattenfall, Handelsbanken, Bankgirot, Loomis, SAAB, Capio, Telia, Dafgård, Tamro, Coop, Nokas, Länsförsäkringar, MTR, Swedavia och PostNord m.fl.

Näringslivets Säkerhetsdelegation på Svenskt Näringsliv har en stående inbjudan och idag på mötet deltog Karl Lallerstedt.

Näringslivsrådet skall bidra till ett starkare totalförsvar genom att genomföra möten och seminarier, skriva studier och promemorior samt spelkort för näringslivets del inför övningar.

 

 

Totalförsvarsövning 2020 – avsiktsförklaring undertecknad

De viktigaste uppgifterna i den försvarspolitiska inriktningsperioden fram till 2020 är att höja Försvarsmaktens operativa förmåga och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ 2020) syftar till att utveckla och pröva förmågan att tillsammans skydda samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och försvara landet mot väpnat angrepp. Övningen ska också ge underlag för den fortsatta utvecklingen av Sveriges totalförsvarsförmåga.

ÖVNING FÖR HÖJD BEREDSKAP

– På alla nivåer ökar nu tempot för att utveckla samhällets beredskap för kris, höjd beredskap och krig. Hur långt vi nått kommer att prövas vid den första stora totalförsvarsövningen på mer än trettio år, TFÖ 2020, då militära och civila aktörer övar tillsammans. Övningen är därför en viktig del i arbetet att utveckla totalförsvaret, det vill säga hela samhällets planering och förberedelser för såväl militärt som civilt försvar, säger Nils Svartz, vikarierande generaldirektör på MSB.

Förslaget om en totalförsvarsövning presenterades i den grundsyn för totalförsvarsplanering som Försvarsmakten och MSB lämnade till regeringen i juni 2016. Den avsiktsförklaring som Försvarsmakten och MSB undertecknat idag innebär startskottet för myndigheternas gemensamma planering av den nationella totalförsvarsövningen 2020.

2020 ETT DELMÅL FÖR ÖKAD FÖRMÅGA

– Totalförsvarsövningen ger oss en möjlighet att bedöma hur långt vi har kommit år 2020 i vårt gemensamma arbete att utveckla Sveriges totalförsvarsförmåga, men arbetet slutar inte 2020. Efter delmålet år 2020 kommer planeringen att fortsätta för att stärka den svenska totalförsvarsförmågan, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Det är ännu inte klart vilken exakt omfattning totalförsvarsövningen kommer att ha eller när på året den ska äga rum. Berörda aktörer kommer att bjudas in till ett första informationsmöte under våren 2018.

Försvarsmaktens hemsida om TFÖ2020

MSB hemsida om TFÖ2020

Avsiktförklaringen

Sveriges skyddsrum räcker inte

Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Det finns inte tillräckligt många platser i skyddsrum i Sverige.

Det befintliga skyddet som i dag ger plats åt sju miljoner invånare är inte tillräckligt, visar en ny rapport om det svenska befolkningsskyddet.

50 000 nya platser behöver byggas under en tioårsperiod med start år 2019, till en beräknad kostnad av två miljarder kronor, enligt rapporten som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort på uppdrag av regeringen, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Områdena Nordkalotten, Stockholmsområdet, Gotland och Öresundsregionen ska först prioriteras och MSB ska öka översynen.

Förutom att bygga nytt behövs restaurering av befintliga skyddsrum, vilket beräknas kosta en miljard kronor.

Främst är det ventilationen som har brister. Även skyddsmaterial, exempelvis andningsskydd till civilbefolkningen, behöver uppdateras.

– Det finns inget beslut om att det här inte ska finnas i framtiden, men det finns heller inget beslut om nyanskaffning av skydd, så det är också en fråga som vi skjuter vidare till regeringen när det gäller ambitionsnivån, säger Ove Brunnström vid MSB i Karlstad.

Källa: TT

Försvarsmaktens specialförband deltog i polisövning mot terror

En enhet ut Försvarsmaktens specialförband deltog i polismyndighetens nyligen genomförda internationella marina övning mot terror, övning Storm, som är en del av polisens långsiktiga arbete med att hantera terrorattentat.

Försvarsmaktens deltagande skedde inom ramöverenskommelsen mellan Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. En ramöverenskommelse som vilar på lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning som trädde i kraft 2006.

– Vi övar med polisen för att fortsätta utveckla gemensamma rutiner och den samordning som behövs vid insatser mot terrorism, det gör vi regelbundet, både på det vi kallar förbandsnivå och på ledningsnivå, säger en av de ansvariga cheferna vid Försvarsmaktens specialförbandsledning.

– De specialförbandsoperatörer som sätts in för att stödja polisen har inte bara utbildning som ger dem polismans befogenhet vid insats, de är också särskilt uttagna, utrustade och utbildade för att kunna verka i komplexa högriskmiljöer där det kan finnas gisslan, försåtmineringar, stora mängder skadade och mycket högt motiverade och farliga motståndare, säger chefen.

Förutom att förstärka polisens taktiska förmåga med sammansatta och samtränade enheter av specialförbandsoperatörer, kan Försvarsmaktens specialförband också stödja med såväl sjö- som helikoptertransporter och ledningsresurser.

Samarbetet mellan Försvarsmaktens specialförband och Polismyndigheten genom ramöverenskommelsen stärker också Försvarsmaktens förmåga att genomföra operationer i den så kallade gråzonen, det vill säga i högre krisnivåer då samhället utsätts för svåra påfrestningar och gränsen mellan fred och krig är diffus.