Försvar i skymningsläge

Under patrulleringen av centrala Strömstad kom många nyfikna fram och pratade med soldaternaFoto: Joakim Elovsson/Försvarsmakten
Fler och fler av dagens konflikter sker i ett tillstånd mellan fred och krig; ett skymningsläge. Två av 40:e hemvärnsbataljonens insatskompanier har under helgen övat scenarion i detta läge. I Tanum och Strömstad på västkusten har någon saboterat vattenförsörjning och andra samhällsviktiga delar. Kompaniernas uppgift har varit att stoppa sabotagen och säkerställa att lugnet åter infinner sig i området.
− Det har varit en mycket bra övning. Huvudsyftet har varit att öva förbanden i bebyggelse och att höja vår operativa förmåga. Vi har höjt svårighetsgraden för kompanierna genom att, bland annat, göra övningen så tillämpad som möjligt. Alla delar har inte varit lösta för dem när de rycker in utan alla friktioner och svårigheter har de fått lösa under tiden, säger Robert Jarl, biträdande övningsledare och utbildningsansvarig på Bohusdalsgruppen, den enhet på Skaraborgs regemente som ansvarar för 40:e bataljonens utbildning.

Kompanierna mobiliserade under torsdagen och fick sedan order om att förflytta sig mot Tanum. Där väntade två moment med strid i bebyggelse. Det ena i ett industriområde med många kulvertar under jord och det andra på räddningstjänstens brandövningsbana där även räddningstjänsten själva var med i övningen. Det var inte enda gången under övningen som andra myndigheter var involverade. Samtidigt som kompanierna övade så träffades också representanter från bataljonsledningen, Tanum, Strömstad och Melleruds kommuner, räddningstjänsten, polisen, länsstyrelsen och riksdagen i en samverkansövning i Tanums kommunhus.

− Syftet med den övningen var att starta upp dialogen mellan de olika aktörerna utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Scenariot där var att kommunerna skulle förbereda sig för en utrymning av Tanum för att bereda plats för en internationell stridsgrupp med 8000 personer som skulle använda kommunen för insatsförberedelser. Att öva värdlandsstöd i praktiken, säger Dan Hagman, chef för Bohusdalsgruppen. Det blev mycket bra diskussioner om vilka förberedelser som behöver göras i ett sånt läge. Exempelvis diskuterades vara de ska förläggas, hur de får mat och vatten och var alla personer som bor där idag ska ta vägen.

Under övningens avslutande dagar förflyttade sig kompanierna till Strömstad. Efter bekämpning av sabotörsgrupper som stört vattenförsörjningen till kommunen patrullerade soldaterna Strömstad centrum. Många nyfikna var fram och ställde frågor och visade sin uppskattning. I samband med övningen så fanns även en informationstrailer på torget i Strömstad för den som var nyfiken eller ville anmäla sitt intresse för att gå med i hemvärnet eller någon annan del av Försvarsmakten. Hemvärnets musikkår gav även två konserter i staden; en på torget och en i Strömstad kyrka. Ett mycket uppskattat inslag i övningen.

− Det jag främst vill framföra är ett tack till kommunerna Tanum och Strömstad som har bjudit in oss att öva. Det är viktigt att vi får chansen att öva på de platser där vi ska lösa uppgifter i ett skarpt läge. Förutsättningarna här har gjort att vi också har kunnat ha med oss vår flyggrupp och vår båtgrupp i övningen på ett bra sätt, säger Dan.

”Ryska ‘fake news’ – en fara för våra länder”

Falska nyheter – desinformation – är en del av den ryska informationskrigföringen

Nedan följer en debattartikel av försvarsminister Peter Hultqvist och Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen publicerad i Aftonbladet, 30 augusti 2017.

Sverige och Danmark har tack vare Öresundsbron växt samman allt mer. Det gäller inte bara gemenskapen för de som bor och arbetar runt Öresund. När säkerhetssituationen i vårt närområde försämras till följd av Rysslands upprustning blir även försvarssamarbetet i fokus. Vi är övertygade om att samarbetet mellan våra länder kan bidra till att behålla stabilitet och frihet i Östersjöområdet.

Sverige och Danmark var i krig för länge sedan, men det är historia och vi har i dag en nära och vänskaplig relation. Oavsett Danmarks medlemskap i Nato och Sveriges militärt alliansfria position har vi en gemensam uppgift att säkra en trovärdig tröskelförmåga mot ett alltmer oroligt närområde.

Båda våra länder arbetar för att stärka våra nationella försvar och höja den samlade militära förmågan. Sverige har ökat försvarsutgifterna avsevärt, senast för ett par veckor sedan med en tredje försvarsöverenskommelse under denna regering. Sverige har också stärkt den militära närvaron på Gotland och återinför nu värnplikten. Den danska regeringen har som mål att under hösten ge försvaret en substantiell ökning av resurser.
När vi under torsdagen träffas i Stockholm handlar det inte bara om högtidliga tal. Vi kommer att fortsätta med arbetet inom det samarbetsavtal vi undertecknade 2016 och de konkreta projekt som syftar till att öka vår gemensamma säkerhet i ett försämrat säkerhetsläge.

I samarbetet är handling viktigare än vänt tal. Tillsammans med Norge, Finland och Island har vi sedan länge ett nordiskt försvarssamarbete (Nordefco) med en mängd aktiviteter och åtgärder. Det handlar till exempel om att få skalfördelar genom gemensam upphandling av materiel. Vi genomför gemensamma övningar, som har en tröskelhöjande effekt och visar att vi kan samarbeta i händelse av kris.
På våra försvarsdepartement har vi i dag en säker kommunikation mellan de nordiska länderna. Just nu pågår också arbetet med att underlätta tillträde till varandras territorium och att dela radardata mellan oss inom Nordefco i fred, och i förlängningen även under kris och krig.

Sverige och Finland undertecknade i juni ett samarbetsavtal för den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF). Danmark deltar redan tillsammans med Norge, de baltiska länderna och Holland. JEF ska snabbt kunna användas för humanitära krissituationer, fredsbevarande uppdrag och även för en krigsoperation. Länderna bestämmer själva vad de ska delta i och vad de bidrar med när det nya samarbetet kommer att vara fullt operativt nästa år. Att Sverige har anslutit sig medför stor kunskap och militär förmåga, vilket gynnar den gemensamma säkerheten i Östersjöområdet.
Vi är båda medlemmar i EU och värnar solidariteten i unionen som också har en säkerhetspolitisk betydelse genom bland annat sanktionerna mot Ryssland. Det började med Georgien 2008, därefter annekteringen av Krim 2014, den pågående konflikten i Ukraina och den militära upprusningen i Rysslands västligaste militärdistrikt som dessutom är i de baltiska staternas omedelbara närhet.
Ryssland har vid en rad tillfällen agerat på ett sätt som är oroande. Den militära upprustningen och agerandet är det mest självklara, men även den så kallade hybridkrigföringen, som inkluderar olika former av cyberattacker, desinformation och falska nyheter som kan skapa osäkerhet i samhället.
När vi inte tydligt kan skilja falska nyheter och desinformation från vad som är sant och riktigt, blir vi allt mer osäkra. Vi har båda blivit utsatta i olika former och därför vill vi bättre på att försvara vårt samhälle även inom detta område. Här kommer vi att öka vårt samarbete.

Det krävs en grundläggande militär förmåga för att bygga säkerhetströskeln i vår del av Europa starkare, men det krävs också diplomati och samarbete. Det är två sidor av samma mynt.
Sverige genomför inom kort försvarsövningen Aurora 17. I enlighet med Wiendokumentet bjuder Sverige in observatörer för att öka transparensen i övningen. Aurora 17 har ett scenario med en simulerad överraskningsattack mot Sverige. Sannolikheten för detta är mycket liten, men övningen ger en bättre beredskap för olika typer av kriser och det tillsammans med andra. Aurora 17 är största övningen på över 20 år och innefattar 19 000 deltagare. Sverige har bland annat bjudit in Danmark, Norge, Finland, de baltiska staterna och USA.

Alla behöver inte vara överens om den politik vi bedriver. Så är det och bör vara i en demokrati. Men när det förekommer desinformation om Aurora 17-övningen och liknande måste vi reagera så inte en felaktig bild sprids. Vi folkvalda måste bli bättre på att motverka underminerande propaganda.
Det finns mycket positivt med ett starkare svensk-danskt samarbete. Vi utbyter aktivt erfarenheter på många områden, vilket vi konkretiserade i samarbetsavtalet från 2016. Det är naturligt att vi stärker vårt samarbete i Östersjön.
I relationen mellan våra länder finns skämtsamhet och vänskaplighet, men samtidigt ett djupt allvar. Vi har behov och vilja att ha ett allt starkare svensk-danskt samarbete inom försvarspolitiken. Vi är skyldiga våra medborgare att göra allt för att kunna behålla våra fria, säkra och öppna samhällen. För oss är det inte bara en önskan om ett starkt försvar utan också att vi har en vilja att stärka samarbetet

FRA föreslås få mer anslagsmedel

Dag, Peter och Gunnar
FRA:s gd Dag Hartelius, försvarsminister Peter Hultqvist och Gunnar Karlson, chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must hos FRA. Foto: FRA.

Försvarsminister Peter Hultqvist gästade onsdagen 30 augusti FRA och presenterade regeringens förslag till förstärkta anslagsmedel för FRA och Must (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten). 

Försvarsministern lyfte fram betydelsen av försvarsunderrättelseverksamheten i totalförsvarsperspektivet.

Den föreslagna förstärkningen för FRA:s del kommer främst att användas för att stärka FRA:s förmåga inom kontraterrorism och informationssäkerhet.

– Detta kommer att ge oss bättre förutsättningar att ge våra uppdragsgivare det stöd de behöver inom båda dessa viktiga områden. Inte minst handlar det för FRA:s del om att fortsätta bygga det digitala totalförsvaret tillsammans med andra myndigheter, säger FRA:s generaldirektör Dag Hartelius.

FRA och Försvarsmakten får extra pengar för arbetet med kontraterrorism samt informations- och cybersäkerhet

Regeringen föreslår, enligt försvarsöverenskommelsen mellan S, Mp, M och C, att Försvarets Radioanstalt (FRA) och den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must:s anslag ökas från 2018 för arbete med kontraterrorism samt informations- och cybersäkerhet.

I samband med en pressträff på Försvarets Radioanstalt den 30 augusti presenterade försvarsminister Peter Hultqvist delar av den försvarsöverenskommelse, mellan S, Mp, M och C som presenterades den 16 augusti på områdena kontraterrorism, informations- och cybersäkerhet samt säkerhetstjänst. Totalt föreslår regeringen en förstärkning på cirka 430 miljoner kronor under perioden 2018-2020 för Försvarets Radioanstalt (FRA) och Must.

Höjd ambition i arbetet mot terrorism

FRA:s och Must:s arbete med kontraterrorism, förstärks med 184 miljoner kronor under perioden 2018-2020. Säkerhetspolisen fick från och med 2017 ökade anslag för att intensifiera arbetet med bland annat kontraterrorism. Säkerhetspolisen använder i sitt arbete information som inhämtats från de svenska underrättelsemyndigheterna.

– Ökade anslag innebär en ambitionshöjning och förhöjd förmåga som i sin tur leder till ökade krav på FRA:s och Must:s verksamhet, säger Peter Hultqvist.

Fortsatt utveckling av arbetet med informations- och cybersäkerhet

Informations- och cybersäkerhet är högt prioriterade områden för regeringen. Vikten av att säkerställa skyddet av skyddsvärd information och skyddsvärda processer blir allt tydligare. Regeringen får löpande information från berörda myndigheter om hot och sårbarheter i samhället och den samlade bilden visar på att det behöver vidtas ytterligare skyddsåtgärder.

Regeringen föreslår i enlighet med försvarsöverenskommelsen att anslagen till FRA ökas från 2018, för att stärka arbetet med informations- och cybersäkerheten för de mest skyddsvärda verksamheterna i Sverige.

Försvarsöverenskommelsen innebär också att Must föreslås få förstärkt anslag, från 2018 för ökad förmåga inom säkerhetstjänst.

Om allt vänds upp och ner

Ett hav av gymnasieelever på Lv 6 kaserngård.Foto: Christian Lövgren/Försvarsmakten

Vad händer om strömmen försvinner eller om det inte kommer något vatten ur kranen? Eller om du hamnar mitt i en terrorattack eller Sverige plötsligt är i krig? Idag har cirka 1 200 gymnasieelever deltagit i en Totalförsvarsdag i Halmstad garnison. De har blivit klokare, och förhoppningsvis tryggare, när det gäller att veta vad man kan göra om krisen är ett faktum.

– Det här var oerhört intressant och betydligt mer omfattande än vad jag kunde tro, säger Anton Ljungdahl, från teknikprogrammet Kattegattgymnasiet i Halmstad. Man behöver faktiskt ha en hel del grejer hemma för att klara sig under 72 timmar utan hjälp från det övriga samhället.

KLÄMMA OCH KÄNNA

För första gången har en informationsdag om det svenska totalförsvaret genomförts för gymnasieelever i Halmstad. Kaserngården myllrade under fredagsmorgonen av ungdomar som snabbt, med hjälp av militär tydlighet i instruktionerna, organiserades till 35 grupper där ett av syftena var att blanda elever från olika skolor och klasser. När krisen eller olyckan slår till vet man inte vem man har vid sin sida!

Grupperna tog sig igenom ett stationssystem där information om krismedvetenhet blandades med tillfälle att klämma och känna på personlig utrustning för soldater och poliser, innehållet i en krisberedskapslåda, provsittning av både civila och militära fordon, fysiska utmaningar och mycket mer.

– Den här dagen som helhet har varit jättebra, konstaterar Jasmin Cherry. Jag har fått en klarare bild av hur allt fungerar. Jag känner mig jättetrygg i Sverige och det känns som om vi är väldigt bra förberedda om något skulle hända.

SAMVERKAN FÖR ÖKAD KUNSKAP OCH MEDVETENHET

Totalförsvarsdagen är en följd av arbetet i Försvarsmaktsråd Halland. De civila delarna hålls samman av Länsstyrelsen i Halland medan Halmstads garnison står för de militära inslagen. På plats under Totalförsvarsdagen fanns ett stort antal aktörer som Halmstads kommun, Polisen, Räddningstjänsten och olika frivilligorganisationer för att belysa hela bredden av samhällsengagemang under hela skalan från kris till ett krigstillstånd.

– Vi har planerat det här under lång tid och det är jätteroligt att äntligen få se att vårt gemensamma upplägg fungerar med så mycket människor, berättar Kenneth Mattsson, samordnare för totalförsvarsplanering på Länsstyrelsen i Halland. Jag är imponerad av att se den här entusiasmen och intresset! Det ger en väldigt bra grund och mycket energi att jobba vidare med vår målbild för totalförsvaret 2020.

– Samverkan är a och o, konstaterar Joakim Rosenqvist, säkerhetssamordnare på Halmstads kommun. Vi har alla olika ansvar och uppgifter, men det blir tydligt här att vi jobbar mot samma målbild, ett robust samhälle!

Robert Trupp, Luftvärnsregementet, projektledare för Totalförsvarsdagen instämmer:

– Jag hoppas och tror att vi har lyckats visa ungdomarna och skolornas personal att vi är en god bit på väg och att de civila och militära delarna går hand i hand för att kunna möta en eventuell påfrestning på det svenska samhället!

Källa: Försvarsmakten.se

Spännande höst väntar aspiranterna

Aspiranter övar på att ge hjärt-lungräddning
Aspiranter övar på att ge hjärt-lungräddning. Foto: Kustbevakningen

Två klasser, två utgångslägen

För den ena aspirantklassen innebär terminsstarten att en ny värld öppnar upp sig med nya bekantskaper och inte minst, ny kunskap. Efter tre intensiva dagar med team building i Karlskronas skärgård börjar de nya aspiranterna med att läsa statskunskap på vilken grund hela myndigheten vilar.

För den andra aspirantklassen innebär hösten ett kärt återseende efter några veckors semester. Under våren har de bland annat lärt sig om stora delar av Kustbevakningens kontrollverksamhet tillsammans med grunderna i akutsjukvård.

Variationen gör att utbildningen känns spännande

– Kurserna under utbildningen skiljer sig mycket från varandra, ena veckan kan vi plugga lagstiftning och andra veckan står det backar med fisk i klassrummet som vi ska lära oss arterna på. Variationen gör att utbildningen alltid känns spännande, säger aspiranten Clara Palmcrantz.

Clara läste fartygsbefäl klass VII på Marina Läroverket i Stockholm och sökte sedan till Kustbevakningen för att jobba med något varierat och miljöinriktat i skärgården. Omställningen från Stockholm till Karlskrona där grundutbildningen är förlagd har fungerat bra.

– Karlskrona är en liten stad vilket gör det smidigt att ta sig runt även om det är ständig motvind på cykeln till och från Tapphallen där vi pluggar men det vänjer man sig vid. Jag bor tillsammans med fyra klasskompisar vilket har funkat jättebra. Vi turas om att laga mat och har gemensamt plugg inför tentor.

Intensiv höst inför examen i november

I skrivande stund lär sig aspiranterna i Claras grupp om fiske. Kursen innehåller bland annat artkännedom, redskapskännedom, kontrollmetodik och lagstiftning. Senare i höst väntar många praktiska moment och utbildning på flera orter runt om i södra Sverige.

Sista veckan i november planeras examen och därefter går aspiranterna ut på sin sex månaders praktik till sjöss.

– Det är något jag verkligen ser fram emot, avslutar Clara Palmcrantz.

Seminarier om ny guide för nödvattenplanering

Vattendroppe med texten Guide för planering av nödvatten

I en kritisk situation, då många ska förses med nödvatten, måste kommunens ledning fatta beslut om prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna ska få dricksvatten i ett tidigt skede.

I höst lanserar Livsmedelsverket därför en guide om nödvattenförsörjning. Guiden lanseras under hösten vid 14 kostnadsfria seminarier.

Det är svårt att fatta oförberedda beslut under tidspress. Nödvattenguiden är tänkt som ett stöd för ledningsgruppen att skapa de beslutsunderlag som behövs. Den är också  en grund för att gå vidare med en egen detaljerad planering.

Många verksamheter är i dag inte tillräckligt förberedda och har heller inte insikt i den problematik som de kan ställas inför. Även inom den privata sektorn finns samhällsviktig verksamhet där kommunen behöver föra en dialog om dricksvattenfrågorna.

Nödvattenguiden vänder sig till kommunens beredskapssamordnare, säkerhetschefer och dricksvattenproducenter.

Under hösten 2017 lanserar Livsmedelsverket guiden vid 14 kostnadsfria seminarier.

 

Anmälan på Livsmedelsverkets hemsida

Samverkansavtal med National Defense University i USA

Försvarshögskolan och National Defense University (NDU) , Washington DC, har nyligen slutit ett samverkansavtal inom utbildning, forskning och studier. Avtalet är ett bidrag till det Statement of Intent som finns mellan Sverige och USA.

Lars Hedström, chefen för Institutet för högre totalförsvarsutbildning (IHT), representerade Försvarshögskolan vid en ceremoni där prorektor Dr John W. Yaeger undertecknade avtalet.

– Avtalet är unikt, säger Lars Hedström, det ger oss möjlighet att utveckla samarbetet med alla skolor och centers inom NDU på viktiga områden. För närvarande pågår samarbete om utveckling av wargaming på strategisk nivå, olika utbyten inom utbildning och ett gemensamt projekt om utvecklingen i vårt närområde. Vi har också inlett ett långsiktigt arbete att identifiera gemensamma forskningsområden inom totalförsvaret. Utbildning och forskningsutbyte inom innovation och förmågeutveckling är andra områden där samarbete inletts.

Förutom Försvarsmakten som initialt har finansierat projektet om wargaming så kan nu också andra myndigheter genom Försvarshögskolan få tillgång till samarbeten.

Ryska stridsflygplan kränkte svenskt luftrum

Relaterad bild
Bilden visar en SU-27 som uppvaktar svenskt signalspaningsflyg över Östersjön 2014. Foto: FRA

Den 23 augusti 2017 genomförde två ryska stridsflygplan verksamhet öster om Gotland och passerade in på svenskt territorium. De ryska flygplanen konstateras ha brutit mot tillträdesförordningen.

Senast ryska stridsflygplan kränkte svenskt luftrum var onsdagen den 17 september 2014.  Två ryska SU 24 kränkte då svenskt luftrum söder om Öland. Händelsen inträffade vid lunchtid svensk tid och de ryska planen var en kilometer in över svenskt territorium. Kränkningen varade den gången cirka 30 sekunder.

Flera kommentatorer har reagerat på Försvarsmaktens ordval. Den aktuella ryska kränkningen beskrivs ”verksamhet” och som ett av flera brott mot tillträdesförordningen, medan händelsen 2014 beskrevs som en kränkning av svenskt luftrum.

Några kommenterar också att de amerikanska brotten mot tillträdesförordningen (nedan) beskrivs med samma språk och tonläge som det ryska i ett och samma pressmeddelande.

Övriga brott mot tillträdesförordningen under sommaren 2017:

Den 30 juli flyger ett amerikanskt signalspaningsflygplan en kort stund in i svenskt luftrum söder om Skåne, efter att blivit omdirigerad av civil trafikledning på grund av vädret. Planet saknade dock diplomatiskt tillstånd.

Den 21 augusti genomför ett amerikanskt stridsflygplan lufttankning söder om Blekinge. Efter genomförd tankning hamnar planet innanför svenskt territorium och har därmed brutit mot tillträdesförordningen.

Försvarsmakten har rapporterat samtliga händelser till regeringskansliet.

Källor: Försvarsmakten.se, Svt.se, Twitter.com

Totalförsvaret