Försvarsmaktens perspektivstudie

Försvarsmaktens perspektivstudie sträcker sig fram till 2035. I likhet med många andra bedömare målar Försvarsmakten en dyster bild av omvärldsutvecklingen. Men det finns positiva signaler mellan raderna.

Totalförsvarsstiftelsen varnade tidigt för riskerna med att underskatta okonventionella metoder för krigföring.

– Redan under Georgien-kriget 2008 kunde vi se att de ryska väpnade styrkorna använde sig av cyberattacker, angrepp på kritisk infrastruktur och psykologisk påverkan. Dessa metoder utfördes med väsentlig mycket högre kvalitet, precision och effekt än det traditionella väpnade angreppet.

Under annekteringen av Krim och invasionen av östra Ukraina var det inte i första hand avancerade militära förmågor som imponerade på västerländska bedömare utan snarare samordning, initiativ och vilseledning.

– Kort sagt är det inte modern materiel och avancerade strategier och ledning som avgör framgångsgraden för Ryssland, snarare det man brukar benämna ”krigslist”.

I Försvarsmaktens perspektivstudie adresseras detta mycket tydligt vilket är lovande. Flera sidor ägnas åt telekrig, cyberattacker, sensorer, informationsteknologi, obemannade system, nanoteknik och inte minst – den så kallade gråzonen. Alltså inte i första hand pansarslag och luftdueller.

Försvarsmakten förfogar idag inte ensam över de resurser som krävs för att möta hoten i gråzonen eller hybridangrepp. Dessa resurser finns hos andra myndigheter och i ännu större utsträckning inom näringslivet.

– Det måste till en central samordningsfunktion för att möta det nya slagfältet, som till stor del utgörs av informationsarenan och den digitala arenan.

Länk till studien: https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/perspektivplan/slutlig-redovisning-av-perspektivstudien-2016-2018.pdf

Dela gärna detta inlägg på sociala media: