Publicerad

Försvarsutskottets betänkande – totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap

Försvarsutskottet totalförsvar

Försvarsutskottet avgav den 19 april 2017 sitt betänkande  avseende ett antal motioner som rör totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap.

I betänkandet föreslår utskottet, med anledning av två motionsyrkanden, ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

I övrigt behandlar utskottet ca 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Motionerna behandlar frågor om samhällets krisberedskap, t.ex. brandsäkerhet, räddningstjänstutbildning, förebyggande åtgärder mot naturolyckor, livsmedelssäkerhet, den enskildes ansvar och beredskap, krisberedskapssystemet och det civila försvaret. Utskottet föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och andra arbeten.

Det senaste av de två motionerna handlar om  Försvar och krisberedskap och finns att läsa här.

Motionen behandlar bland annat  helikoptrar, Försvarsmaktens stöd till samhället m.m.

Nedan finns utdrag ur motionen av särskilt intresse för totalförsvaret:

Regionala staber

Sedan 2013 finns hos Försvarsmakten fyra regionala staber. Ett av huvudsyftena för att skapa de regionala staberna var att förbättra den civil-militära samverkan på det regionala planet. Staberna ska kunna samverka med regionala civila aktörer för att kunna utnyttja samhällets samlade resurser vid begränsade eller större kriser. Det är viktigt att det arbetet säkerställs och ständigt utvecklas. Därför bör det göras en översyn av de regionala stabernas funktioner och uppgifter så att de är synkroniserade mot länsstyrelsernas. I översynen bör även staberna och länsstyrelserna ges i uppdrag att
genomföra en integrerad planering för att säkerställa att försvarets resurser snabbt kan sättas in vid en civil kris.

Civilt försvar

En viktig del i det senaste försvarsbeslutet, som börjat gälla från och med den 1 januari 2016, är återtagandet av det civila försvaret. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Målen för det civila försvaret inbegriper skydd av
befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten. Det är positivt att det civila försvaret nu åter är en prioriterad fråga.

Dock återstår mycket arbete att göra och detta är också något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport. Man lyfter bland annat fram att bara en länsstyrelse bedömt att den utfört uppgifterna på området och att flera aktörer efterfrågar en tydligare kravställning.

När nu det civila försvaret och totalförsvaret ska återtas innebär det att de som ingår  i det civila försvaret, däribland vissa på  länsstyrelserna, kommer att krigsplaceras. Dels kommer det att bli en viktig uppgift att se över vilka funktioner som kräver krigsplacering. Dels kommer det att bli viktigt att se över de samlade
krigsplaceringarna, både de militära och civila befattningarna, så att de inte överlappar varandra. Detta särskilt med tanke på att en betydande del av Försvarsmakten utgörs av tidvis tjänstgörande personal.

Stabsläge på sjukhus

De senaste åren har ett antal svenska sjukhus infört så kallat stabsläge. Stabsläge innebär att sjukhuset måste göra hårda prioriteringar i sitt resursanvändande på grund av till exempel överbeläggningar eller personalbrist. Rent konkret betyder det att patienter anvisas till andra sjukhus, operationer stoppas och att vissa patienter inte kan få relevant vård. Stabsläge är något som tidigare varit ovanligt, men som blivit mer frekvent på senare tid. Detta är en oroväckande utveckling. Om flera av våra största sjukhus under normala förhållanden behöver gå in och skära ner på verksamheten – hur skulle då situationen se ut vid en extraordinär händelse eller kris när det finns ett omfattande vårdbehov för många människor? Regeringen bör därför göra en översyn av
konsekvenserna av stabsläge vid de svenska sjukhusen och möjligheten att hantera en extraordinär händelse som skulle innebära en stor belastning på samhällets vårdresurser.

Samhällsviktig infrastruktur

Under 2016 har flera samhällsviktiga verksamheter utsatts för störningar. Den 15 maj knäcktes en 332 meter hög radio- och tv-mast på Trollberget i Häglared öster om Borås  ungefär 100 meter över marken. Därefter rapporterades flera misstänkta sabotage mot
master. Två dagar senare drabbades SOS Alarm av störningar i sin kommunikation med räddningstjänst och ambulans efter en mjukvaruuppdatering i sitt system. Den 19 maj stängde ett datorfel i flygledningen av delar av svenskt luftrum under ett par timmar,
vilket innebar att det inte gick att trafikleda planen i luften och att totalt 113 flygningar fick ställas in. Samtliga dessa incidenter visar på samhällets sårbarhet. Vi anser därför att regeringen ska se över hur skyddet för samhällsviktig infrastruktur kan stärkas.

Försörjningstrygghet för livsmedel

Sverige har en låg försörjningsgrad av livsmedel. Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Vi är i hög grad beroende av import. Säkerhet byggs tillsammans med andra, inte genom protektionistiska åtgärder. Men samtidigt innebär en låg försörjningsgrad av livsmedel en högre sårbarhet. I händelse av hög beredskap, kris eller krig riskerar i värsta fall stora delar av landet att stå utan mat. Därför är det viktigt att den kommande livsmedelsstrategin skapar goda förutsättningar för livsmedelsproduktionen. Regeringen
bör tillse att det sker en översyn av försörjningstryggheten för livsmedel i händelse av höjd beredskap och krig.

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media: