Kommunerna i Sverige bryter mot lagen på flera punkter när det gäller krisplanering. Det här gäller även kommunerna i Västmanland.
Det saknas planer för vilka som ska arbeta kvar i kommunerna om försvarsmakten måste mobilisera. Och man har heller inga planer för hur befolkningen ska få mat någon längre tid vid höjd beredskap.
– De här sakerna har inte varit prioriterade, säger Johan Ahlström, riskingenjör i Västerås stad, som bekräftar att man inte lever upp till de här kraven som lagen ställer.
Kommunerna får statliga bidrag för att vidta vissa åtgärder när det gäller krisberedskap. Det här regleras i en överenskommelse mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting, och MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Men i den gällande överenskommelsen finns de här kraven inte med, trots att de alltså finns i lagen.
I Västerås stad har man ändå påbörjat arbetet med att få de här planerna på plats. Och man gör därmed mer än vad kommunöverenskommelsen kräver.
– Vi har till exempel tecknat avtal med två stora matvarubutiker så att vi när som helst på dygnet kan öppna dem och plocka ut de varor som vi behöver ha, förklarar Johan Ahlström.
Men när det gäller krisplaneringen betonar han också vikten av att gå i takt med de centrala myndigheterna, som även måste göra sin del.
– Att Sverige i dag bara har matvarulager för sex dagar känns alldeles för sårbart. Finns det ingen mat som levereras till Sverige, så har Västerås stad heller ingen mat vi kan försörja våra västeråsare med. Och då ska vi inte bara tänka att det är utifrån krig, utan det kan ju bli någon blockad, eller någon naturkatastrof som gör att vi får livsmedelsbrist.