Posted on

Ny MSB-rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen

Bildresultat för massmedia
Det svenska medielandskapet har genomgått omfattande förändringar de senaste åren. Medierna möter en komplex hot- och riskbild, vilket tillsammans med det försämrade säkerhetspolitiska läget, medför att mediebolagens krisberedskap behöver stärkas. På samhällsnivå innebär utvecklingen utmaningar för demokratin och krisberedskapen, och för att möta dem kan satsningar behövas framöver.

— Mediernas självständiga rapportering och möjligheter att ostört förmedla nyheter är centrala beståndsdelar i vår demokrati och viktiga för samhällets funktionalitet. Om medierna drabbas av avbrott eller på annat sätt påverkas vid en större samhällskris riskerar det få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, säger Nils Svartz, tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB bevakar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. För fem år sedan analyserade myndigheten hot, risker och sårbarheter i rapporten Mediebranschen 2011. Nu släpps Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter i nära anslutning till årsdagen av 2016 års överbelastningsattacker mot flera svenska mediehus.

Medierna är samhällsviktiga som förmedlare av nyheter, samhällsgranskande journalistik och viktig samhällsinformation. Medierna utgör dessutom en central del i den kedja av system som förmedlar varningar och viktiga meddelanden från myndigheter till allmänheten under tider av kris, katastrofer och ytterst krig.

Riskerna och hoten mot medier – och det svenska samhället

— Mediernas verksamhet bedrivs i mycket stor utsträckning i digitala miljöer och utvecklas i takt med digitaliseringen. De kan därför störas genom allt ifrån driftfel till cyberattacker, och det gör medierna sårbara, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB.

MSB har analyserat ett brett spektrum av risker och sårbarheter, för mediebolagen och på samhällsnivå.

Myndigheten har funnit att hot och trakasserier, skador på egendom och informationssäkerhetsrisker utgör de allvarligaste delarna i riskbilden för mediebolagen. Parallellt har det försämrade säkerhetspolitiska läget skapat ytterligare behov av att mediebolagen stärker sitt arbete med säkerhet och beredskap.

Allvarliga utmaningar har identifierats på samhällsnivå. Påverkanskampanjer bedrivs mot allmänheten och beslutsfattare genom medier. Sveriges informationsinfrastrukturer är otillräckligt skyddade mot angrepp. Kraftiga reaktioner på viral information som leder till konflikter eller kriser, s.k. kontroverser, kan uppstå plötsligt och få stor spridning. Människors förändrade konsumtion av medier ställer nya krav på aktörer som har till uppgift att förmedla budskap under olika typer av kriser. Ett potentiellt problem för både kriskommunikation och förmedlandet av viktig samhällsinformation är att vissa geografiska områden och grupper hamnar i s.k. medieskugga genom att lämnas obevakade av de traditionella mediebolagen.

I rapporten presenteras åtta åtgärdsförslag som kan stärka såväl medierna som samhället. MSB rekommenderar bland annat att mediebolagen börjar arbeta mer systematiskt med informationssäkerhet. Mer resurser föreslås läggs på utbildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) hos befolkningen, och att staten i samverkan med mediebolagen arbetar fram robusthetshöjande åtgärder för bolagen kopplat till civilt försvar.

Klicka här för att läsa rapporten:
Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter

Dela gärna detta inlägg på sociala media: