Hoppa till innehåll

Ny överenskommelse om ytterligare pengar till försvaret

Regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att tillföra 500 extra miljoner kronor under 2017 till ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret. Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är baserat på underlag från Försvarsmakten.

Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Per Sandström/Regeringskansliet

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver de satsningar som redan genomförs är partierna bakom försvarsuppgörelsen (S, MP, C, KD och M) överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor. Med det läggs grunden för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Ytterligare resursförstärkningar 2018

Partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att det kommer att behövas ytterligare resursförstärkningar 2018. Försvarsmaktens budgetunderlag behöver analyseras vidare och kommer att bli föremål för nya överläggningar under våren inför den kommande budgetpropositionen för 2018.

Beslut baserat på underlag från Försvarsmakten

Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är bland annat baserat på underlag från Försvarsmakten och innebär bland annat resurser till förstärkningen av Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga från och med 2018, stärkt motståndskraft mot cyberangrepp samt förstärkning till totalförsvarsplaneringen inklusive att ekonomiska resurser för detta fördelas till kommuner, landsting och länsstyrelser.

Genomförandet av nuvarande försvarsbeslut

Det är ett högt tempo i genomförandet av försvarsbeslutet. De tillskott till försvarsekonomin och de satsningar som gjordes med försvarsbeslutet 2015 håller på att genomföras. Mycket har redan åstadkommits och det går att se ett antal områden där beslutet redan hunnit få effekt:

Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt,

Beredskapsanpassningar har genomförts till följd av omvärldsläget och den höga militära aktiviteten i vårt närområde, t.ex. förstärkningen och tidigareläggningen av etableringen på Gotland. Försvarsmakten har återaktiverat markbaserad kustrobot,

Regeringen beslutade hösten 2016 om att tillföra Försvarsmakten ytterligare tolv Archer-pjäser till artilleriet,

Arbete har genomförts för att effektuera regeringens beslut om att all personal inom Försvarsmakten som behövs vid höjd beredskap ska krigsplaceras,

Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en modern och sammanhållen planering för totalförsvaret. I december 2015 beslutade regeringen om ett antal uppdrag och anvisningar till olika myndigheter,

Försvarspolitiskt samarbete med bl.a. Finland, USA och Storbrittanien har stärkts genom avtal och avsiktsförklaringar,

De tre utredningar som regeringen tillsatt rörande personalförsörjningen av det militära försvaret, logistik för högre försvarsberedskap och forskung och utveckling på försvarsområdet har överlämnats och bearbetas nu vidare.

Försvarsberedningen för kommande försvarsbeslut

Regeringen tillsatte den 9 januari 2017 en ny försvarsberedning med uppgift att hantera perioden 2021-2025. Senast den 14 maj 2019 ska försvarsberedningen lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut.

Försvarsberedningen på Regeringens webbplats