Totalförsvaret: Näringslivet efterfrågar kunskap och kontakt

Analytiker från FOI har intervjuat företagarrepresentanter från fyra samhällsviktiga branscher om hur de ser på sin roll i totalförsvaret. Foto: iStock.

Näringslivet förväntas spela en viktig del i totalförsvaret. Hittills har den återupptagna totalförsvarsplaneringen i stor utsträckning präglats av att ansvariga aktörer talar om näringslivets viktiga roll – men inte med företagen, enligt en undersökning gjord av FOI.

Det var enklare förr. Åtminstone om man betraktar företagens roll inom totalförsvaret. De verkade ofta på en nationell marknad och lydde under svensk lagstiftning. I dag finns många av de företag som kan spela en roll för totalförsvaret på en global marknad, där de lyder under EU-lagar och internationell lagstiftning. Som aktiebolag har de ofta andra hänsyn att ta än en enskild nations behov.

Det innebär att staten inte som förr kan kommendera fram resurser och beteenden. Men om stat och näringsliv ska kunna samverka är det en bra start att fråga näringslivet hur det ser på sin roll i totalförsvaret, enligt FOI-forskarna Matilda Olsson, Charlotte Ryghammar och Jenny Lundén, som genomfört studien Näringslivets syn på roller och ansvar i totalförsvaret på uppdrag av Justitiedepartementet.

Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna

Fyra samhällsviktiga branscher, med en viktig roll för totalförsvaret, identifierades:

  • IT & Telekom – en tidigare statlig bransch som i dag drivs av privata aktörer och som levererar fundamental infrastruktur.
  • Bevakning och säkerhet – som bland annat bevakar skyddsobjekt som tidigare bevakades av Försvarsmakten.
  • Bygg & entreprenad – en bransch som varit involverad i byggnads- och reparationsberedskapen, men som nu står utanför krisberedskapssystemet.
  • Kyl- & frystransporter – som står för transporter och till viss del lager av livsmedel på vägarna när aktörer rationaliserar bort lagerkapacitet utifrån just-in-time-principen. Denna princip är ett synsätt och en planeringsfilosofi som står för en strävan att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs.

Tre företag i varje bransch intervjuades. Resultatet var tydligt.

– Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna att delta i arbetet kring samhällskriser. De anser inte att samhället använder näringslivets kompetens, säger Matilda Olsson.

Lösningen ligger, inte oväntat, i att parterna pratar med varandra.

– För det finns en stor innovationskraft i näringslivet, som kan bidra med nya perspektiv. Vi blev positivt överraskade över hur intresserade de intervjuade företagen var av att få veta mer om planeringen av totalförsvaret, säger Matilda Olsson.

För att kunna delta på ett djupare plan efterfrågar näringslivet mer kunskap och en konkret bild över vad de kan bidra med.

– Men pratar man inte med varandra, då kan man inte heller lära av varandra. Så statens hemläxa är sätta ord på vad den vill, säger Matilda Olsson.

Rapporten noterar också att näringslivet ser en kommersiell potential i ett samarbete inom ramen för totalförsvaret.

– Genom att vara en del av samhället kan ett företag bli en attraktivare arbetsplats och dessutom skapa kompetensväxling. Att bli leverantör inom totalförsvaret kan också genera affärer – dels direkt med Försvarsmakten, men också skapa trovärdighet mot andra kunder säger Matilda Olsson.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media: