Ny myndighet ska utveckla och samordna det psykologiska försvaret

Landshövdingen ska utreda ny myndighet | Länsstyrelsen Västra Götaland
Anders Danielsson, regeringens utredare

Utredningens uppdrag har varit att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Utgångspunkten i utredningens direktiv är att arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas.

Det finns enligt utredningen skäl att skilja mellan å ena sidan det övergripande ändamålet med det psykologiska försvaret och å andra sidan de verksamheter som genomförs för att uppnå detta ändamål. De beskrivningar av det psykologiska försvarets ändamål som förekommit i tidigare utredningar och propositioner har enligt utredningens bedömning i alltför hög utsträckning avsett verksamheter som bör ses som medel för att nå det övergripande ändamålet.

Uppbyggnaden av en ny myndighet och ett modernt psykologiskt försvar bör i stället utgå från vad det är som ska försvaras och skyddas. Med utgångspunkt i den försvarspolitiska inriktningspropositionen, de beslutade målen för Sveriges säkerhet och den nationella säkerhetsstrategin är utredningens bedömning att ändamålet med det psykologiska försvaret bör vara att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Att skydda dessa värden är en del av Sveriges säkerhetspolitik. Sverige utsätts redan i dag för angrepp av olika slag då t.ex. cyberangrepp och försök till otillbörlig informationspåverkan riktas mot svenska myndigheter, förtroendevalda, organisationer, företag, redaktioner, journalister, forskare, tjänstemän och debattörer.

Det psykologiska försvaret bör ses som en självklar del av arbetet med att värna det öppna samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. En viktig del i detta bör vara att stärka den samlade förmågan att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktad mot Sverige. Detta måste ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.

Enligt utredningens förslag ska den nya myndigheten stödja, stärka, samordna och utveckla samhällets samlade motståndskraft inom det psykologiska försvaret genom att
identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen,
– sprida kunskap och löpande bidra till beredskapen vad gäller psykologiskt försvar hos övriga berörda aktörer, som till exempel andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer som har behov av stöd,
– se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde, 
– följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar samt 
– stödja medieföretagen vad gäller att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan i den utsträckning sådant stöd efterfrågas.

Utredningen föreslår att det inrättas ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inom den nya myndigheten vars huvuduppgift ska vara att utveckla, samordna och stärka den nationella förmågan att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan. Betänkandet, som regeringen nu kommer att remittera, innehåller också ett förslag om att myndigheten bör vara en informationsberättigad totalförsvarsmyndighet och därmed kunna inrikta signalspaning.

Läs hela utredningen här: https://www.regeringen.se/49bbbd/contentassets/e3a84a5fd7144c6a95a1eb90a2bbfec0/en-ny-myndighet-for-att-starka-det-psykologiska-forsvaret-sou-2020-29.pdf

Krisberedskapsveckan 2020

Krisberedskapsveckan är sedan 2017 en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Årets kampanj som genomförs 11-17 maj, anpassas till den pågående pandemin.

Målen för Krisberedskapsveckan 2020 är att skapa en känsla hos Sveriges invånare av att:

  • Allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen är nödvändiga, sedda och uppskattade. Insatserna bidrar till att vi bättre kommer att kunna klara oss igenom en svår kris nu och i framtiden.
  • Vi gör detta tillsammans – myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och företag har ett stort ansvar, men alla vi som bor i vårt land har också ett ansvar. Det är tillsammans som vi klarar det här.
  • Ett gemensamt hot plockar fram de goda sidorna hos oss människor och stärker oss som samhälle och som kollektiv.

Myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer har ett stort ansvar för Sveriges krishantering och många är hårt belastade just nu. MSB tar därför en ledande roll i genomförandet av Krisberedskapsveckan och ser till att budskapen når ut. Det står öppet för alla som vill att delta med de resurser man mäktar med.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till MSB:s nyhetsbrev och ha kontakt med arbetsgruppen för kampanjen via krisberedskapsveckan@msb.se.