Litauen inledde den 25 september den nationella övningen Vyčio Skliautas 2026. Det är landets största årliga test av mobiliseringssystemet och omfattar 14 ministerier, samtliga 60 kommuner, omkring 150 myndigheter och organisationer, 3 000 tjänstemän och kommunrepresentanter samt cirka 1 000 frivilliga, men omfattningen är mindre intressant än hur övningen är konstruerad: staten försöker inte öva varje sektor för sig utan prövar hur hela systemet fungerar när flera problem uppstår samtidigt.
Scenariot utgår från ett gradvis försämrat säkerhetsläge där informations- och cyberangrepp sammanfaller med störningar i energi- och kommunikationssystem, blockerade transportkorridorer, ökad belastning på samhällsviktiga funktioner och behov av att flytta delar av befolkningen. Deltagarna ska samtidigt upprätthålla sjukvård, socialtjänst, energiförsörjning, betalningar, transporter och logistik, ta emot allierade styrkor och internationell hjälp samt hantera situationer där ordinarie kommunikationer inte längre fungerar.
Under lördagen den 26 september prövades för första gången Litauens nya detaljerade nationella plan för befolkningsutrymning. Frivilliga transporterades mellan kommuner, mottagningsplatser upprättades, registreringssystem testades och polisen övade trafikledning, samtidigt som myndigheterna prövade hur civila och militära trafikflöden kan separeras och hur alternativa transportvägar kan användas.
Det är en dimension som har en tydlig svensk motsvarighet. I Sverige kan länsstyrelser under höjd beredskap besluta om utrymning av områden som riskerar att utsättas för krigshandlingar eller där civilbefolkningen annars skulle försvåra militära åtgärder, medan kommuner och regioner därefter måste kunna hantera inkvartering, vård och andra samhällsfunktioner för de människor som flyttas. Myndigheten för civilt försvar framhåller dessutom att planeringen måste omfatta el, vatten, avlopp, post, hälso- och sjukvård, skola och försörjningsberedskap, vilket innebär att utrymning i praktiken är en logistisk och samhällsekonomisk operation snarare än en ren transportfråga.
Den litauiska övningen blir särskilt intressant genom att militär mobilisering och civil utrymning behandlas som delar av samma trafik- och försörjningsproblem. Om allierade förband, ammunition, drivmedel och andra militära resurser ska röra sig i samma transportsystem som civilbefolkningen, sjuktransporter, kommersiell distribution och humanitärt stöd räcker det inte att varje aktör har en egen plan; prioriteringar, alternativa vägar och beslutsmandat måste fungera över organisationsgränserna innan belastningen uppstår.
Detta gäller i hög grad Sverige som genom Nato fått en större roll som transit-, baserings- och försörjningsområde för förstärkningar till Finland och Baltikum. Sverige har under 2026 genomfört stora totalförsvarsövningar där civila och militära aktörer tränat tillsammans och dessutom särskilt övat mottagande av internationell civil hjälp och värdlandsstöd, men Vyčio Skliautas illustrerar hur dessa olika funktioner kan sammanföras i ett nationellt scenario där resurser samtidigt ska räcka till befolkningen, samhällsviktiga funktioner och militärt försvar.
Litauen fortsätter dessutom övningen den 29 september med störningar mot kritisk infrastruktur, begränsad reservkapacitet och nationellt test av varningssystemet, samtidigt som skydd mot luftburna hot, mottagande av allierade och prioritering av bränsle, medicinska produkter, humanitärt stöd och andra kritiska resurser prövas. Den 3 oktober avslutas den praktiska delen med ett humanitärt läger där inkvartering, registrering, livsmedelsförsörjning, sjukvård, logistik och stöd till särskilt utsatta grupper ska fungera tillsammans.
För svensk del är den viktigaste lärdomen därför inte att kopiera en litauisk organisationsmodell, eftersom ländernas lagstiftning, geografi och förvaltningssystem skiljer sig åt. Det intressanta är snarare ambitionsnivån i själva prövningen: att mobilisering, befolkningsskydd, kritisk infrastruktur, näringsliv, logistik och allierat mottagande måste fungera samtidigt, med samma begränsade vägar, kommunikationssystem, personal och materiella resurser.