När Svedala kommun under natten till den 1 oktober upptäckte ett intrång i sina IT-system valde kommunen att stänga ner de digitala systemen och gå över till reservlösningar. Händelsen utreds fortfarande och kommundirektören har beskrivit angreppet som något som förefaller vara ransomware, samtidigt som kommunen ännu inte kan fastställa vilken information som kan ha försvunnit eller kommit i orätta händer.

Det intressanta ur ett totalförsvarsperspektiv är emellertid inte i första hand vilken teknisk angreppsmetod som användes, utan vad som hände när den digitala infrastrukturen faktiskt försvann. På Holmagårdens äldreboende fortsatte verksamheten genom ett system som knappast hade väckt uppmärksamhet under en normal arbetsdag: papper, pennor och pärmar med scheman, läkemedelslistor och rutiner. När trygghetslarmen under de första timmarna inte fungerade öppnades dörrarna till de boendes rum och de som kunde fick en tuta för att kalla på personal.

Det kan låta primitivt i ett samhälle där offentlig verksamhet under flera decennier har digitaliserats, men just därför är exemplet intressant. Kontinuitet handlar inte om att varje tekniskt system ska kunna göras osårbart, eftersom en sådan ambition både är orimlig och i praktiken omöjlig, utan om att den funktion som systemet stöder fortfarande går att utföra när tekniken inte längre finns tillgänglig.

Skillnaden är viktig. En kommun behöver naturligtvis skydda sina nätverk, identiteter, servrar och information mot intrång, men äldreomsorgens uppgift är inte att driva ett IT-system utan att ge vård och omsorg till människor. Om den uppgiften fortfarande kan utföras när IT-systemet försvinner finns en motståndskraft som inte går att mäta enbart genom tekniska säkerhetskontroller.

Svedala är dessutom ett ovanligt intressant exempel därför att kommunen redan före angreppet arbetat konkret med denna fråga. Under 2025 genomfördes en revisionsgranskning av kontinuitetshanteringen vid IT-säkerhetshändelser, och kommunstyrelsen svarade bland annat med fortsatt arbete med styrdokument, övningar och samordning. Kommunens vård- och omsorgsverksamhet och måltidsservice hade lyfts fram som exempel på kontinuitetsplanering, samtidigt som kommunen under 2026 avsatt betydande resurser för att stärka sin beredskap.

Det går inte därifrån att dra slutsatsen att kommunens förberedelser har varit tillräckliga, eftersom angreppets fulla omfattning ännu inte är känd och återställningen av de digitala systemen är en annan fråga än möjligheten att hålla den dagliga verksamheten igång. Däremot går det att konstatera att kontinuitetsplanering som omsatts i rutiner, papper och kända arbetssätt faktiskt kunde användas när den situation som planeringen avsåg plötsligt inträffade.

Här finns en bredare lärdom för Sveriges civila försvar. Digitaliseringen har gjort offentlig verksamhet snabbare, effektivare och i många fall bättre, men den har också skapat beroendekedjor som sträcker sig betydligt längre än den enskilda myndigheten eller kommunen. Journaler, schemaläggning, trygghetslarm, betalningar, kommunikation, dokumentation, identitetshantering och verksamhetsstyrning kan vara kopplade till olika tekniska plattformar och leverantörer, och samma underliggande system kan användas av många organisationer samtidigt.

Ett robust digitalt system behöver därför kompletteras med robust verksamhet. Det innebär att organisationen måste veta vilka uppgifter som absolut måste fortsätta, hur länge de kan bedrivas utan det ordinarie systemet, vilken information som behöver finnas tillgänglig även offline och vem som har mandat att besluta om alternativa arbetssätt. Det kräver också regelbunden övning, eftersom en reservrutin som bara finns i ett dokument på en server som inte går att nå knappast kan beskrivas som en reservrutin.

Händelsen i Region Sörmland den 3 oktober understryker samma problem från ett annat håll. Där försvann flera webbplatser genom ett internt kodfel, inte genom ett cyberangrepp, och problemet kunde lösas samma eftermiddag. För användaren är emellertid den inledande effekten densamma: en funktion som normalt förutsätts finnas är plötsligt borta.

Det är en viktig distinktion i beredskapsplaneringen. Om reservlösningen endast är konstruerad för ett visst hot riskerar organisationen att förbereda sig för angriparen i stället för för konsekvensen. Ett bortfall av digital kommunikation kan uppstå genom ransomware, sabotage, programvarufel, en felaktig uppdatering, strömavbrott, skadad fiber eller mänskliga misstag, men verksamheten behöver fungera oavsett vilket av dessa förlopp som ligger bakom.

Detta blir ännu tydligare i höjd beredskap och krig. Då måste Sverige utgå från att flera störningar kan uppträda samtidigt och att de tekniker som normalt används för återställning själva kan vara otillgängliga. Personal kan saknas, reservdelar kan vara svåra att få fram, telekommunikationer kan vara störda och externa IT-leverantörer kan samtidigt ha andra kunder med samma problem.

Analoga reservrutiner ska därför inte romantiseras. En pärm kan inte ersätta ett modernt journalsystem under längre tid och en tuta är naturligtvis ingen rimlig permanent ersättning för ett trygghetslarm. Den relevanta frågan är hur mycket tid den enkla reservlösningen kan köpa medan andra system återställs eller ersätts.

Den tiden kan vara avgörande. Om ett äldreboende kan fortsätta dela ut läkemedel, bemanna verksamheten och svara när en boende behöver hjälp under de första timmarna och dygnen efter ett IT-bortfall har organisationen skapat handlingsfrihet. Om samma verksamhet däremot omedelbart stannar därför att personalen inte kommer åt sitt digitala system har den tekniska effektiviseringen samtidigt byggt bort redundansen.

För totalförsvaret ligger den större frågan därför i balansen mellan effektivitet och reservförmåga. Under lång tid har verksamhetsutveckling ofta inneburit att parallella processer, dubbellagring, reservresurser och manuella arbetsmoment tagits bort eftersom de betraktats som ineffektiva. Från ett företagsekonomiskt eller administrativt perspektiv kan det vara rationellt, men från ett beredskapsperspektiv kan samma åtgärd innebära att ett enda bortfall stoppar hela verksamheten.

Svedala visar i liten skala vad denna diskussion egentligen handlar om. Totalförsvar byggs inte enbart genom nya myndighetsstrukturer, stora investeringar eller avancerade tekniska system, utan också genom att de människor som utför samhällsviktiga uppgifter vet hur de ska arbeta när de normala förutsättningarna upphör. Ibland består den förmågan av reservkraft och alternativa datanät, ibland av förberedda avtal och extra personal och ibland, åtminstone under några kritiska timmar, av en pärm, en penna och en tuta.

Källförteckning

SVT Nyheter – Papper, pärmar och en tuta – så klarar äldreomsorgen IT-attacken
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/papper-parmar-och-en-tuta-sa-klarar-aldreomsorgen-it-attacken

SVT Nyheter – It-attack mot Svedala – kommunens digitala system ligger nere
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/it-attack-mot-svedala-kommunens-digitala-system-ligger-nere

Sveriges Radio – Cyberattacken mot Svedala kommun: ”Saker kan ha läckt ut”
https://www.sverigesradio.se/artikel/cyberattacken-mot-svedala-saker-kan-ha-lackt-ut

Svedala kommun – Beredskap i fokus när Svedala kommun laddar för Beredskapsveckan
https://www.svedala.se/paverka/nyheter/2026/september/beredskap-i-fokus-nar-svedala-kommun-laddar-for-beredskapsveckan/

Svedala kommun – Svedala kommun satsar långsiktigt på att stärka beredskapen
https://www.svedala.se/paverka/nyheter/2025/december/svedala-kommun-satsar-langsiktigt-pa-att-starka-beredskapen/

Region Sörmland – IT-störning på regionens webbplatser
https://regionsormland.se/nyheter/nyhetslista/it-storning-pa-regionens-webbplatser/