När Myndigheten för civilt försvar den 2 oktober meddelade att ramavtal tecknats med Telia och Net4Mobility togs ett av de viktigaste praktiska stegen hittills i övergången från Rakel till SWEN, The Swedish Emergency Network. Beslutet kan vid första anblicken framstå som en telekomupphandling, men frågan är betydligt större eftersom förmågan att leda polis, räddningstjänst, sjukvård, civilt försvar och andra samhällsviktiga verksamheter under svåra förhållanden ytterst är beroende av att information kan förmedlas när de vanliga systemen är överbelastade, störda eller angripna.
Rakel har varit en grundläggande del av svensk krisberedskap sedan det byggdes ut nationellt och används i dag av fler än 700 organisationer. Systemet bygger på TETRA-teknik, som utvecklades för robust och säker talkommunikation men vars möjligheter till modern dataöverföring är begränsade, medan operativ ledning i dag i allt högre grad behöver kunna hantera kartor, bilder, video, sensordata och annan information i realtid. SWEN ska därför bygga på standardiserad mobilteknik och successivt ersätta Rakel fram till 2030.
Det innebär samtidigt ett principiellt vägval. Rakel har ett särskilt radionät, medan SWEN till betydande del kommer att använda kommersiella mobilnät som redan täcker Sverige, kompletterade med statligt kontrollerade komponenter och särskilda säkerhetslösningar. Telia får det primära ramavtalet och Net4Mobility det sekundära, vilket ger staten tillgång till två separata infrastrukturer och skapar en form av redundans som är svår och mycket dyr att åstadkomma genom att staten ensam bygger ett helt nytt nationellt radionät.
Den lösningen är rationell men ställer samtidigt den centrala totalförsvarsfrågan om beroenden på sin spets. Kommersiella mobilnät är byggda för en marknad där kapacitet, täckning och ekonomi normalt optimeras för miljoner kunder, medan ett beredskapsnät måste fungera när delar av infrastrukturen är skadad, elförsörjningen störd, personalen hårt belastad och en antagonist aktivt försöker påverka kommunikationen. MCF uppger därför att avtalen innehåller krav på driftsäkerhet, tillgänglighet, kvalitet, säkerhetsskydd och säkerhetslösningar anpassade till det civila försvarets behov, samtidigt som flera nät och frekvenser ska bidra till robustheten.
Det intressanta är alltså inte om SWEN använder privat eller offentlig infrastruktur, utan hur staten konstruerar ett system där marknadens resurser kan användas utan att staten förlorar den kontroll som krävs när samhällets normala förutsättningar upphör. Samma problem återkommer inom många delar av totalförsvaret eftersom transporter, livsmedel, energi, IT, entreprenadresurser och en stor del av den tekniska kompetensen finns hos privata aktörer, och SWEN blir därför också ett konkret test på hur långt offentlig-privat integration kan drivas i en verkligt säkerhetskritisk funktion.
Arkitekturen är mer komplex än själva radioaccessen. Ericsson har sedan tidigare tilldelats kontraktet för SWEN:s kärnnät, Capgemini arbetar som systemintegratör och Airbus ansvarar för den migreringslösning som ska göra det möjligt för det nya systemet och Rakel att kommunicera med varandra under övergångsperioden. SWEN är därmed inte ett nytt mobilabonnemang för blåljusmyndigheter utan en sammansatt systemarkitektur där kommersiella radionät, statligt kontrollerade funktioner och särskilda tjänster ska bilda ett sammanhängande system.
Just övergången blir en av de mest känsliga delarna. Rakel kan inte stängas av en dag och SWEN slås på nästa, eftersom hundratals organisationer måste byta terminaler, rutiner, tekniska integrationer och arbetssätt utan att den operativa kommunikationen försvinner under processen. MCF planerar därför för att systemen ska fungera parallellt under en period och för en migreringslösning som gör kommunikation mellan dem möjlig, vilket minskar risken för att olika organisationer hamnar på var sin sida av ett tekniskt generationsskifte.
Den tekniska förändringen skapar samtidigt nya operativa möjligheter. En räddningsstyrka kan skicka video från en skadeplats, en drönare kan dela bilder direkt till en ledningscentral och flera aktörer kan arbeta mot samma information på ett helt annat sätt än med ett system som huvudsakligen bygger på tal. Tele2 beskriver exempelvis möjligheten att förmedla livevideo och drönarbilder, medan MCF framhåller tal, data och video som centrala delar i det nya systemet.
Men mer information skapar också ett nytt problem: ledning blir inte automatiskt bättre därför att mer data kan skickas. Om flera myndigheter, räddningstjänster, regioner och militära aktörer delar allt mer detaljerade lägesbilder ökar kraven på informationsklassning, behörigheter, gemensamma informationsmodeller och förmågan att snabbt avgöra vilken information som faktiskt är relevant. Den tekniska kapaciteten måste därför utvecklas tillsammans med ledningsmetoder, utbildning och säkerhetskultur, annars riskerar ett system byggt för bättre informationsdelning att producera mer information än organisationerna förmår omsätta i beslut.
Här finns också en tydlig koppling till Nato. Svenska civila och militära aktörer behöver i allt större utsträckning kunna samverka med allierade, samtidigt som Sverige ska kunna fungera som baserings-, transit- och mottagarland. MCF beskriver SWEN som ett system för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och försvar, och myndigheten har valt internationella standarder som en grund för systemutvecklingen, vilket ökar möjligheten att bygga interoperabilitet snarare än en nationell teknisk ö.
Samtidigt bör man vara försiktig med att likställa teknisk standardisering med faktisk interoperabilitet. Två organisationer kan använda kompatibla nät och fortfarande sakna gemensamma rutiner, mandat eller informationsstrukturer, vilket innebär att den viktiga frågan under de kommande åren blir hur SWEN används i verkliga övningar och hur väl organisationerna kan dela den information som tekniken gör tillgänglig.
Det gäller också uthålligheten. En mobilmast fungerar bara så länge den har energi, en fiberförbindelse så länge den inte är avgrävd och ett datacenter så länge el, kylning, reservdelar och personal finns tillgängliga. SWEN:s verkliga motståndskraft kommer därför att avgöras av sådant som reservkraft, alternativa transmissioner, reparationsförmåga, lager av kritiska komponenter, tillgång till teknisk personal och möjligheten att prioritera samhällsviktig trafik när övriga mobilnät samtidigt är hårt belastade.
Det är just därför beslutet den 2 oktober är viktigare än själva leverantörsnamnen. Sverige håller på att gå från ett beredskapssystem där kommunikation huvudsakligen betyder säker radio till ett system där digital informationsdelning blir en central del av ledningen av totalförsvaret, och därmed blir också telekommunikationsinfrastrukturen en ännu tydligare del av försvarsförmågan.
SWEN kan på detta sätt bli det digitala nervsystem som binder samman en stor del av det civila försvaret, men ett nervsystem har bara värde om det fungerar när kroppen utsätts för maximal belastning. Den avgörande prövningen kommer därför inte att vara om SWEN fungerar en vanlig arbetsdag, utan om samma system fortfarande ger polis, räddningstjänst, sjukvård och andra totalförsvarsaktörer en gemensam och användbar kommunikationsförmåga efter flera dygn av elavbrott, cyberangrepp, fysisk skada och mycket hög belastning.
Källförteckning
Myndigheten för civilt försvar – Mobilnät från kommersiella operatörer ska stärka samhällets beredskap
https://www.mcf.se/sv/aktuellt/nyheter/2026/oktober/mobilnat-fran-kommersiella-operatorer-ska-starka-samhallets-beredskap/
Myndigheten för civilt försvar – Systemintegrationen för SWEN är igång
https://www.mcf.se/sv/aktuellt/nyheter/2026/september/systemintegration-for-swen-har-paborjats-enligt-plan/
Myndigheten för civilt försvar – Etablering och utveckling av SWEN
https://www.mcf.se/sv/amnesomraden/samhallsviktiga-kommunikationstjanster/swen–the-swedish-emergency-network/utvecklingen-av-swen/
Tele2 – Tele2 och Telenor samarbetar med MCF om nytt beredskapsnät som ska ersätta Rakel
https://www.tele2.com/sv/media/pressmeddelanden/2026/tele2-och-telenor-samarbetar-med-mcf-om-nytt-beredskapsnat-som-ska-ersatta-rakel/