Regeringen föreslår i en proposition flera åtgärder för att förbättra tillgången på läkemedel och underlätta hanteringen av bristsituationer. Bland annat föreslås att sanktionsavgifter ska kunna tas ut av företag som inte informerar om kommande brist på läkemedel och stärkt lagerhållning. Lagändringarna ska bidra till att öka beredskapen i en eventuell kris och förebygga bristsituationer i vardagen.
– Idag finns en större sårbarhet i försörjningen av läkemedel än tidigare som till stor del beror på en utveckling mot globala värdekedjor och en minskad lagerhållning. Genom snabbare information om uppkommande brister och genom stärkt lagerhållning gör vi läkemedelsförsörjningen säkrare, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Bristande tillgång till läkemedel är ett stort problem för patienter och hälso- och sjukvård, ett problem som tyvärr har ökat. Idag finns ett stort beroende av globala värdekedjor och samtidigt har det skett effektivisering i form av minskade lager. Detta har skapat en sårbarhet i försörjningen och minskat hälso-och sjukvårdens förmåga att motstå störningar i försörjningsflödena.
För att möta vissa delar av problemet lägger regeringen nu i en proposition fram förslag som ska bidra till att stärka beredskapen inför fredstida kriser och höjd beredskap, men också till att bättre kunna förebygga och hantera de bristsituationer som uppstår i vardagen. Förslagen bygger på vissa av förslagen i betänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19).
Regeringen förslår bland annat
- Att det ska bli möjligt att ta ut sanktionsavgifter av företag som inte fullgör sina skyldigheter att informera om kommande rest- och bristsituationer. Detta är viktigt för att kunna få in information i tid och därmed kunna vidta åtgärder.
- Att öppenvårdsapoteken blir skyldiga att ha en viss lagerhållning som ska vara anpassad till konsumenternas behov på den marknad som apoteket verkar på. Detta bidrar till att förstärka lagerhållningen av sjukvårdsprodukter.
- Ett tydliggörande av att man ska ha de sjukvårdsprodukter som behövs för att ge god vård. Regeringen betonar också vikten av att regioner och kommuner har en god lagerhållning och regeringen kan vid behov överväga en lagreglerad skyldighet att ha sjukvårdsprodukter i lager.
- Att det samhällsuppdrag som Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) har att tillverka individanpassade läkemedel, s.k. extemporeläkemedel, utökas så att så att bolaget ska upprätthålla sin tillverkning av extemporeläkemedel och lagerberedningar vid fredstida kris och höjd beredskap.
- Att den skyldighet som partihandlare idag har att leverera läkemedel och vissa andra varor till öppenvårdsapotek också ska gälla sjukhusapotek. Sjukhusapotek är den funktion som ansvarar för läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.