Idag, den 2 februari 2021, samlades Rådet för psykologiskt försvar – för sjunde gången sedan starten.

Dagens ämne var “När påverkansoperationer övergår i fysisk handling och fysiskt våld” och handlade bland annat om stormningen av Kapitolium.

Hanna Linderstål, sammankallande för Rådet, hade bjudit in till ett Teams-möte som fungerade mycket bra.

Huvudtalare var Mikael Tofvesson, MSB och Patrik Oksanen, Tankesmedjan Frivärld m.m.

Mikael höll ett inledande anförande om de erfarenheter som gjorts på området och de aktiviteter myndigheten kan vidta. Patrik gav en rad fascinerande och skrämmande exempel från olika delar av världen.

Hanna gav några exemple på när påverkanskampanjer övergått i sabotage av 5G-master.

Åsa Larsson från Källkritikbyrån instämde i att det varit ett intressant år att arbete med frågorna, desinformation och konspirationsteorier minskar inte i omfattning på sociala media.

Olle Wästberg kommenterade klokt om bl a utvecklingen i USA och myntade begreppet “digitatur”.

Per Ödling resonerade om hotet mot demokratin och Lars Nicander som satt på FHS tillsammans med Magnus Hjort anförde behovet av samarbete med Cybersäkerhetscentret och hanteringen av underrättelser m.m.

Freddy Jönsson Hanberg resonerade om angriparens nästa drag och att komma innanför beslutscykeln.

Med på mötet var också Anders Eklund och Charlotte Koutras från Justitiedepartementet samt Lars Holmqvist, Totalförsvarsstiftelsen.

Strategisk utblick är en återkommande, framåtblickande samlingsrapport från FOI som belyser viktiga strategiska frågeställningar av strategisk betydelse för försvars-, utrikes-, och säkerhetspolitiken.

Artiklarna är grundade på forskning och analyser på en rad olika ämnen av strategisk betydelse för den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Rapporten är ett resultat av en kollektiv insats av forskare och analytiker vid FOI. Den första strategiska utblicken gavs ut 2009.

Läs hela rapporten här:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R–5103–SE

Livsmedelsberedskapen nedmonterades för cirka 20 år sedan. Med det förändrade säkerhetspolitiska läget behöver en utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap återigen byggas upp. Regeringens inriktning är att genom en stegvis förstärkning avsätta totalt cirka en miljard kronor under perioden 2021 – 2025 för att bygga upp livsmedelsberedskapen och stärka tillgången till dricksvatten i händelse av höjd beredskap och ytterst krig. Inriktningen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna som framgår av budgetpropositionen för 2021 och av propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025.

En utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap ska stärka Sveriges förmåga att kunna motstå en säkerhetspolitisk kris där logistikflödena med omvärlden är begränsade. Vårt samhälle ska kunna klara svåra förhållanden under minst tre månader. Vi kommer därigenom samtidigt stärka samhällets samlade förmåga att klara av fredstida kriser.

För att trygga försörjningen inom livsmedels- och dricksvattenområdet har alla i samhället en viktig roll. Det gäller såväl aktörerna i livsmedels- och dricksvattenkedjan, frivilligorganisationerna som stat och kommun. Var och en behöver bidra på individnivå genom att klara sin egen försörjning i inledningen av en kris.

Nu trycker regeringen på startknappen för ett omfattande arbete med att trygga såväl livsmedels- som dricksvattenförsörjning så att landet står starkt om Sverige skulle behöva uppleva en svår säkerhetspolitisk kris. Regeringen har beslutat om uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna. Ett intensivt arbete kommer nu att påbörjas.

Som ett led i Statskontorets uppdrag att bidra med kunskapsunderlag för förvaltningspolitikens utveckling har de tagit initiativ till en studie som belyser och diskuterar den svenska förvaltningsmodellen under de första månaderna av coronapandemin. Ambitionen är att bidra med kunskap om, och ökad förståelse för, den svenska förvaltningsmodellen och hur den tar sig uttryck under en kris.

I den här studien har de valt att analysera tre karaktärsdrag i den svenska förvaltningsmodellen: myndigheternas organisatoriskt fristående ställning, förvaltningens sektorisering samt den långtgående decentraliseringen.

Myndigheterna lyder under regeringen

Myndigheterna är viktiga verktyg i hanteringen av en kris. De har ett delegerat ansvar för att hantera frågor inom sina områden. Men det är regeringen som styr riket. Regeringen får inte bestämma hur myndigheterna ska besluta i fall som rör myndighetsutövning mot en enskild eller i fall som rör hur en kommun tillämpar lag. En minister får inte heller enskilt fatta beslut som rör myndigheterna. Utöver dessa bestämmelser finns det inga formella begränsningar för hur regeringen kan styra myndigheterna.

Studien visar att även om regeringen inte har ett operativt ansvar för att sköta det nödvändiga arbetet i en kris är den i hög grad aktiv. Under perioden februari–september 2020 har regeringen fattat över 400 beslut med anledning av coronapandemin.

Regeringen är beroende av underlag och information från myndigheterna när den fattar beslut. Men beroendet är även omvänt. Myndigheterna behöver en tydlig bild av regeringens förväntningar och syfte med beslutade insatser för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. Det ställer krav på att kommunikationen mellan regeringen och myndigheterna fungerar väl. Studien ger exempel på att myndigheter och regeringen haft täta kontakter men även på att regeringen i vissa fall frångått normala rutiner för att inhämta synpunkter från myndigheter inför beslut.

Regeringen har under den period vi analyserat i många fall baserat sina åtgärder på råd och rekommendationer från myndigheterna. Men det finns inget krav på regeringen att göra det och det finns också exempel på att regeringen har fattat beslut som går emot myndigheternas rekommendationer.

Läs hela rapporten här: https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2020/oos41_coronapandemin.pdf

För första gången i det svenska rättsväsendet har en dom meddelats om synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor i ett överklagat avgörande i Svea Hovrätt 19/11. Polisutredningen leddes av personal från Bergslagen.

Det var den 4 februari i år som polisen i Örebro anträffade dynamit i ett stuprör i bostadsområdet Norrby och senare anträffade ytterligare sprängmedel i ett fordon och skogsparti.

4 män greps i samband med händelsen varav 2 åtalades och sedan dömdes. En man i 20-årsåldern dömdes för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor med 1 år och 6 månaders fängelsestraff som följd. Den andra dömda var en man i 30-årsåldern som dömdes för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse med ett 3-årigt fängelsestraff som följd.

Den fortsatta utredningen leddes av polispersonal från region Bergslagen med huvudsaklig bas i Stockholm där man spårade sprängmedlet till det företag som saluför dessa explosiva ämnen. Via spårningen fick man reda på att företaget hade levererat varorna till ett sprängbolag i Stockholmstrakten vars leverans skedde i januari 2019, samt vem det var som hade kvitterat ut dynamiten och sprängkapslarna – en man i 25-årsåldern som arbetade som sprängarbas på företaget vid den tiden.

Källa: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/december/utredningsarbete-med-polisregion-bergslagen-i-spetsen-ledde-till-unik-hovrattsdom/

Den 30 november 2020 möttes Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd för åttonde gången sedan starten i mars 2017.

Näringslivsrådet sattes upp av Alexander Wallsten som är koncernsäkerhetschef på PostNord med benäget stöd av Peder Beausang, riskchef på Swedavia, Johan Weijne, produktchef på Bankgirot och Håkan Kvarnström, koncernriskchef på Telia.

Dagens möte arrangerades av Håkan Kvarnström på Telia som är sammankallande för rådet.

I Näringslivsrådet ingår följande företag och organisationer: Telia, PostNord, Apoteket, Swedavia, Bankgirot, Capio, Loomis, Avarn, Coop, Swedbank, Länsförsäkringar, Vattenfall och Svenskt Näringsliv.

Möten genomförs tudelat, en sluten del för rådets medlemmar och en öppen del där företag med intresse för totalförsvar bjuds in.

På den slutna delen deltog denna gång Regeringskansliet genom Johan Sjöberg, Kansliråd, Enheten för militär förmåga och insatser samt representanter från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet.

Johan Sjöberg talade om vilka åtgärder regeringen vidtagit till dags dato samt planering för framtiden och bekräftade vad som står i totalförsvarspropositionen på sid 131 om ett nationellt tvärsektoriellt näringslivsråd, en fråga som för närvarande bereds i regeringskansliet.

På det slutna mötet talade också tekn.dr. Tommy Hertzberg, senior forskare på RISE, om möjligheten att förkvalificera företag med totalförsvarsviktig verksamhet eller företag som önskar se sig som leverantörer till Försvarsmakten eller totalförvarets aktörer genom att ställa upp rad kravelement hämtade från standards av typen ISO 22301 (Kontinuitetsplanering), ISO 27 000 (informationssäkerhet), ISO 31 000 (Riskhantering) samt andra tillämpliga kravelement t.ex. UC score, kompetenskrav men också att man lever upp till krav för SUA och att man har förståelse för LUFS, Säkerhetsskyddslagen, Skyddslagen och även nya regler för överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet samt utländska direktinvesteringar.

Det öppna mötet hade ett rekordstort antal deltagare, sammanlagt 60 personer deltog, en dubblering sedan förra mötet.

På det öppna mötet talade Fhleming Christensen från SAAB om hur de har resonerat för att bli ett robust totalförsvarsföretag. Han sände också ett budskap till regering och riksdag, han undrar varför det tar så lång tid att skapa förutsättningar för näringslivets medverkan i totalförsvaret.

Den andra punkten på det öppna mötet var Martin Allard på 4C Strategies som talade om en näringslivsutbildning som täcker kunskapsbehov inom geostrategiska risker och totalförsvar. Totalförsvarsstiftelsen planerar att under våren genomföra en pilotutbildning och intresserade uppmanas att anmäla intresse till info@totalforsvar.org.

Länk till Totalförsvarspropositionen: https://www.regeringen.se/4a965d/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsproposition-2021-2025/totalforsvaret-2021-2025-prop.-20202130.pdf

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att införa en tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid och om bättre möjligheter till stöd och vägledning för verksamhetsutövare. Avslag på övriga motioner.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna visar forskning från Försvarshögskolan. Under omställningen av försvarsmakten fungerade den militära organisationen mer som ett nätverkssystem än som en rent hierarkisk organisation. Hierarkin användes snarare för att befästa beslut som redan arbetats fram på informella vis.

Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson forskare vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

– Det är en grovhuggen och missvisande bild som formades på 1950- och 1960-talen och det finns ett underskott av förståelse för hur det går till i praktiken, säger han.

I avhandlingen analyserar Magnus Christiansson hur omställningen av det svenska försvaret gick till under början av 2000-talet genom att titta på tre olika projekt; den nordiska stridsgruppen Nordic Battle Group, försvarsmaktens nya materialstrategi och insatsen i Afghanistan.

Han kartlägger beslutsprocesser i projekten och undersöker det civil-militära samarbetet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten som myndighet. Avhandlingen bygger på analyser av officiella dokument och 48 djupintervjuer med tjänstemän och politiker på olika nivåer i regeringskansliet.

– De folkvalda politikerna ska ju fatta beslut som byråkraterna i systemet sedan ska utföra på bästa vis, men det är inte alltid det går till så här, och det är det jag har velat undersöka, säger han.

Hierarki används snarare för att befästa informella beslut

Analysen visar att den militära organisationen i praktiken fungerar mer som ett nätverkssystem än som en rent hierarkisk organisation i omställningsarbetet.

– Mycket av den forskning som finns om organisationen av det svenska försvaret betonar att det är en strikt hierarkisk organisation som behöver en egen teori för att man ska begripa den. Men mina resultat visar snarare att hierarkin i de här fallen framför allt används för att befästa beslut som redan arbetats fram på väldigt informella vis.

När omställningsprojekten genomfördes utsattes hierarkierna för stark press. Projekten skulle genomföras snabbt och man ville se resultat.

– Då kunde man inte följa alla hierarkiska steg, utan skapade speciella arbetsgrupper inom regeringskansliet som drev projekten.

Myndighetspersonal, i det här fallet militärer, bjöds in till arbetsgrupperna och det var där som strategierna för genomförande utformades.

– I min avhandling ger jag ett språkbruk för hur det här arbetet går till och kartlägger de intrikata spel och informella processer som det gäller att begripa som tjänsteman, oavsett om man är civil eller militär.

När det här samarbetet fungerar finns det ingen anledning att ha en separat teori för hur militären är organiserad, menar Magnus Christiansson.

– Det handlar om samma normer. Om man lyckas eller misslyckas beror inte på militär erfarenhet, utan om man förstår normerna och arbetsgången i regeringskansliet.

Mer kunskap behövs på strategisk nivå

En annan slutsats är att officerskåren behöver verktyg för att institutionalisera den kunskap som krävs på högre regeringsnivå.

– Det här perspektivet finns inte alls inom strategiska studier i dag. Kännedom om hur det fungerar i praktiken förs vidare från person till person, men officerare som ska arbeta på strategisk nivå skulle behöva mer kunskap om det här.

Magnus Christiansson menar att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

– Det är en grovhuggen och missvisande bild som formades på 1950- och 1960-talen och det finns ett underskott av förståelse för hur det går till i praktiken.

En annan slutsats handlar om demokrati och ansvarsutkrävande.

– När man arbetar så här integrerat, baserat på förtroligheter, blir det svårt att utkräva ansvar eftersom det är oklart var initiativen till besluten kommer ifrån från början.

Avhandling:

Defence transformation in Sweden: The strategic governance of pivoting projects, 2000-2010

Kontakt:

Magnus Christiansson, institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan, magnus.christiansson@fhs.se

Detta är en artikel från forskning.se, läs hela artikeln här: https://www.forskning.se/2020/11/02/informella-beslutsprocesser-i-forsvarsmaktens-omstallningsprojekt/

Teracom är ett statligt ägt bolag som förvaltar och utvecklar nät med en tydlig samhällsnytta. Nu samlar bolaget alla tjänster under det gemensamma varumärket Teracom Samhällsnät.

Globaliseringen och digitaliseringen innebär en mängd fördelar, inte minst ur ett effektivitets- och hållbarhetsperspektiv. Men de innebär också risker i form av ökad sårbarhet. Därför har ägarens uppdrag breddats så att det sammantaget ger Teracom en samhällsstöttande roll vad gäller utsändningstjänster för radio och TV över marknätet samt kommunikationstjänster för samhällsviktiga aktörer.

-Vi har en lång erfarenhet av att utveckla tjänster baserade på en infrastruktur som möter Sveriges beredskapskrav. Nu breddar och anpassar vi vårt utbud genom att nyttja de möjligheter modern mobilteknologi erbjuder. Det markerar vi genom att samla alla våra tjänster under varumärket Teracom Samhällsnät, säger Åsa Sundberg, VD och koncernchef.

För att leva upp till viktiga samhällsaktörers framtida krav på säkerhet och funktionalitet i glesbygd fortsätter Teracom Samhällsnät att utveckla sitt mobila nät genom att använda den senaste mobil-tekniken i kombination med Teracom Samhällsnäts högmaster och transmissionsnät.

I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen att civilt försvar tillförs 1 miljard kronor redan 2021. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. I dag presenterar regeringen den närmare inriktningen på hur Sveriges civila försvar ska återuppbyggas.

– Detta är den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig måste stärkas på bred front, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Åtgärderna kommer att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, men samtidigt göra samhället bättre rustat vid fredstida kriser som exempelvis naturkatastrofer, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Det handlar om att motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Framtidens skydd av civilbefolkningen ska utredas och säkerhetsskyddet stärkas. Arbetet med cybersäkerhet och psykologiskt försvar ska intensifieras, bland annat genom inrättandet av ett cybersäkerhetscenter och en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den svenska försörjningsberedskapen ska utvecklas och näringslivet ska i ökad utsträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bland annat genom inrättandet av ett näringslivsråd.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).