Freddy Jönsson Hanberg om lagändringarna för totalförsvaret:

Den 1 oktober träder ett antal nya lagar i kraft som sammantaget innebär den största förändringen för det svenska totalförsvaret på flera decennier.

Vi får då en ny myndighetsstruktur som reglerar ansvarsområden i totalförsvaret.

Vi får så kallade beredskapsmyndigheter och några av dem blir sektorsansvariga myndigheter.

Vi får också en ny högre regional ledningsnivå inom civilt försvar och på sikt kommer troligen Försvarsmaktens regionala indelning att anpassas efter denna indelning.

Detta tillsammans med förstärkt skyddslag, säkerhetsskyddslag, försörjningsberedskap, regler för utländska direktinvesteringar och ett NATO-medlemskap – kommer att få konsekvenser för myndigheter men också för kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle.

Nu bygger vi ett starkt totalförsvar som också tar stöd i hållbar utveckling och omställning, krisberedskap och samhällsbyggnad.

VIKTIGA LÄNKAR:

Seminarium för dig som arbetar inom offentlig sektor

MSB om nytt beredskapssystem från 1 oktober

Svensk författningssamling

Regeringen presenterar lagändringarna (video)

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/natoovning-om-hybridhot-genomford-i-sverige

Världens första övning i att hantera hybridhot mot förnybara energisystem har just genomförts i Sverige.

Samtidigt varnar Estlands statsminister för att Ryssland kan göra de baltiska länderna strömlösa.

I torsdags varnade Estlands statsminister Kaja Kallas i ett tal till nationen för att Ryssland kan koppla bort Baltikum från elnätet.

SAS-163 är en forskningsgrupp inom Natos avdelning STO, en motsvarigheten till svenska FOI, som deltog i hybridshotsövningen i Sverige förra veckan.

– Jag tar seriöst på allt som kommer från Estlands ledare, liksom allt som kommer från Moskva, säger Arnold Dupuy som är ordförande i SAS-163, en systemanalysstudie som tittar på hybridhot mot energiförsörjningen.

”Svensk motståndskraft”

Kan man tänka sig ett liknande scenario i Sverige?

– Det är möjligt. Det finns en viss motståndskraft inbyggd i det svenska systemet, så konsekvenserna av en riktad attack mot det svenska kraftnätet skulle förhoppningsvis inte bli alltför svåra. Det har ett visst mått av överkapacitet, av motståndskraft, så förhoppningsvis skulle man kunna hantera situationen och få upp kraftnätet igen inom kort, säger Dupuy.

Samtidigt som uttalandet gjordes pågick Nato-övningen i Sverige där olika typer av hybridhot spelades upp. Det är den första övningen i sitt slag där fokus var att testa säkerheten i de förnybara energisystemen som vind och solkraft.

– Huvudskälet är att den branschen är ganska ny och ganska omogen, säger övningsledare Freddy Jönsson Hanberg från forskningsinstitutet Rise.

Men det finns även fördelar som gör förnybar energi mindre sårbart för hybridkrigföring.

– Förnybara energisystem medger ”ödrift”. Man kan isolera mindre konsumtionskluster.

Prioriteringslista

Den stora frågan är dock vilka konsumenter som prioriteras vid eventuella elavbrott. Svenska kraftnät har signalerat flera gånger under de senaste månaderna att det kan bli aktuellt att koppla bort elanvändare på grund av energibrist.

Men listan vilka som prioriteras är inte offentlig.

– Dels är inte den informationen öppen information och dels kan man säga att det vet man inte förrän den situationen inträffar, säger övningsledare Freddy Jönsson Hanberg.

Han hänvisar till Energimyndighetens ”Styrel” som är en beskrivning av den planering som görs för att kunna prioritera ”samhällsviktiga elanvändare”,

– När det gäller manuell (frånkoppling) har det aldrig hänt.  Det ska inträffa extrema situationer för att det ska hända, säger Jönsson Hanberg.

Between th 19th and the 23rd of September, Sweden will host the world’s first TTX (Tabletop Exercise) focussing on hybrid threats to renewable energy systems.

The exercise has been planned since 2020 as one of several TTX:s within NATO STO SAS-163.

The idea was formed through the cooperation between the exercise director, Freddy Jönsson Hanberg, founder of the Swedish Total Defence Foundation and the chairman for NATO STO SAS-163, Arnold Dupuy, Virigina Tech, USA and further developed by Tommy Hertzberg at RISE and Lawrence Walzer at Naval Postgraduate School in California, USA.

Freddy Jönsson Hanberg was formally endorsed as a member of SAS-163 by the Swedish Defence Research Agency in May 2021.

RISE has funded the planning of the exercise during 2021 as well as parts of the execution in 2022.

The Swedish Minister for Digitalisation and Energy was briefed about the exercise in January 2022.

NORDIC PINE 22 is a fully distributed exercise with participation from almost all NATO countries. The Training Audince consist of local, regional and private energy corporations.

Länk: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskningsinstitutet-rise-fyra-sarbarheter-i-sverige

Forskningsinstitutet Rise har inlett projektet ”Nationell försörjningsförmåga” och har i ett tidigt skede identifierat flera sårbarheter i landet i händelse av att en kris infräffat.

– Sverige kan drabbas av en total blackout och all el försvinner, säger projektledaren Freddy Jönsson Hanberg.

Den senaste veckan har företag som transporterar och lagrar olja i Europa drabbats av cyberattacker. Ett dussintal terminaler i Tyskland, Belgien och Nederländerna har påverkats, uppger BBC News på fredagen.

Enligt Freddy Jönsson Hanberg, projektledare vid forskningsinstitutet Rise, som inlett en studie av försörjningsförmågan i Sverige, så är energiförsörjningen ”ganska lätt eller till och med mycket lätt” att störa på distans genom cyberattacker, säger han.

– Man måste ta höjd för det värsta scenariot, att Sverige drabbas av en total blackout, alltså att all el försvinner.

Strömavbrott

Han har en lång erfarenhet och bakgrund inom Försvarsmakten och är grundare av Totalförsvarsstiftelsen. Han påpekar att det saknas redundans i energiförsörjningssystemen, inklusive elförsörjningen.

Det märks varje år då det inträffar strömavbrott som kan drabba 10 000-tals människor i flera timmar.

– Vi har haft stora problem med elförsörjningen. Och vi har en debatt och diskussion om energikällor. Det här leder till instabilitet.

Nyligen rapporterade DN exempelvis att strömavbrotten i Stockholm blir allt längre. Vid ett tillfälle förlorade 50 000 människor sin el.

Varuförsörjning

Sverige har dessutom inte möjlighet till självförsörjning eftersom det svenska jordbruket är konstruerat för att vara beroende av import av vissa produkter.

– I kritiska varugrupper behöver vi redundans och kanske till och med bygga beredskapslager.

Behovet av beredskapslager är stort. Socialstyrelsen, Försvarsmakten och några kommuner har påbörjat etableringen av beredskapslager.

Livsmedelsverket har därför fått i uppdrag att börja undersöka försörjningsberedskap inom livsmedel, rapporterade Kvällsposten i veckan.

Kritiska varor är bland annat militära varor och komponenter, specialammunition, reservdelar och elektronik samt jäst och cement, men även klormedel till vattenverk, konstgödsel och vissa läkemedel som insulin, uppger Jönsson Hanberger.

Transportvägar

Sverige är helt beroende av Göteborgs hamn, E4/E20 och järnvägen upp mot Hallsberg. Slås någon av dessa ut avstannar transporterna eftersom det saknas reservvägar.

– Jag förespråkar en lösning där vi tar hjälp av modern teknologi, till exempel AI, för att titta på alternativa transportvägar om de större transportvägarna skulle stängas av.

Ryska påsken i mars 2013 var att betrakta som ”strategisk kommunikation”, alltså en aktivitet som i sig inte skulle genomföras utan i stället syftade till att sända ett budskap.

Budskapet var då ungefär så här: ”Vi kan inom några timmar lasta kärnvapen, anflyga Sverige, slå ut er nationella ledningsförmåga och vara hemma till lunch. Vi synar er beredskap och den visade sig vara låg eller obefintlig.”

Det som gjorde Ryska påsken särskilt graverande var att det avslöjades att Försvarsmakten inte höll incidentberedskap dygnet runt. Man skall dock sätta Ryska påsken i ett sammanhang.

Dåvarande ÖB Sverker Göranson var sjukskriven jan-mars 2012, då han efter att ha meddelat att Sverige endast kan försvara sig en vecka, utreds av chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål, det anses vara brott enligt brottsbalkens 19:e kapitel – brott mot rikets säkerhet.

Det ryska agerandet kommer alltså efter att vi har blottat våra svagheter. Dessutom, vilket är helt obegripligt, besöker ÖB sin ryska motsvarighet i Moskva 22–24 oktober 2013. Förutom att det var olämpligt tyder det på att ingen västlig underrättelsetjänst hade den ringaste aning om att Ryssland avsåg att anfalla Ukraina 128 dagar senare.

Ovanstående visar hur lite vi vet och förstår om ryskt agerande och hur fel vår respons på deras agerande blir om vi inte tar till oss kunskaper från experter och lär oss av historien. Det värsta är att vi låter oss styras, det som brukar benämnas ”reflexiv kontroll”.

Vi skulle den här gången behöva agera annorlunda och sätta oss i förarsätet.

Ryska påsken 2.0

Perioden 15–17 januari 2022 flygs stora ving-drönare runt kärnkraftverk, vid Nackamasterna och de båda kungliga slotten i Stockholm. Budskapet denna gång är ”Vi synar och blottlägger era brister. Vi kan göra det här när som helst, var som helst och i den skala vi vill.”

Det går inte säkert att säga att drönarna har en koppling till Ryssland eller ryska ombud, men det är också en del av poängen, grundkurs i gråzonsoperationer om man så vill. Det skall inte gå att attribuera, det skall gå att förneka, men timingen talar starkt för att det finns ryska intressen.

Det går inte att använda drönare för att slå ut kärnkraftverk, än mindre orsaka en härdsmälta. Det är också ett onödigt krångligt sätt att slå ut elförsörjningen om det ens går. Det finns betydligt bättre sätt.

Alltså handlar det om att kommunicera något till någon. Det man kommunicerar är att ingenting är heligt. Att bomba kärnkraftverk är ett brott mot folkrätten. Att bomba kungahus är att ge sig på våra viktigaste nationalsymboler.

Händelserna skall också kopplas till ryska utrikesministeriets uttalande genom Zakharova på julafton där hon särskilt nämner Fukushima[1]. Det syftar också till att etablera bilden av att kärnkraft inte är säkert. Detta sker samtidigt som Frankrike måste stänga 10 kärnkraftverk på grund av sprickor i kylsystemen på två kärnkraftverk[2]. Vad tycker vi om slumpen?

På Tik-tok förekommer samtidigt kampanjer riktade mot barn som syftar till att skrämma, det beskrivs att Sverige är i krig[3]. Ännu ett exempel på ett budskap om att man inte avser att ta hänsyn till några regler, vare sig internationella överenskommelser eller moraliska regler, för att nå sina mål.

Drönarflygningarna är en del av en strategisk påverkansoperation som Sverige nu snarast med all kraft måste möta upp. Det går inte att i det här fallet låta rättsväsendets kvarnar mala och vänta på säkra svar. Energimyndigheten och Vattenfall måste ut i media och beskriva hur säkerheten vid svenska kärnkraftverk fungerar, det krävs inte någon attribuering för att göra det.

Regeringen måste tillsammans med länsstyrelserna meddela att man omgående kommer att iscensätta en inspektion av det skydd mot obemannade luftfarkoster som stipuleras i Skyddslagen, lydelser som ändrades för något år sedan just för att möta den typen av hot. Men har verksamhetsutövarna hörsammat lagen? Har de vidtagit de åtgärder som krävs för att leva upp till den? Uppenbarligen inte. Det måste kontrolleras och följas upp.

Nästa budskap relaterar till vad drönare är kapabla att göra förutom att bära bomblast. De kan utrustas med mycket avancerad utrustning för bildinhämtning. Det går att göra avbildningar av de objekt som man flyger över och det finns goda möjligheter att ”se igenom väggar” t.ex. med termisk kamera.

Varför kartlägger man objekt? Sannolikt för att bättre kunna bekämpa dem senare med attackflyg, fjärrstridsmedel eller sabotageförband. Men även detta är alltså i dagsläget att betrakta som strategisk kommunikation.

Försvarsmaktens insatschef gjorde en mycket fin insats i Sveriges radio P3 (Morgonpasset) den 17 januari när han talade till en yngre publik om beredskap, övningar och insatser. Det var föredömligt och borde tjäna som inspiration för en lång rad andra anställda i den delen av offentlig sektor som har ansvar för Sveriges totalförsvar.

Nästa naturliga steg är att den nya Myndigheten för psykologiskt försvar visar framfötterna och berättar för svenska folket om vad den strategiska kommunikationen betyder och vad vi kommer att göra åt den.

Freddy Jönsson Hanberg, strategisk rådgivare och grundare av Totalförsvarsstiftelsen

Här finns SR P3 Morgonpasset: https://sverigesradio.se/avsnitt/pussa-barn-pa-munnen-jao-radsla-for-ryssen-os-guldmedaljoren-philip-jonsson (hoppa fram till 1:07:30)

---

[1] https://mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/1792014/

[2] https://www.express.co.uk/news/science/1549986/macron-france-nuclear-power-edf-civaux-flamanville

[3] https://www.defenseone.com/ideas/2022/01/war-coming-mysterious-tiktok-videos-are-scaring-swedens-children/360808/

Den försämrade säkerhetspolitiska situationen i närområdet – drivet av Rysslands agerande som i grunden hotar den europeiska säkerhetsordningen – och den omfattande satsning som görs för att öka den svenska militära förmågan, var två huvudteman när försvarsminister Peter Hultqvists talade vid Folk och Försvars Rikskonferens.

Temat på årets Rikskonferens, som genomfördes digitalt på grund av den rådande pandemin, var hållbara vägval i en föränderlig säkerhetsordning.

Försvarsminister Peter Hultqvist inledningstalade vid konferensen å regeringens vägnar under rubriken ”Svensk säkerhet och global hållbarhet” där han bland annat kommenterade den snabbt försämrade säkerhetspolitiska situationen.

– Vi ser en oroande händelseutveckling i vårt närområde. Hela den europeiska säkerhetsordningen ifrågasätts och hotas av Rysslands oacceptabla agerande, sade Peter Hultqvist som underströk vikten av den regelbaserade världsordningen:

– FN-stadgans regler om suveränitet omfattar varje stats territoriella integritet och politiska oberoende. Av detta följer att varje stat har rätt att göra självständiga säkerhetspolitiska vägval.

Försvarsministern lyfte i talet fram en sammanhängande rysk utveckling från attacken mot Georgien 2008, den illegala annekteringen av Krim 2014, den efterföljande konflikten med Ukraina och nu den militära griptång som formats kring Ukraina.

– Från svensk sida drog vi slutsatsen i försvarsbeslutet 2015 att det nya säkerhetspolitiska läget krävde en förändring. Sedan dess vilar vårt försvarspolitiska arbete på två grundpelare; vi stärker vår nationella förmåga för försvaret av Sverige samtidigt som vi bygger säkerhet tillsammans med andra, sade Peter Hultqvist och pekade på en lång rad av internationella försvarssamarbeten, inte minst med Finland.

Försvarsministern höll vid Rikskonferensens första dag även ett tal under rubriken ”Sveriges försvarspolitiska prioriteringar”. I detta anförande gick försvarsministern mer i detalj in på de omfattande satsningar som görs för att stärka Sveriges nationella militära förmåga.

Han lyfte bland annat fram de sex återetablerade förbanden, fortsatta investeringar på Gotland, satsningar inom luftvärnet med bland annat nya Patriot, fler värnpliktiga och anskaffning av nya ytstridsfartyg.

– Den kraftfulla ökningen av försvarsanslagen mellan åren 2014–2025 ger en tyngd åt allvaret i vår säkerhetspolitiska situation, sade Peter Hultqvist.

Genvägar

Tal av försvarsminister Peter Hultqvist vid Folk och Försvars Rikskonferens 2022

Inledningstal av försvarsminister Peter Hultqvist vid Folk och Försvars Rikskonferens 2022

Pressbilder från Folk och Försvars rikskonferens 2022

Mer information och program för Folk och Försvars rikskonferens 2022

Handlingskraft, handlingsplanen för fortsatt arbete med utveckling av totalförsvaret, stod i fokus för årets sista chefsmöte för totalförsvarets myndighetschefer. Dessutom lyftes riskerna med att främmande makt har stort intresse av hur svensk totalförsvarsplanering utvecklas.

Generaldirektörer från Sveriges bevakningsansvariga myndigheter, landshövdingar och chefer för Försvarsmaktens militärregionstaber samlades i veckan digitalt för att diskutera fortsatt arbete med totalförsvarsplaneringen kopplat till handlingsplanen Handlingskraft.

– Vi tar, inom ramen för Försvarsmaktens, uppdrag, initiativ som tydligt visar vår vilja och inriktning. Det militära försvaret förstärks med tusentals krigsplacerade, ny avancerad materiel och vi utvecklar ett cyberförsvar i världsklass. Vi ökar vår förmåga och har en central roll i utvecklingen av det moderna totalförsvaret, inledde Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Den omvärldsutveckling som pågår med en än mer breddad och komplex hotbild där dolda, förnekbara och  tvetydiga metoder används innebär ett ökat säkerhetshot mot totalförsvaret. När ekonomi och teknologi blir allt viktigare för den nationella säkerheten så ökar hoten.

– Det är ingen skillnad mellan civila eller militära mål, hoten riktas mot den svagaste länken. Säkerhetshoten finns här och nu och främmande makt har intresse av svensk totalförsvarsplanering. Därför är det viktigt att vidta säkerhetsskyddsåtgärder. De ger effekt, konstaterade Jan Kinnander från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin genomgång av säkerhetsläget.

Deltagande aktörer berättade om sitt arbete med Handlingskraft och de olika fokusområdena. Arbetet ger goda förutsättningar att fortsatt höja förmågan i det civila försvaret och komma vidare med konkreta beredskapsåtgärder. Samverkan sker inom totalförsvaret på olika nivåer och länsstyrelserna berättade om att de stärker samarbetet mellan försvarsdirektörer, militärregionstaber och sektorsansvariga myndigheter. Erfarenheterna från den samverkan som skett med anledning av covid-19 har inneburit både övning och ett lärande med positiva effekter för totalförsvarsarbetet.

Vikten av samordning kring försörjningsberedskap liksom vikten av en stärkt informations- och cybersäkerhet lyftes också.

– Det har varit ett konstruktivt möte med många goda exempel och inspel från deltagarna. Vi är på god väg med det gemensamma arbetet mot ett stärkt totalförsvar. Resurs- och finansieringsfrågor är viktiga för alla oss ansvariga aktörer och jag konstaterar att våra arbetsformer fungerar väl, avslutade MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka dagen.

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Den genomförs nästa gång vecka 39, (27 september – 3 oktober) 2021 .

Tiden med covid-19 har gjort det tydligt för många hur det känns när vardagen vänds upp och ner, och gett en ökad insikt om att vi vanligtvis tar mycket för givet. Under pandemin har påtagligt fler människor än vanligt agerat ansvarsfullt genom vardagsgärningar, som att handla åt en granne. Ett robust och enkelt sätt att bygga motståndskraft som Krisberedskapsveckan vill främja. Var och en behöver fortsätta att ta ansvar i vardagen för vår egenberedskap. Vi behöver också engagera oss lokalt så att vi kan bidra aktivt även i nästa kris.

Tema: Demokrati

 I år firar ju Sverige 100 år av demokrati, vilket uppmärksammas på olika sätt hela året, även under Krisberedskapsveckan. Vår tolkning av demokratitemat är att Sveriges motståndskraft börjar med varje människas eget engagemang i det lilla. Kampanjen uppmärksammar också våra skyddsvärden, exempelvis Sveriges frihet och självständighet, och hur var och en av oss kan bevara värdena genom våra vardagshandlingar. Arbetet med Sveriges beredskap handlar ju ytterst om att vi ska få fortsätta leva i ett öppet och demokratiskt land.

Krisberedskapsveckans grundläggande idé

Det finns tre återkommande mål med Krisberedskapsveckan:

• att fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid kris och krig
• att fler privatpersoner skaffar sig en egenberedskap
• att den lokala riskkommunikationen utvecklas.

Krisberedskapsveckan fortsätter alltså att att signalera huvudbudskapet att varje människa är en viktig resurs i vårt lands samlade förmåga att möta olika hot.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till vårt nyhetsbrev och ha kontakt med arbetsgruppen via krisberedskapsveckan@msb.se.

Härom veckan lade regeringen fram ett förslag till förändringar i lagstiftningen som rör FRA:s försvarsunderrättelseverksamhet. Förslaget har lett till en del kommentarer i media, och i samband med detta har det framförts en del missuppfattningar kring lagstiftningen och kring FRA:s verksamhet.

2021-09-24

Förslaget gäller dels förändringar i signalspaningslagen och dels en ny lag som ska ersätta den lag som reglerar behandlingen av personuppgifter i FRA:s verksamhet. Nedan ger vi några exempel på vanliga missuppfattningar och förklarar hur det ligger till.

”FRA får inte spana på svenska medborgare, men med det här förslaget kan de göra det”

I verkligheten är det så här: Lagstiftningen behandlar inte medborgarskap överhuvudtaget. Begränsningen i lagen utgår från Sverige som land. FRA:s signalspaning får endast avse utländska förhållanden, och FRA får inte signalspana mot trafik där både sändare och mottagare befinner sig i Sverige. Detta har funnits i lagstiftningen sedan 2009 och det finns ingen avsikt att ta bort det.

”Den nya lagstiftningen gör att FRA nu får möjlighet att byta till sig uppgifter om svenska medborgare genom att samarbeta med andra länders underrättelsetjänster”

Detta är en vanlig konspirationsteori om signalspaning, och den har förekommit redan tidigare med den gamla lagstiftningen. I verkligheten är det så att lagstiftningen omfattar även material som FRA fått genom samarbete med utländska organisationer. FRA kan alltså inte använda sig av utländskt samarbete för att kringgå lagen. I det nya lagförslaget förtydligas faktiskt detta ytterligare.

”Lagen medför att utländska underrättelsetjänster ska kunna beställa signalspaning av FRA”.

I verkligheten förhåller det sig så här: I lagförslaget föreslås att FRA ska kunna signalspana mot företeelser som inte riktas mot Sverige eller rör svenska intressen, om det är nödvändigt för ett samarbete i underrättelsefrågor med andra länder.

Samarbete bygger på att man kan hjälpa varandra. FRA kan få information från andra länder om till exempel terrorhot eller cyberattacker mot Sverige, men de förväntar sig naturligtvis att vi kan hjälpa dem på samma sätt. Lagförslaget syftar till att det ska finnas ett tydligt mandat för inhämtning som krävs för ett ändamålsenligt internationellt samarbete.

FRA kommer fortfarande att behöva en inriktning från en svensk uppdragsgivare och tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen för att kunna bedriva signalspaning. Det kommer enligt förslaget att vara regeringen som bestämmer inriktningen för sådan signalspaning som bedrivs inom ramen för internationella samarbeten och inte stämmer med våra nationella behov. Det är alltså inte fråga om att utländska myndigheter kan ”beställa” signalspaning från FRA.

”Förslaget medför att utländska underrättelsetjänster får direkt tillgång till kablar genom Sverige”

Här är det sannolikt begreppet direktåtkomst, som förekommer i den personuppgiftslag som reglerar FRA:s verksamhet, som ligger bakom missuppfattningen. Direktåtkomst har inte med kablarna att göra, utan innebär att man kan ge någon annan tillgång till data i en uppgiftssamling. Idag kan direktåtkomst endast medges andra svenska myndigheter. Lagförslaget innehåller ett förslag om att direktåtkomst till data kan medges för utländska samarbetspartner under vissa förhållanden. Det innebär dock inte någon obegränsad tillgång till all data, utan det innebär att FRA kan välja att ge tillgång till begränsade mängder data i specifika fall. Att ge andra tillgång till data kan behövas för att snabbt kunna reagera på hot som gäller exempelvis terrorism eller cyberhot.

“Det finns ingen granskning av vad FRA gör”.

I verkligheten fungerar det så här: Signalspaning vid FRA och FRA:s behandling av personuppgifter granskas löpande av Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Siun har full insyn i FRA:s verksamhet och granskning sker regelbundet, bland annat av FRA:s internationella samarbete.

Personuppgiftsbehandlingen vid FRA granskas av Integritetsskyddsmyndigheten (f.d. Datainspektionen).

Det finns även ett Integritetsskyddsråd, som fortlöpande har insyn i de åtgärder som FRA vidtar för att säkerställa integritetsskyddet.

Signalspaning sker bara på uppdrag av de som får inrikta FRA: Regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och NOA vid Polismyndigheten. All inhämtning genom signalspaning förutsätter tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen, i annat fall får inhämtning inte ske.

Vill du läsa mer

För den som vill veta mer finns hela texten till de föreslagna ändringarna i lagstiftningen här, liksom hela bakgrunden till förslaget. Ofta kan det vara bättre att läsa själv än att lita på andras tolkningar av vad något innebär.

RISE fortsätter sin webinarieserie kring Innovation och Totalförsvar, denna gång med fokus på frågor om ledning i ett förändrat Totalförsvar.

På temat ’Totalförsvarsledning eller ledning av Totalförsvar?’ diskuterar företrädare för näringsliv, akademi, politik och det offentliga, temat den 29 september kl 13:00-15:00.

Talar gör bl a ordförande i försvarsutskottet Pål Jonson (M) och Hanna Gunnarsson (V) ledamot i försvarsutskottet.  

Du hittar program och anmälan här

Välkommen till diskussioner i ett ämne som är centralt för utvecklingen av svenskt Totalförsvar.