Totalförsvarsstiftelsen

Näringslivsrådet genomförde idag, den 11 juni 2020, sitt sjätte möte sedan starten 2017. Denna gång digitalt.

Den mindre kretsen av representanter för sektorerna genomförde ett möte mellan 16.00-16.30. Under det mötet diskuterades sektorernas återkomst baserat på Freddy Jönsson Hanbergs artikel (https://kkrva.se/sektorernas-aterkomst/)

Över lag konstateras att det finns en del kvar att göra men att Corona-pandemin har uppenbart skyndat på utvecklingen och framförallt exponerat brister för alla stakeholders – väljarna/medborgarna, företagen, myndigheterna och politiken.

Nu finns en möjlighet att påverka försvarsbeslutet. Totalförsvarsstiftelsen skall lämna en studie till Krigsvetenskapsakademin som har fokus på finansiering av civilt försvar, främst näringslivets delar.

Fredrik Bynander, chef Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet på Försvarshögskolan hade ett mycket intressant anförande om grunderna för samverkan mellan det offentliga och privata i syfte att bygga ett tillräckligt starkt totalförsvar. Det är viktigt att förstå varifrån vi kommer, vi behöver inte göra om gamla misstag och vi kan inte slentrianmässigt återvinna gamla sanningar.

Han gav också en rad intressanta förslag på hur näringslivet på ett mycket mer modernt sätt kan verka för ett starkt totalförsvar.

Martin Allard, principalkonsult på 4C Strategies, var huvudsekreterare i regeringens utredning om näringslivets roll i totalförsvaret.

Martin gav en i huvudsak positiv bild av vad vi kan göra. Många av förslagen som Martin gav kan genomföras redan nu, utan några större ändringar i lagtexter eller inrättande av nya myndigheter.

Rickard Oehme kommenterade helt riktigt att kryptofunktionen behöver undersökas närmare och utvecklas i riktning mot förändrade behov.

FHS försöker hitta en väg för att få in näringslivet att gå kurser i totalförsvar, Totalförsvarsstiftelsen kan bistå på olika sätt.

FRA har i ett fördjupat samarbete med sex andra myndigheter tagit fram en gemensam bild av cybersäkerhet i Sverige 2020 – olika hot och konkreta säkerhetsåtgärder. Det är en del i ett långsiktigt arbete med att höja samhällets motståndskraft mot cyberangrepp och andra IT-incidenter som riskerar att skada Sveriges säkerhet.

2020-06-03

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen går snabbt och det gäller för både myndigheter och företag att förebygga och åtgärda säkerhetsbrister i verksamhetskritiska system. Som ett stöd har två rapporter tagits fram i ett samarbete mellan myndigheter med uppgifter som är centrala för att skydda Sverige mot cyberhot.

Myndigheterna vill uppmärksamma och sprida kunskap så fler kan skydda sig och vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft mot olika typer av cyberangrepp.

Den ena rapporten är en sammanställd beskrivning över cybersäkerhetsrelaterade hot och innehåller exempel från verkligheten. Rapporten är avsedd att ge stöd till analyser och riskbedömningar vid exempelvis beslut om verksamhetsutveckling, kontrakt eller investeringar.

Den andra rapporten ger rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas och hur man rent praktiskt bör gå tillväga för att bygga en säkrare IT-miljö. I många fall handlar det om ett ändrat arbetssätt inom organisationen och att planera, testa, och införa tekniska åtgärder på ett systematiskt sätt.

Det fördjupade myndighetssamarbetet syftar till att förbereda bildandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter, enligt ett förslag som lämnades till regeringen i december 2019. I samarbetet ingår Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen (PTS), samt Säkerhetspolisen.

Här finns länk till rapporterna:

Cybersäkerhet i Sverige 2020 – hot, metoder, brister och beroenden

Cybersäkerhet i Sverige 2020 – rekommenderade säkerhetsåtgärder

Här finns länk till förslaget till regeringen om ett nationellt cyberhetssäkerhetscentrum,
16 december 2019.

Svar på uppdrag (Fö2019/01000/SUND) inför inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter

Utredningens uppdrag har varit att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Utgångspunkten i utredningens direktiv är att arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas. Det finns enligt utredningen skäl att skilja mellan å ena sidan det övergripande ändamålet med det psykologiska försvaret och å andra sidan de verksamheter som genomförs för att uppnå detta ändamål. De beskrivningar av det psykologiska försvarets ändamål som förekommit i tidigare utredningar och propositioner har enligt utredningens bedömning i alltför hög utsträckning avsett verksamheter som bör ses som medel för att nå det övergripande ändamålet. Uppbyggnaden av en ny myndighet och ett modernt psykologiskt försvar bör i stället utgå från vad det är som ska försvaras och skyddas. Med utgångspunkt i den försvarspolitiska inriktningspropositionen, de beslutade målen för Sveriges säkerhet och den nationella säkerhetsstrategin är utredningens bedömning att ändamålet med det psykologiska försvaret bör vara att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Att skydda dessa värden är en del av Sveriges säkerhetspolitik. Sverige utsätts redan i dag för angrepp av olika slag då t.ex. cyberangrepp och försök till otillbörlig informationspåverkan riktas mot svenska myndigheter, förtroendevalda, organisationer, företag, redaktioner, journalister, forskare, tjänstemän och debattörer. Det psykologiska försvaret bör ses som en självklar del av arbetet med att värna det öppna samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. En viktig del i detta bör vara att stärka den samlade förmågan att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktad mot Sverige. Detta måste ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Enligt utredningens förslag ska den nya myndigheten stödja, stärka, samordna och utveckla samhällets samlade motståndskraft inom det psykologiska försvaret genom att identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen, – sprida kunskap och löpande bidra till beredskapen vad gäller psykologiskt försvar hos övriga berörda aktörer, som till exempel andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer som har behov av stöd, – se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde,  – följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar samt  – stödja medieföretagen vad gäller att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan i den utsträckning sådant stöd efterfrågas. Utredningen föreslår att det inrättas ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inom den nya myndigheten vars huvuduppgift ska vara att utveckla, samordna och stärka den nationella förmågan att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan. Betänkandet, som regeringen nu kommer att remittera, innehåller också ett förslag om att myndigheten bör vara en informationsberättigad totalförsvarsmyndighet och därmed kunna inrikta signalspaning. Läs hela utredningen här: https://www.regeringen.se/49bbbd/contentassets/e3a84a5fd7144c6a95a1eb90a2bbfec0/en-ny-myndighet-for-att-starka-det-psykologiska-forsvaret-sou-2020-29.pdf

Krisberedskapsveckan är sedan 2017 en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Årets kampanj som genomförs 11-17 maj, anpassas till den pågående pandemin.

Målen för Krisberedskapsveckan 2020 är att skapa en känsla hos Sveriges invånare av att:

• Allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen är nödvändiga, sedda och uppskattade. Insatserna bidrar till att vi bättre kommer att kunna klara oss igenom en svår kris nu och i framtiden.
• Vi gör detta tillsammans – myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och företag har ett stort ansvar, men alla vi som bor i vårt land har också ett ansvar. Det är tillsammans som vi klarar det här.
• Ett gemensamt hot plockar fram de goda sidorna hos oss människor och stärker oss som samhälle och som kollektiv.

Myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer har ett stort ansvar för Sveriges krishantering och många är hårt belastade just nu. MSB tar därför en ledande roll i genomförandet av Krisberedskapsveckan och ser till att budskapen når ut. Det står öppet för alla som vill att delta med de resurser man mäktar med.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till MSB:s nyhetsbrev och ha kontakt med arbetsgruppen för kampanjen via krisberedskapsveckan@msb.se.

Idag, söndag 15 mars, begärde regeringen i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att ett myndighetsmeddelande ska sändas till allmänheten med ett viktigt budskap till alla som befinner sig i Sverige.

Innehållet i meddelandet är:

För att bromsa spridningen av det nya coronaviruset är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt. Det görs genom att:

• du stannar hemma om du känner dig sjuk med snuva, hosta eller feber, även vid lindriga symtom.
• du gör inga besök på äldreboenden eller sjukhus som absolut inte kan undvikas. Låt bli sådana besök helt om du känner dig sjuk.
• du tvättar händerna med tvål och varmt vatten ofta.

Regeringen kommer också att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att skyndsamt utarbeta ett nationellt informationsmaterial och genom effektiv kommunikation sprida det till alla hushåll. Regeringen ger därför MSB i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad och tydlig samt att det finns effektiva informationskanaler. I en så allvarlig situation som vi har är det viktigt att alla har kunskap och tar sitt ansvar att gemensamt agera för att hindra smittspridningen av det nya coronaviruset.

Då många länder inför olika typer av restriktioner avråder UD från icke-nödvändiga resor till alla länder.

Vid frågor, gå till www.krisinformation.se, där finns myndigheternas samlade och bekräftade information.

Myndigheterna i SAMFI-gruppen lämnade den 2 mars 2020 års redovisning av den samlade informations- och cybersäkerhetshandlingsplanen till Regeringskansliet. Handlingsplanen har tagits fram på uppdrag av regeringen, och ska bidra till att uppfylla målsättningarna i regeringens nationella strategi på området.

20-03-05

Huvuddelen av åtgärderna syftar till att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter, samt öka säkerheten i nätverk, produkter och system. Även möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet ska öka.

Myndigheterna i SAMFI-gruppen som har ett särskilt ansvar inom informations- och cybersäkerhet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen (PTS), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsklassad information

Nästan en tredjedel av åtgärderna i årets redovisning genomförs i samverkan mellan en eller flera av myndigheterna som ingår i uppdraget, och många åtgärder sker i samverkan med andra aktörer i samhället. Mer än hälften av åtgärderna är nya eller uppdaterade jämfört med föregående år. Bland annat bidrar dessa i årets handlingsplan till att stärka totalförsvaret genom stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsskyddsklassificerad information inom totalförsvaret.

Arbetet med åtgärderna rapporteras årligen till regeringen fram till 1 mars 2023, där MSB är sammanhållande för rapporteringen.

Ladda ned och läs redovisningen

Det krävs mer förebyggande arbete och investeringar för att hela Sverige ska kunna få säker mat och dricksvatten vid höjd beredskap i mer än tre månader. Det menar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt som tillsammans analyserat livsmedelskedjan och föreslår åtgärder.

Säker mat och säkert dricksvatten är en grundförutsättning för Sveriges försvarsförmåga. Idag, den 2 mars, lämnar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt på uppdrag av regeringen en gemensam syn på behov och åtgärdsförslag gällande livsmedel- och dricksvattenförsörjning, för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret.

 – Rapporten är ett viktigt dokument för det fortsatta arbetet inom livsmedelssektorn och för totalförsvaret som helhet. För att livsmedel- och dricksvattenförsörjningen ska fungera måste alla samhällsviktiga verksamheter, näringsliv och aktörer samverka, säger Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket.

Försörjningsförmåga som nytt mål

Myndigheterna menar att Sverige idag skulle ha svårt att försörja befolkningen med mat och vatten vid höjd beredskap eller krig i över tre månader. Livsmedelskedjan är beroende av fungerande infrastruktur som el, IT och transporter för till exempel införsel av insatsvaror. Myndigheterna föreslår därför försörjningsförmåga med modellen mätt och frisk som nytt mål. Det speglar bättre hur aktörer och olika delar samspelar och är beroende av varandra.

 – En lönsam och ökande livsmedelsproduktion är grunden för en god livsmedelsförsörjning. För att fånga komplexiteten och beroendena i dagens produktion förordar vi att vi talar om försörjningsförmåga. Hittills har man ofta talat om självförsörjningsgrad, hur stor del av vår livsmedelskonsumtion som är inhemskt producerad. Den är inte oviktig, men säger inget om hur väl vi lyckas med att maten når magen och är säker, eller att vi har vatten i kranen, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Att återuppbygga civilt försvar och en försörjningsförmåga avseende livsmedel i Sverige kräver ny kunskap och en långsiktig planeringshorisont som bygger på en god djurhälsa och god livsmedelssäkerhet. 

Långsiktig uppbyggnad

En god försörjningsförmåga kommer att kräva investeringar under lång tid, inte minst för dricksvattenproducenter som anses behöva kunna öka sin produktion. Tillgången till dricksvatten är gränssättande för många viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. Som förslag nämns nya reservvattentäkter, mobila vattenverk och att alla vattentäkter blir skyddsområden.

 Andra förslag för en trygg livsmedelsförsörjning, inklusive dricksvatten:

• Ökad svensk livsmedelsproduktion
• Att prioritera införsel, import och utförsel, export under höjd beredskap
• Lagerhållning av strategiskt viktiga produkter, inklusive vissa typer av livsmedel.
• Ökad laboratorieförmåga och sjukdomsövervakning inom veterinärmedicin, livsmedel och dricksvatten.
• Forskning och innovation om livsmedelsförsörjning
• Fortsatt och utvecklad samverkan med näringslivet,
• att kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar mer med totalförsvarsplanering kopplat till livsmedelsförsörjning.

Rapporten är överlämnad till regeringen och blir ett underlag i arbetet inför kommande försvarsproposition. Rapporten i sin helhet omfattas av sekretess. Se öppen sammanfattning nedan.
Livskraft – mätt och frisk. Öppen sammanfattning av Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts redovisning gällande underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (Ju2019/02477/SSK)

Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (regeringskansliet)

Reservkraft till mobilnäten på Gotland och övning i höjd beredskap inom sektorn elektronisk kommunikation är två viktiga totalförsvarsåtgärder under 2019. I år väntar bland annat Totalförsvarsövning 2020 och utredning av hur mobiltrafiken för samhällsviktiga funktioner kan prioriteras i mobilnäten.

Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar aktivt med totalförsvarsplaneringen. Sedan i höstas finns en inriktning för totalförsvarsarbetet i telekomsektorn för åren 2020–2025. Den pekar ut vilka områden som är  prioriterade för att stärka kommunikationsnäten och sektorns förmåga att stödja totalförsvaret.

Övning i höjd beredskap

Under 2019 har PTS haft fokus på åtgärder som stärker ledning och samverkan inom sektorn samt på åtgärder som stärker nät och tjänster.

PTS har genomfört Telö 19, en återkommande branschgemensam övning med syftet att stärka den gemensamma beredskapen och förmågan att hantera en situation då samhället utsätts för svåra påfrestningar och beredskapen höjs.

I övningen deltog Nationella Telesamverkansgruppen (NTSG), som består av privata och offentliga aktörer som tillsammans ska stödja att infrastruktur för elektronisk kommunikation återställs vid allvarliga kriser.

Förebyggande arbete tillsammans med sektorn

PTS arbetar löpande med förebyggande skyddsåtgärder som ökar robustheten i nät och tjänster och som är till nytta för samhället både i fredstid och vid höjd beredskap.

Under det gångna året har PTS initierat flera robusthetshöjande åtgärder, däribland ett projekt som syftar till att säkerställa att mobilnäten på Gotland har den reservkraft som behövs för att kunna leverera grundläggande täckning även vid längre elavbrott.

Regional autonomi och prioritering av mobiltrafik

Totalförsvarsarbetet är fortsatt viktigt under 2020. Under året deltar PTS i Totalförsvarsövning 2020. Myndigheten fortsätter att utreda flera frågor som ska säkerställa robusta nät och tjänster. Det handlar bland annat om att utreda möjlighet till regional autonomi, dvs. att delar av landet ska kunna fungera autonomt och hur telekomsektorn kan säkra upp sin kraft- och bränsleförsörjning i händelse av höjd beredskap eller krig. 

En annan utredning under året är att titta på hur prioritet av användare i mobilnäten ska kunna införas, för att kunna hantera krissituationer när vissa aktörer, t.ex. räddningstjänst, behöver ges företräde i mobilnäten.

PTS arbetar även med totalförsvarsfrågor inom postområdet. Myndigheten utreder bland annat samhällets behov av posttjänster vid höjd beredskap. Utredningen beräknas vara klar under 2020.

Ta del av rapport

En viktig del av Totalförsvarsövning 2020 har genomförts, då myndighetschefer under ledning av MSB:s generaldirektör Dan Eliasson och överbefälhavare Micael Bydén tillsammans övat att hantera ett allvarligt gråzonsläge där landet befinner sig i krigsfara.

Totalförsvarsövningen pågår under hela 2020 och består av flera olika delar. I en av övningens delar övar man beslutprocesser, före ett eventuellt beslut om höjd beredskap. Tidigare i veckan övade myndighetschefer och landshövdingar tillsammans med generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Dan Eliasson, och överbefälhavare Micael Bydén, att gemensamt hantera ett fiktivt sammanhang, där Sverige befinner sig i krigsfara. Uppdraget var att tillsammans bedöma situationen och komma överens om behov av åtgärder för att stärka försvarsförmågan.

Övningsledare var Camilla Asp på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt brigadgeneral Gabor Nagy på Försvarsmakten.

– Det är mycket nyttigt att öva ett sådant här scenario på den här nivån, med myndighetschefer. Av det utvecklar vi kunskap om varandra och våra förmågor. Samhället ser helt annorlunda ut i dag med till exempel komplexa beroenden, teknik och sociala medier. Det innebär utmaningar, säger Gabor Nagy.

Om Sverige är i krigsfara, kan landets försvarsförmåga stärkas genom att beredskapen höjs. Ett sådant beslut fattas av regeringen.

– I ett försämrat läge, som det vi övar, måste beslutsprocessen vara klar och tydlig. Alla måste känna till hur ansvar och roller förändras vid höjd beredskap och vilka mandat myndigheterna då kan ges, säger Camilla Asp. 

Totalförsvarsövning 2020 är den största nationella totalförsvarsövningen på mer än 30 år. Övningen startade i november 2019 och pågår under hela 2020. Övningen genomförs i hela landet och omfattar ett 60-tal myndigheter, landets länsstyrelser, regioner och kommuner liksom frivilliga försvarsorganisationer och delar av näringslivet deltar. Försvarsmakten och MSB, leder och samordnar övningen.

Idag, den 29 januari 2020, träffades Rådet för psykologiskt försvar för fjärde gången sedan starten. Rådet har inte fasta medlemmar utan intressenter bjuds in till varje möte. Rådet är ett av flera råd som arrangeras av Totalförsvarsstiftelsen. Hanna Linderstål som till vardags är VD på Earhart och även ordförande i PSYOPS-förbundet är sammankallande för rådet. Bland deltagarna fanns Mikael Tofvesson från MSB, Magnus Hjorth som är sekreterare i regeringens utredning om psykologiskt försvar, Åsa Larsson som är en av grundarna till Viralgranskaren, Eva Burman chefredaktör på Eskilstuna-kuriren, Olle Wästberg som varit chefredaktör för Expressen och generaldirektör för Svenska institutet och flera andra experter och aktörer.

Faktajouren har en historia som har lite gemensamt med Viralgranskaren då Jack Werner såg ett behov av en svensk aktör som kunde möta desinformation och falska nyheter. Idag är Annelie den enda anställde på Faktajouren. Faktajouren drivs av Medieinstitutet Fojo och finansieras av Anderstiftelsen. Fojo är ett oberoende institut för medieutveckling på Linnéuniversitetet i Kalmar. Fojo och MSB kommer inom kort att ge ut en handbok för kommunikatörer – “Att möta informationspåverkan”.

Faktajouren ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter på internet i Sverige och internationellt, föra dialog med myndigheter, organisationer och mediebransch, stödja enskilda mediers initiativ för att bedriva faktakoll och arrangera utbildningar för medieaktörer.

Efter föredraget diskuterades en rad intressanta frågor bl a om hur viktigt det är att skilja på statens och medias roller. Staten skall gripa in om något brott har begåtts i övrigt kan staten ge bidrag till forskning och utbilda. Därför är det viktigt att hitta aktörer och noder inom olika sektorer som själva kan driva de här frågorna med stöd av statliga aktörer.