Sverige är ett av världens absolut främsta innovationsländer. Vi har också en mycket väl utvecklad entreprenörstradition. Vi har flera tydliga innovations- och entreprenörskluster som har global konkurrensförmåga.

Men vad som kanske är ännu viktigare och tämligen okänt, är att Sverige har en lång tradition av samarbete mellan universitet och forskning, offentlig sektor och privat näringsliv – särskilt just på försvarsteknikområdet. I dag kallas sådana samarbeten för ”triple helix” och ibland väver man även in civilsamhället, varvid det benämns ”quadruple helix”. Den modellen har historiskt fungerat mycket väl i Sverige.

Landets mest kända försvarsteknikstad heter Karlskoga. För många är Karlskoga synonymt med Bofors och så har det varit i hundratals år. När Bofors var som störst arbetade en tredjedel av stadens befolkning där och övriga var på ett eller annat sätt beroende av företagets framgångar. När Kalla kriget tog slut reducerades verksamheten kraftigt vilket förstås ledde till en del arbetslöshet – men omställningen till civil produktion gick ganska snabbt, tack vare både statligt stöd och bland annat Jan Stenbecks satsningar på så kallade ”call centers” med mera. Nu ställer Karlskoga om till försvarsmateriel igen, efterfrågan har exploderat. Samtidigt har nya teknikbolag tillkommit, det mest kända är AMEXCI som bland annat kan 3D-printa delar till JAS Gripen med mycket kort varsel.

Vad många inte känner till är att detta är en transformation i Karlskogas historia som upprepats många gånger under århundradena. Efter Napoleon-krigen, opium-krigen, Krim-kriget och de fransk-tyska krigen på 1800-talet följde perioder av fred liksom mellan de två världskrigen under 1900-talet. Då gick det inte att sälja krigsmateriel utan produktionskapaciteten fick användas till annat. Om detta har bland annat forskaren Cecilia Beckman på Örebro universitet skrivit i sin doktorsavhandling ”Diversification and strategic, long-distance partnerships: Bofors’ struggle through times of crisis and uncertainty” som hon disputerade på i höstas.

Karlskoga ligger dessutom mitt i stråket Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga-Örebro-Arboga som är Sveriges viktigaste stråk för stöd till totalförsvaret. Där finns MSB, MPF och PPV i Karlstad, A 9 i Kristinehamn, EU:s krislager i Kristinehamn, försvarsindustrin i Karlskoga, stora skjutfältsområden, transportstråk, Fmtis och logistiknoder i Örebro/Hallsberg och stark försvarsnärvaro i Arboga. Där finns även två stora universitet med forskning i världsklass. Detta kluster tillsammans med Linköping och Sundsvall-Örnsköldsvik är de tre viktigaste försvarsindustriklustren. Övriga produktionsplatser kännetecknas inte av triple/quadruple helix på samma sätt som dessa tre.

När Sverige blir medlemmar i Nato finns en möjlighet att etablera ett så kallat ”Nato Centre of Excellence”. Det finns i dag 29 ackrediterade Centres of Excellence i Nato. Närmast Sverige finns till exempel i Riga Stratcom CoE, i Vilnius Energy Security CoE och i Tallin Cooperativ Cyber Defence CoE.

Många känner sig kallade, men få borde bli utvalda. Jag anser att statsministern och försvarsministern borde ta tydlig lead i det här arbetet och ta hjälp av den nationella säkerhetsrådgivarens kansli. Detta är en strategisk fråga för Sverige och jag tror att det är bra om ett svenskt Nato CoE ligger i en för Sverige strategisk riktning.

Det handlar nämligen inte enbart om försvar och säkerhet och inte enbart om innovation och entreprenörskap. Det handlar om säkerhet i vid mening. Energi, klimat, kriminalitet, migration, information, ekonomi och politik bör hamna innanför avgränsningen.

Genom att bygga på vår försvarsindustrihistoria, vår innovationskraft och även den kokande startup-scenen där det finns decennier av erfarenhet så kan vi ta en unik position inom Nato och bidra till Nato med det vi är bäst på.

Freddy Jönsson Hanberg ordförande i Totalförsvarsstiftelsen, författare till boken ”Totalförsvar för chefer” samt övningsledare för Nato-övningen Nordic Pine

Artikeln är ursprungligen publicerad i Dagens industri: https://www.di.se/debatt/fokus-pa-svensk-innovation-och-entreprenorskap-i-nato/