Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Frågan om vårt försvar och skydd mot cyberattacker blir alltmer akut. Vi behöver stärka den operativa förmågan och öka samverkan med näringslivet och internationella partner. Nu får Nationella cybersäkerhetscentret en nystart, med Försvarets radioanstalt som huvudman, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) med flera företrädare för regeringen.
Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, med ett militärt krig i vårt omedelbara närområde. De länder som vill se en annan världsordning underminerar och destabiliserar. Hoten tar sig olika uttryck med politiska, psykologiska och ekonomiska påtryckningar. Inte minst cyberhoten har spelat en viktig roll i den ryska krigföringen mot Ukraina.
Försvarets radioanstalt (FRA) varnar för en ökning av attacker mot svensk kritisk infrastruktur. Ryssland och andra auktoritära stater utsätter Sverige för cyberattacker och försök till cyberintrång. Samtidigt ser vi cyberbrottslighet som inte enbart kommer från stater. Cyberspionage och cyberattacker kostar Sverige miljardbelopp. Många företag behöver samverka med staten för att säkra sin verksamhet och landets vitala funktioner.
Förmågan att hantera de allvarligaste cyberhoten är en grundläggande statlig uppgift. Det är en avgörande förutsättning för Sveriges nationella säkerhet att vi har en god cybersäkerhet, men också för vår motståndskraft och konkurrenskraft.
Under åren i opposition krävde vi att den dåvarande regeringen skulle stärka Sveriges förmåga att hantera cyberhot. Behovet av ett nationellt säkerhetsråd var ett exempel – ett annat exempel kravet på ett nationellt cybersäkerhetscenter. Vi pekade bland annat på brittiska National cyber security centre som en internationell förebild.
Den nya regeringen har genomfört flera viktiga förändringar. Vi har gjort betydande satsningar på försvaret och dramatiskt ökat det svenska stödet till Ukraina. Det nationella säkerhetsrådet har formaliserats och det dagliga arbetet leds av en nationell säkerhetsrådgivare. I regeringsförklaringen anges också att motståndskraften mot hybridhot ska öka och att cybersäkerheten måste förbättras. Ett arbete vi nu intensifierar.
Cybersäkerhetsområdet har inte varit tillräckligt strategiskt eller sammanhållet. Det har inte funnits tydliga prioriteringar och samarbetet med näringslivet har inte kommit i gång. Stuprören har legat i vägen för ett effektivt arbete. Regeringen tar nu krafttag för att stärka Sveriges motståndskraft mot cyberhot. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att kräva ett brett engagemang.
FRA blir huvudman för det Nationella cybersäkerhetscentret. Centret etablerades i december 2020 av den förra regeringen, men fick inte rätt förutsättningar för uppgiften och verksamheten har därför kantats av problem. Det delade ansvaret mellan flera olika myndigheter har lett till svårigheter med såväl styrning som uppföljning och ansvarsutkrävande. Arbetet med att etablera samarbeten med näringslivet har gått för långsamt.
Regeringen organiserar nu om centret, och FRA kommer att tilldelas huvudmannaskapet. Det är logiskt eftersom FRA har den expertkunskap och förmåga som krävs för att samordna arbetet och säkerställa framåtskridande i verksamheten. De övriga sex myndigheterna (se faktarutan) har samtidigt viktiga roller för att klara uppdraget och ska fortsätta bidra till helheten. Formerna kommer att analyseras skyndsamt.
Även på Regeringskansliet har det funnits behov av ett samlat grepp för dessa frågor. Det nationella säkerhetsrådet kommer att få en viktig roll i att etablera en effektivare samordning.
Förstärkt samarbete med näringslivet. Regeringen kommer initialt ge två uppdrag att inom ramen för cybersäkerhetscentret stärka samverkan med näringslivet och att utveckla arbetet med lägesbilder. I uppdraget om näringslivssamverkan ingår att öka kunskapen om vilka hot som finns och vilket stöd som kan ges. Extra vikt ska ges åt energisektorn, transportsektorn och telekomsektorn för att utbyta information och kunna ge effektivt stöd gällande cyberhot, sårbarheter och risker.
Internationellt samarbete och en ny cybersäkerhetsstrategi. Under 2023 kommer regeringen att påbörja arbetet med en nationell informations- och cybersäkerhetsstrategi. Samtidigt är cyberhoten per definition gränsöverskridande. Sverige måste bättre utnyttja internationella instrument och samarbeten, främst inom EU och Nato. Sverige kommer framöver att vara drivande i internationella cyberfrågor. Därför tar regeringen också fram en strategi för cyberfrågor och digitala frågor inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Vi utser inom kort också ett särskilt sändebud för internationella cyberfrågor.
Som Estlands premiärminister Kaja Kallas nyligen skrev i tidningen The Economist så kommer länder som Ryssland fortsätta att försöka förvandla teknik till ett verktyg för förtryck och ett sätt att destabilisera öppna och fria samhällen. Vårt uppdrag är att förhindra det.
Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder med några av världens mest framgångsrika it-företag. Vår motståndskraft mot cyberhot måste stärkas och nu tar regeringen första stegen. Det kommer att ta tid och kräva hårt arbete, men det är en nödvändig investering för både svensk säkerhet och framtidens välstånd.
- Ulf Kristersson (M), statsminister
- Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar
- Pål Jonson (M), försvarsminister
- Mats Persson (L), utbildningsminister
- Erik Slottner (KD), civilminister
- Gunnar Strömmer (M), justitieminister