Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!
Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar.
Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små!
Swisha till:
123 237 02 94
Du kan också betala till Bankgiro 361-6505
Tack för ditt bidrag!
Folkrätten i totalförsvaret
Folkrätt
Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.
Krigets lagar
Krigets lagar är ett folkrättsligt uttryck, ibland använt synonymt med den humanitära rätten. I princip utgörs krigets lagar av en samling internationella konventioner tillkomna för att reglera krig och andra väpnade konflikter. Begreppet har sitt ursprung i nederländaren Hugo Grotius bok De jure belli ac pacis (1625).
De regler inom den humanitära rätten som är relevanta just för väpnade konflikter syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna. Soldater som deltar i strid får dödas om godkända vapen används. Reglerna återfinns bland annat i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, där den första Genèvekonventionen ska skydda sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen ska skydda sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen ska skydda krigsfångar samt den fjärde Genèvekonventionen ska skydda civilbefolkningen (icke-kombattanter) under krigstid. Det finns också ett par sentida tilläggsprotokoll.
De äldre delarna av krigets lagar består av regler som syftar till att förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen i väpnade konflikter, och i vissa fall bestämma hur soldater får föra strid.
Brott mot krigets lagar ska skiljas från folkmord och brott mot mänskligheten, folkrättsliga brottstyper för vilka särskilda regler gäller.
Totalförsvarets folkrättsförordning
I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna.
I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.
Totalförsvarets folkrättsförordning reglerar bl a totalförsvarspersonalens folkrättsliga ställning, identitetskort, krigsfångenskap, tillstånd att använda kännetecken och utmärkning m.m.
Förordningen reglerar också begreppet ”civilförsvarspersonal”. Detta är det enda begrepp som idag har kvar lydelsen ”civilförsvar” vilket beror på att ”civilförsvar” är ett folkrättsligt begrepp. Allt annat som handlar om hur vi planerar och genomför civil verksamhet inom totalförsvaret benämns idag ”civilt försvar”.
Klicka här för att komma till Totalförsvarets folkrättsförordning