Psykologiskt försvar - Totalförsvarsstiftelsen

24/01/2019

Hur definieras psykologiskt försvar och hur hänger försvarsvilja och psykologiskt försvar ihop?
Vad saknas i dagens psykologiska försvar?
Har vi en gemensam och modern syn på psykologiskt försvar eller är den förlegad och splittrad?
Vad konkret skulle behöva göras omgående för att höja nivån?
Ett råd för psykologiskt försvar – vad skall det ha för viktigaste uppgift?

Den 24 januari 2019 samlades ett antal erfarna och kunniga personer i Psyopsförbundets lokaler på Karlavägen i Stockholm för att diskutera ovanstående frågor.

Med på mötet var:

Olle Wästberg som gjorde sin värnplikt på Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och sedan dess krigsplacerad i ”psykförsvaret”. Olle har varit krigsplacerad som avdelningschef på Styrelsen för psykologiskt försvar. Han har också en lång rad andra förtroendeuppdrag och operativa uppdrag på sin lista, i sammanhanget värt att nämna: chefredaktör på Expressen 1993-95, styrelseordförande Sveriges Radio 1996-99 och generaldirektör på Svenska institutet 2005-10.
Björn Körlof GD för Styrelsen för Psykologiskt Försvar 1994-2001. Björn har också varit GD för Fortifikationsverket och Pliktverket samt departementssekreterare på Försvarsdepartementet.
Marinette Nyh Radebo, Försvarsministerns pressekreterare 2014-2018 har en lång rad andra förtroendeuppdrag och operativa uppdrag inom hela totalförsvaret och försvarsindustrin bakom sig.
Åsa Larsson, grundare av och redaktör på Viralgranskaren. Åsa grundade Viralgranskaren tillsammans med Jack Werner och Linnea Jonjons. Viralgranskaren är en avdelning på Metro och har funnits sedan 2014. Projektet belönades med Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare 2014 och har fått utnämningen Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning. Åsa är tillsammans med Linnea författare till ”Viralgranskarens handbok” som kom ut 2018.
Hanna Linderstål, vice ordförande Psyopsförbundet. Hanna besitter omfattande kunskap om kriskommunikation, cyberhot, trender i sociala medier och vilka medel som idag används för att bilda opinion, rekrytera kriminella eller driva falska medieflöden.
Lars Holmqvist, skribent på Kungliga Krigsvetenskapsakademins blogg, reservofficer i underrättelsetjänst och styrelseledamot i Totalförsvarsstiftelsen, tidigare bl a marknadsdirektör på Skandia.
Ulv G A Rohdin, med en bakgrund som kriminalkommissarie vid Säkerhetspolisen (SÄPO), arbetat med kontraextremism, kontraterror, kontraspionage och säkerhetsskydd. Varit chef för olika inhämtnings- och analysfunktioner. Var även en tid sambandsman mellan SÄPO och Rikskriminalen. Ulv tillhör Totalförsvarsstiftelsens kansli.

Inbjudna (men som tyvärr fick förhinder) var också:

Jack Werner, journalist och medgrundare till Viralgranskaren och författare till boken ” Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå” : om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten av källkritik
Patrik Oksanen, ledarskribent på Hela Hälsingland och författare till boken ”Skarpa skärvor”
Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-kuriren
Staffan Schmidt, journalist på Sveriges Radio och SVT och verksam inom psykologiskt försvar sedan 1970-talet.

Gruppens samlade observationer under diskussionen sammanfattas under punkterna nedan:

Syfte och mål

Vi behöver ett psykologiskt försvar så att inte en angripare kan sprida desinformation i syfte att skapa oro och förtvivlan vilket kan leda till att vi ger upp utan motstånd.

Sanning och verklighet

Vem äger bilden av sanningen? Vem kan med trovärdighet berätta om verkligheten? Detta är två centrala frågeställningar när det handlar om psykologiskt försvar. När falska nyheter och desinformation sprids blir det avgörande att etablera och behålla den trovärdighet som krävs för att bli trodd och litad på.

Tid och pengar

Redaktionerna krymper och journalister arbetar under tuffa anställningsförhållanden. Händelse- och informationsflödet är massivt och myndigheterna hänger inte med. Om falsk information sprids om staten eller det offentliga så kan det flera dagar och veckor innan myndigheterna reagerar. Felaktiga påståenden måste bemötas omedelbart.

Forskning

Den forskning som finns är splittrad men behöver samlas ihop inför inrättande av en ny myndighet för psykologiskt försvar. Nästa steg för Rådet för psykologiskt försvar är att samla forskare.

De övergivna rummen

Där unga människor finns – finns inte myndigheterna idag – och därmed lämnas fältet fritt för diverse subversiva aktörer med defaitistiska budskap. Unga människor har låg tillit till public service. De vuxna och ”samhället” måste finnas där de unga finns. Detta gäller även andra grupper.

Möta förtal med godhet

Att sjunka till samma nivå som angriparen skulle bara ge dem rätt. Vi måste istället visa att felaktiga påståenden inte får någon grogrund och motivera varför. Sverige är fantastiskt. Ju mer vi berättar om det desto mindre värde har förtal och felaktiga beskrivningar.

Ny myndighet

I dag finns begreppet psykologiskt försvar inte i någon myndighets instruktion. Det finns många myndigheter som bidrar till Sveriges psykologiska försvar men att enbart drygt en tredjedel av de 168 myndigheter som Statskontoret kartlagt ser sig själva som en del av det psykologiska försvaret. Myndighetens roll gentemot det militära försvaret bör klaras ut. En utredare bör utses inom kort. Sekretariatet har börjat ta form.

Kommittédirektivet: https://www.regeringen.se/4a566c/contentassets/b4b90c231b4144e683d5b4a594fe27b1/en-ny-myndighet-for-psykologiskt-forsvar-dir.-201880

Lyckohack

Slutligen visades ett exempel på hur man inför valet genom gräsrotsfinansiering och gräsrotssamarbete kunde hjälpa till att nyansera och motverka den bild som spreds av antagonister och subversiva aktörer bland särskilt utsatta grupper. Kampanjen genomfördes mycket professionellt och har dokumenterats, mätts och utvärderats.