Det svenska NATO-medlemskapet dröjer, men redan 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred, PFP. Partnerskapet syftade till att bygga förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och före detta Sovjetunionen, och skulle också förbättra partnerländers möjlighet att samverka med Nato.
Sedan 1990-talet har Försvarsmakten ökat förmågan till samverkan med NATO genom att anamma Natostandarder, exempelvis att använda engelska som ledningsspråk. Genom deltagande i NATO-ledda insatser i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak har den svenska Försvarsmakten anpassats till Natos militära standard, och därmed ökat sin förmåga till interoperabilitet.
Sedan 2013 har Sverige deltagit i Natos mest avancerade övningar där NATO-länderna har övat kollektivt försvar. 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato.
I maj 2016 godkände Sveriges riksdag ett avtal om värdlandsstöd med Nato. Värdlandsavtalet gör det lättare för Sverige att kunna ta emot stöd från Nato vid kris eller krig, och reglerar vad som händer om en utländsk trupp under Natobefäl befinner sig på svenskt territorium. Det har gjort det enklare för Sverige att…
Läs hela artikeln här: https://kkrva.se/overnationell-samordning-av-samhallets-resiliens-och-beredskap/