Om Sverige tvingas till ransonering föreslås varje individ omfattas av en särskild kalorikvot, för att klara sig så bra som möjligt under de första månaderna. Det skriver Jordbruksverket och Livsmedelsverket i en gemensam rapport.
I rapporten, som regeringen beställt, har myndigheterna tagit fram grunder för hur kritiska resurser på livsmedelsområdet ska fördelas om Sverige skulle behöva ransonera. Myndigheterna föreslår bland annat att länsstyrelserna ska fördela viktiga varor till det som i rapporten kallas primärproduktion, där bland annat lantbrukare ingår.
Ransonering kan bara bli aktuellt i händelse av krig eller allvarliga kriser och lagen ska träda i kraft först när alla andra alternativ anses vara otillräckliga. Rapportförfattarna skriver att ransonering bör undvikas så långt det går och att marknaden borde hantera bristsituationer så länge det går.
– Marknaden och prismekanismen är det som bäst styr konsumtionen bort från bristande resurser, vi höjer priset och handlar någonting annat i stället, säger Lena Lind, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.
I rapporten föreslås att de varor som ransoneras ut ska fördelas genom kalorikvoter. De föreslås ligga på runt 3 000 kilokalorier per person och dag, men kan höjas för personer med fysiskt krävande yrken.
– Vi vet inte vilka varor som kommer att saknas och då är det bättre att ha en kalorifördelning, som man fyller med varorna som finns i butiken, säger Lena Lind.
I en tidigare rapport beräknar Livsmedelsverket att energibehovet vid höjd beredskap ligger på runt 2 450 kilokalorier. I den nya rapportens förslag – 3 000 kilokalorier – ingår svinn.
Kalorisnåla livsmedel, som kaffe och kryddor, tros inte behöva ingå i ransoneringssystemet.
För att nå ut till alla landets invånare har rapportförfattarna vägt in flera faktorer. Det handlar bland annat om ekonomisk spridning så att priserna pressas ned, geografisk spridning så att varorna når alla delar av landet och hur säkert det är att företagen i fråga kan nå fram med sina leveranser.
Myndigheten föreslår att om en ransonering träder i kraft ska den ske så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan.
– Det handlar om att ransoneringsbehovet inte ska följa med upp i kedjan. Om du ransonerar bröd kommer folk köpa mjöl och baka i stället, så för att det ska få effekt är det bättre att ransonera mjölet, säger Lena Lind.
Källa: Dagens Nyheter: https://www.dn.se/sverige/rapport-kalorikvot-ska-hjalpa-svenskarna-genom-ransonering/