Några punkter från Försvarsberedningens rapport ”Stärkt försvarsförmåga”:
Säkerhetsläget i Sveriges närområde och globalt präglas av instabilitet och oförutsägbarhet, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina. Hotet mot Sverige har ökat, både från Ryssland och från våldsbejakande extremister. Sverige har utsatts för hybridattacker, cyberattacker och säkerhetshot från främmande makt.
Genom att möjliggöra ett tidigt agerande redan i fredstid kan Sverige bidra till att stärka det kollektiva försvaret och därmed Natos samlade avskräckning. Totalförsvaret ska dimensioneras för att försvara Sverige och allierade mot väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom NATO.
Tillsammans uppgår tillskotten för det militära försvaret till 52,8 miljarder kronor år 2030. Efter dessa tillskott bedöms försvarsutgifterna enligt Natos definition uppgå till 2,6 procent av BNP år 2030. För det civila försvaret föreslår Försvarsberedningen att den sammantagna civila ramen ska uppgå till minst 15 miljarder kronor per år från 2028.
Försvarsberedningen anser att finansiering av det militära stödet till Ukraina genom särskilda anslag på statsbudgeten bör övervägas, utöver de ordinarie försvarsutgifterna.
Försvarsberedningen bedömer att det behövs en utökning av antalet värnpliktiga som årligen utbildas. Beredningen föreslår att Försvarsmakten senast 2030 årligen ska utbilda minst 10 000 värnpliktiga, och 12 000 värnpliktiga senast 2032. Försvarsmakten bör vidare analysera förutsättningar och möjligheter för att nå 14 000 värnpliktiga senast 2035.
Det är avgörande att svenska stridskrafter kan operera på andra allierade staters territorium i fred såväl som i krig. Detta är en förutsättning för att kunna delta i försvaret av de allierade staternas territorium.
Viktiga teknikområden och applikationer som är relevanta för det militära försvarets behov är artificiell intelligens, kvantteknik, obemannade farkoster och autonoma system, rymdbaserade system, nya material och avancerad tillverkningsteknik, bioteknik och mänsklig förstärkning, energi och framdrivning, elektromagnetiska vapen och hypersoniska vapen.
Rymddomänen används för viktiga militära ändamål som satellitkommunikation, spaning, övervakning, positionering, navigering och tidssynkronisering. Tillgång till rymdlägesbild, det vill säga kunskap om rymdföremål, rymdväder och hot mot rymdinfrastruktur, är en särskilt viktig aspekt för det militära försvaret.
Kapaciteten att ta emot stöd från partnerländer har hittills varit avgörande för Ukraina. Stödet har dock präglats av logistiska problem, inte minst i fråga om säkra logistikflöden till och från Ukraina, inklusive omlastningspunkter.
För ett fungerande logistikstöd krävs fysisk infrastruktur, reparationsresurser, skydd och bevakning samt resurser för logistikledning. Ett starkt civilt försvar dimensionerat för krig är viktigt för att totalförsvaret, som en del av Natos kollektiva försvar, bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga.