NISÖ 18

Ledningsträningscentrum på Ledningsregementet i Enköping
Den 14 – 15 februari genomförde MSB den nationella informationssäkerhetsövningen NISÖ 2018. Det är den tredje övningen i en serie där senaste övningen arrangerades 2012. Den här gången övade drygt 200 personer från 26 olika organisationer tillsammans på Ledningsregementet i Enköping.

Syftet med övningen var att ge privata och offentliga aktörer möjlighet att öva tillsammans, och därigenom stärka samhällets samlade förmåga att hantera it-relaterade samhällsstörningar, när aktörerna snabbt behöver samordna sig för att kunna vidta relevanta åtgärder.

Scenariot omfattade kritiska beroenden inom sektorerna energi, transport, information och kommunikation och hälso-och sjukvård.

– Det är viktigt att privata och offentliga aktörer får möjlighet att öva tillsammans, eftersom vi är helt beroende av varandra. Den här typen av övningar stärker och utvecklar aktörerna både enskilt och tillsammans. Den stärker förmågor som beslutsfattande och informationsdelning, vilket leder till ett mer systematiskt informationssäkerhetsarbete. Därmed bidrar övningen också till att stärka beredskapen i hela hotskalan, från fredstida samhällsstörningar till terrorangrepp eller krig, säger Nils Svartz, vikarierande GD MSB.

Utmanande övning

Under två dagar tränades deltagarna att identifiera och analysera händelser, ta fram en lägesbild och dela den med andra. Det skedde samtidigt som åtgärder koordinerades som var nödvändiga för att kunna säkerställa samhällets förmåga att hantera allvarliga it-incidenter. För att lyckas med det arbetet krävdes en samlad insats och ett brett samarbete mellan aktörerna.

Även förarbetet inför en övning ger kunskaper, skapar nya kontakter och andra nyttiga erfarenheter.

– Övningen har gett nya erfarenheter, men vi har också haft ett utvecklande samarbete mellan MSB, Försvarsmakten och ett antal andra aktörer för att planera och genomföra övningen, det samarbetet är också värdefullt. Årets övning visar att vi är på rätt väg, men att vi behöver fortsätta att öva tillsammans och vi behöver återföra erfarenheter och ta vara på lärdomarna. Vi kan alltid slipa på våra verktyg, utveckla vårt samarbete och bli bättre! säger Nils Svartz, vikarierande GD MSB.

Nya krav på systematiskt informationssäkerhetsarbete

MSB har fått regeringens uppdrag att vidta vissa åtgärder för att förbereda genomförandet av NIS-direktivet. Övningens fokus på informations- och cybersäkerhet och dess koppling till samhällets funktionalitet stämmer mycket väl överens med EU:s NIS-direktiv.

Direktivet ska implementeras i svensk rätt den 10 maj och genom detta införs uttryckliga krav på systematiskt informationssäkerhetsarbete, it-incidentrapportering och tillsyn för aktörer som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster.

Länkar

NISÖ 2018

NIS-direktivet

Nyhet NIS-direktivet den 16 januari

It-incidentrapportering

Totalförsvaret på Gotland ska förbättras

Foto: TT/SVT

Samtidigt som Försvarsmakten återuppbyggs på Gotland, så ska nu också det som kallas totalförsvaret förbättras. Länsstyrelsen på Gotland ska de kommande åren stärka samarbetet mellan det civila och det militära.

Strax före jul gav regeringen i uppdrag till länsstyrelsen på Gotland att genomföra ett totalförsvarsprojekt som ska stärka samarbetet mellan det militära och det civila. Det handlar om att ta tag i frågor som hur man kan skydda samhället, vården, kommunikationer, strömförsörjning och matleveranser i händelse av en kris.

– Efter Berlinmurens fall så lade vi ner stora delar av försvarsmakten och väldigt mycket av det civila befolkningsskkyddet. Nu gäller det att starta det igen. Vi ska ju bygga upp något modernare, mer inriktad mot idag, för det är ju inte det tidigare totalförsvaret som vi ska bygga upp, säger Peter Molin, länsråd på länsstyrelsen på Gotland.

Klart om tre år

Projektet får totalt 30 miljoner kronor fram till att det ska vara klart år 2020. Då ska lärdomarna också användas på andra håll i landet. Men det stannar inte där menar Peter Molin.

– Har vi förberett oss så kan vi också använda den modellen och resurserna vid en allvarlig katastrofhändelse i samhället. Vi ska komma ihåg också att samhället måste skydda sig mot alltifrån falska nyheter till cyberhot och terrorism. Bygger vi då upp ett stabilt samhälle där vi vill och kan försvara oss så är det klart att vi kan använda det i många olika skeden, säger han.

Källa: SVT

MSB upp i särskild organisation inför valet 2018

I ett år har MSB arbetat med att stödja skyddet av höstens val genom att utbilda aktörerna i valsystemet och ta fram lägesbilder. Nu intensifieras myndigheternas gemensamma arbete och MSB genomför ett nationellt samverkansmöte om valet.

De senaste åren har det förekommit försök att påverka val i andra länder. Det går inte att utesluta att också det svenska valet i höst kommer att utsättas för försök till påverkan. Ansvariga myndigheter har på olika sätt under det senaste året arbetat för att öka samhällets förmåga att värna valet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har sedan i februari förra året arbetat med att ge aktörerna i valsystemet stöd för att skydda valsystemet och valets genomförande. MSB har dels utbildat aktörerna om informationspåverkan mot val, dels tagit fram en förberedande lägesbild till stöd för Valmyndigheten.

 Mycket av det förberedande arbetet som ansvariga aktörer har genomfört gör att vi står bättre rustade idag än vi gjorde för ett år sedan. Inte minst har vi ökat vårt gemensamma medvetande vilket i sig gör oss mer förberedda och mindre sårbara, säger Mikael Tofvesson, operativ chef för MSB:s arbete inför valet 2018.

MSB bedömer är att det svenska valsystemet är robust, bland annat för att det är decentraliserat, manuellt och transparent.

 Trots det finns en risk att förtroendet för valets genomförande kan påverkas. Konsekvenserna av ett minskat förtroende för genomförandet av allmänna val är så pass omfattande att samhället måste ta frågan på största allvar och arbeta strukturerat för att reducera sårbarheter och öka vår gemensamma förmåga att värna valets genomförande, säger han.

Utöver lägesbilder och utbildningar arbetar MSB också med aktörsgemensam samverkan. Det innebär att de aktörer som ansvarar för valets genomförande samverkar med varandra, det vill säga arbetar mot gemensamma mål men inom sina respektive ansvarsområden. MSB genomför regelbundna veckovisa samverkanskonferenser med en rad myndigheter och andra aktörer. Nu genomför myndigheten också ett samverkansmöte med särskilt fokus på valet.

 Samverkan mellan aktörerna gör hanteringen av eventuella händelser mer effektiv.  Till exempel genom att man undviker glapp i hanteringen eller att olika aktörer gör samma saker. Det gör också att vi får en samlad kunskap och lägesbild där olika perspektiv finns med. På så sätt kan samhällets resurser utnyttjas effektivt och användas där de bäst behövs, säger Anna Nyman, enhetschef på MSB.

 Genom att starta samverkan redan nu sänker vi trösklarna och kan snabbt skala upp den aktörsgemensamma hanteringen om något skulle inträffa. Demokratin vinner på att vi samverkar.

För att stärka beredskapen inför valet gick MSB också upp i så kallad särskild organisation måndag 5 februari. Det innebär att myndigheten stärker sin beredskap genom att tilldela särskilda resurser för att hantera samhällsstörningar kopplade till valet.

Fakta om skydd av valet 2018

  • Skyddet av valet till riksdag, kommuner och landsting 2018 utgår ifrån principerna om ansvar, samverkan och handling.
  • Det innebär att de som har det huvudsakliga ansvaret för att genomföra och skydda val under normala förhållanden också har det under en samhällsstörning.
  • MSB stödjer detta arbete med bland annat lägesbild, samverkan, informationssamordning och utbildning.
  • Tillsammans med andra aktuella myndigheter jobbar MSB för att säkerställa att samhället ska ha så goda förutsättningar som möjligt att skydda valet 2018.

Näringslivets syn på roller och ansvar i totalförsvaret

Den 9 november 2016 höll Totalförsvarsstiftelsen ett seminarium på Försvarshögskolan om Näringslivets syn på roller och ansvar i totalförsvaret. Det renderade i ett PM som lämnades till regeringen och Försvarsberedningen.

Nu har även FOI gjort samma sak och skrivit en betydligt matigare rapport som är synnerligen läsvärd och användbar.

Nedan följer en sammanfattning:

De senaste decenniernas strukturförändringar har bidragit till att samhällets beroende av näringslivets resurser har ökat för att klara av kriser i vardagen såväl som större samhällsstörningar och höjd beredskap. För de intervjuade företagen är frågor som rör omfattande samhällskriser och krig, eller vilken roll just deras företag skulle spela under sådana situationer, inte någonting som ingår i det dagliga arbetet. Deras fokus ligger på att utveckla sina verksamheter för att stå sig i den ofta hårda konkurrensen på marknaden. Störningar hanteras oftast utifrån en mer kortsiktig horisont och fokuserar på företags- och branschspecifika perspektiv.

Företagen anser dock att frågorna om samhällskriser och totalförsvar är viktiga när de presenteras för dem och de resonerar kring ansvar och roller på en övergripande nivå. Samtidigt anser de inte sig kunna ge djuplodade och detaljerade svar då frågorna inte varit aktuella under lång tid. Vad gäller företagens syn på roller och ansvar vid samhällskris och krig, är den generella bilden som framkommer att de ser det som statens roll och ansvar att ombesörja fundamentala strukturer såsom organisation, styrning, uppföljning och finansiering. Det är med andra ord statliga aktörer som förutsätts skapa förutsättningar för näringslivet att medverka både i hanteringen av samhällskriser och vid höjd beredskap.

Företagen ser det inte som sitt ansvar att tillhandahålla redundans och beredskap. Deras planering för eventuella störningar i sina verksamheter har ett internt fokus som förutsätter att samhället i övrigt fungerar utan störningar. Ansvaret att förebygga och hantera större samhällsstörningar i grundläggande funktioner som levererar elektricitet, drivmedel, kommunikation och kommunaltekniska tjänster ligger enligt företagen på offentliga aktörer. Givet att staten skapar förut-sättningar för näringslivet att delta i planering och hantering av såväl kriser som höjd beredskap, utrycker företagen en vilja att ta ett samhällsansvar och åta sig en roll. Denna roll behöver dock arbetas fram i dialog mellan näringslivet och statens aktörer.

Företagen sätter ord på en rad förväntningar, utmaningar och behov likväl som möjligheter och potential för att stärka näringslivets framtida roll och medverkan i totalförsvaret. Totalt har författarna identifierat 13 punkter som belyser dessa perspektiv, som i sin tur kan delas in i följande tre kategorier:

  1. Fundamentala beståndsdelar
  2. Brister i befintliga strukturer
  3. Grundläggande förutsättningar och framtida potential

Författarna menar vidare att parametrar som tydlighet och stringens, kommunikation, incitamentsstrukturer, tidsperspektiv och folkförankring kopplat till totalförsvaret måste omhändertas i det fortsatta arbetet för att nå ett lyckat resultat.

Hela rapporten hittar du här.

Beslut om fördelning av 240 miljoner kronor för att stärka krisberedskapen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Den 19:e januari beslutade MSB att fördela cirka 240 miljoner
kronor år 2018-2020 till projekt som utvecklar och stärker krisberedskapen och det civila försvaret.

MSB har i uppgift att varje år fördela anslaget 2:4 Krisberedskap. Vilka projekt som kan få del av anslaget grundar sig på MSB:s regleringsbrev och det ska användas för att utveckla områden som sektorsövergripande planering, stöd till Försvarsmakten och konkreta beredskapåtgärder. Fördelningen grundar sig även på olika regeringsuppdrag och den årliga Nationella risk och förmågebedömningen.

Det delas ut till myndigheter som har ett utpekat ansvar enligt krisberedskapsförordningen eller deltar i samverkansområdena.

År 2018-2020 har ett trettiotal projekt beviljats finansiering. Exempel på projekt är

  • Barents Rescue – en stor internationell räddningsövning som äger rum 2019
  • Investering och förstärkning av säker kommunikation hos länsstyrelserna och Trafikverket
  • Storskalig utrymning enligt skydd för civilbefolkningen till Transportstyrelsen

Läs mer om 2:4 anslag

Läs om Nationell risk och förmågebedömning

Läs om samverkansområdena

Regeringen satsar på det civila försvaret och stärker samhällets informations- och cybersäkerhet

Regeringen presenterar nya åtgärder för att stärka det civila försvaret och samhällets informations- och cybersäkerhet. Det säkerhetspolitiska läget i vårt eget närområde har försämrats. Det enskilt viktigaste under försvarsbeslutsperioden 2016–2020 är bland annat att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. I ljuset av detta stärker regeringen nu det civila försvaret.

Som tidigare har aviserats tillför regeringen i budgetpropositionen för 2018 1,3 miljarder kronor till civilt försvar under perioden 2018–2020. Satsningen går bland annat till bevakningsansvariga myndigheters, inklusive länsstyrelsernas, arbete med civilt försvar. Men regeringen stannar inte där utan vidtar en rad åtgärder för att stärka det civila försvaret och samhällets informations- och cybersäkerhet.

  • Samtliga bevakningsansvariga myndigheter ska krigsplacera sin personal senast den 31 december 2018.
  • Samhällets informations- och cybersäkerhet stärks.
  • Utredning ser över ansvaret för ledning, samordning och ansvar inom det civila försvaret.
  • Ny myndighet för psykologiskt försvar.
  • Befolkningsskyddet ska förstärkas.

Se justitie- och inrikesminister Morgan Johanssons tal på Folk och försvars rikskonferens här

Ny myndighet för psykologiskt försvar

Statsminister Stefan Löfvén på Folk och försvars Rikskonferens

Ny myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen arbetar för att bygga upp ett modernt totalförsvar anpassat för vår tids hot. Dagens omvärldssituation ställer krav på ett modernt psykologiskt försvar och regeringen avser inrätta en ny myndighet med detta ansvar. Det psykologiska försvaret syftar till att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig, att säkerställa att saklig offentlig information snabbt och effektivt kan förmedlas även under störda förhållanden, samt att identifiera, analysera och möta påverkanskampanjer.

Åtgärder för att freda svenska val mot påverkansoperationer

Den 9 september går svenska folket till val. De senaste åren har det gjorts försök att påverka andra länders val. Det finns inget som säger att framtida svenska val kommer att vara särskilt utsatta, inte heller att de kommer vara fredade.

Sverige står väl rustat för att möta dessa möjliga hot. Det svenska valsystemet är robust. Sveriges underrättelsetjänster förvarnar när påverkansoperationer kan misstänkas. Flera myndigheter har fått höjda anslag för att ytterligare vässa sin förmåga.

  • Valmyndigheten stärker sitt säkerhetsarbete och höjer beredskapen. Tillsammans med MSB, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten görs de risk- och sårbarhetsanalyser som krävs.
  • Alla riksdagspartier har fått och får information om riskerna för påverkan under valrörelsen och behovet av säkerhetsskydd. Under våren bjuds partiledarna in till ytterligare ett möte hos statsministern om hur partierna kan öka skydd och motståndskraft.
  • Inför de allmänna valen 2018 höjer också Regeringskansliet sin egen förmåga att identifiera och skapa en helhetsbild av större incidenter inom informations- och cyberområdet, hur dessa hänger samman och hur de kan utnyttjas i påverkanssammanhang.
  • Fria medier är centrala i vår demokrati. Regeringen kommer därför att bjuda in intresserade medieaktörer till en fördjupad diskussion om samarbetsformer för hantering, ökad kunskap och medvetenhet kring möjlig utländsk påverkan inför valet.
  • Regeringen kommer även att bjuda in ägarna av de största sociala plattformarna till en diskussion om samarbetsformer för att hantera möjlig utländsk påverkan inför valet.
  • Centrala aktörer i samhället, inklusive inom nyheter och opinionsbildning, kommer att erbjudas stöd i arbetet med att förbättra sin egen informationssäkerhet.
  • Ytterligare insatser ska göras för att motverka hot och hat mot journalister och förtroendevalda i Sverige.

Sverige är också pådrivande för att EU ökar sin förmåga att möta informationspåverkan. Vi lägger särskild tonvikt på att stärka kapaciteten att möta informationspåverkan från Ryssland i vårt östra närområde, bland annat genom sekunderad personal från MSB till EU (EEAS), liksom till Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation i Riga. Sverige motverkar också hybridhot i vårt närområde genom att medverka i ett särskilt center mot hybridhot som etablerats i Helsingfors.

Hur kan befolkningen skyddas från krigets verkningar?

Foto: MSB Bildbank

För att veta hur vi ska rusta Sverige mot krig idag måste vi titta såväl framåt som bakåt i tiden. Det konstaterar FOI i ett underlag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om hur civilbefolkningen ska skyddas vid väpnat angrepp mot Sverige.

I början av 2017 fick MSB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att befolkningen ska ha tillräckligt skydd vid krig. MSB vände sig då till FOI för att få hjälp med underlag till rapporten.

Den största utmaningen för FOI har varit att ingen vet vad det är för sorts krig som Sverige ska förbereda sig för. Med vilken intensitet och vilka vapen kommer det att föras? En av författarna till underlaget är Per Larsson, forskare vid FOI.

– Det här har varit ett jättesvårt uppdrag eftersom det inte finns några klara ingångsvärden. Hur ska vi utforma ett nytt befolkningsskydd när vi inte vet vad vi ska skydda oss mot och hur länge?

Underlaget till MSB innehåller dels en tillbakablick på hur befolkningsskyddet såg ut fram till början av 1990-talet, vid kalla krigets slut. Då ingick skyddet i den statliga civilförsvarsorganisationen och handlade om allt från att säkerställa nödutspisning och ammunitionsröjning till att rädda folk ur rasmassor. Evakuering och inkvartering var också viktiga delar.

I dag ligger en stor del av ansvaret för det civila försvaret istället på kommunerna. Samtidigt har befolkningsskyddet kraftigt reducerats. Men enligt FOI:s forskare kommer betydande delar av det skydd som fanns under kalla kriget att behövas igen.

– Vi har gått tillbaka i tiden för att se vilka funktioner som hotades av kriget och insett att det i stor utsträckning är samma saker som måste skyddas vid krig idag. Många anser att vi har ett annat slags samhälle idag vilket skulle göra att behoven ser helt annorlunda ut, men fortfarande behöver folk ha tillgång till vatten, mat och värme i en krigssituation, förklarar Per Larsson.

Däremot kan det bli andra dimensioner på vissa åtgärder, påpekar han.

– Tidigare såg man till att det fanns skyddsrum över stora delar av Sverige. Men i dag tyder mycket på att kriget kommer riktas främst mot storstäderna. Ett sätt att prioritera dagens begränsade resurser är därför att i första hand satsa på skyddsrum och andra skyddsåtgärder i de områden som kan antas bli mest utsatta.

I september 2017 gjorde MSB sin avrapportering till regeringen och föreslog åtgärder inom ett begränsat antal av de områden som ingår i FOI:s underlag. Per Larsson menar dock att det behövs ett helhetsgrepp för att kunna värna befolkningen vid krig, till exempel behövs även sådant som vårt kulturarv skyddas.

– Vi har presenterat en bred palett av sådant som vi anser att man ska värna om. Enligt MSB kommer de att fortsätta analysera och utnyttja vårt material i sitt kommande utvecklingsarbete.

Länk till rapporten

Motståndskraft

Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow överlämnade beredningens rapport till försvarsminister Peter Hultqvist.

Försvarsberedningen konstaterar i rapporten att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningen föreslår att målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Försvarsberedningen lämnar i rapporten förslag som innebär att totalförsvaret ges en förbättrad förmåga och uthållighet att hantera ett väpnat angrepp och krig på svenskt territorium samt situationer med så kallad gråzonsproblematik. Förmågan att motstå allvarliga störningar i samhällets funktionalitet under tre månader samt krig under del av denna tid ska vara utgångspunkten för planeringen och grunden för totalförsvarets samlade förmåga.

Förslagen innebär bland annat tydligare ansvars- och ledningsförhållanden, etablerandet av ett befolkningsskydd, förstärkningsresurser för räddningstjänsten och polisen, en förbättrad förmåga inom sjukvården att hantera större skadeutfall, förbättrad informations- och cybersäkerhet samt en ökad beredskap inom livsmedels- och energiförsörjningen. Förslagen bedöms också stärka den fredstida krisberedskapen. Förslagen medför att nuvarande försvarspolitiska inriktning, som gör gällande att det civila försvaret ska bygga på krisberedskapen, kompletteras med åtgärder för de specifika krav som ett krig ställer. Det civila försvarets förmåga kommer att utgöras både av samhällets grundläggande förmåga att hantera fredstida kriser samt samhällets planering och förberedelser för den mest extrema situationen, nämligen krig.

Försvarsberedningen uppskattar att kostnaderna för de förslag som lämnas i rapporten för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret sammantaget uppgår till cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025.

Avvägningar och förslag rörande svensk säkerhetspolitik och tillhörande konsekvenser och ambitioner rörande den militära förmågan i perioden 2021 till och med 2025 kommer att presenteras av Försvarsberedningen senast den 14 maj 2019.

Läs hela rapporten här

Försvarsmakten och Länsstyrelsen på Gotland får i uppdrag att stärka totalförsvarsförmågan

Bildresultat för Länsstyrelsen Gotland

Försvarsmakten och Länsstyrelsen i Gotlands län fick den 18 december i uppdrag att genomföra ett projekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret i Gotlands län under 2018 till och med 2020. Genomförandet ska ske i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret. Projektet syftar till att stärka totalförsvarets förmåga i Gotlands län.

Syftet med regeringens uppdrag är att skapa en permanent samverkansorganisation på Gotland med nödvändiga personella och materiella resurser. Uppdraget ska delredovisas årligen fram till en slutredovisning i februari 2021.

Genomförande aktörer ska eftersträva att de strukturer och samverkansformer som utvecklas under aktuell period bör kunna behållas mer långsiktigt, efter 2020. Genomförandet av uppdraget på Gotland ska ske i nära dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och i samverkan med andra berörda aktörer inom totalförsvaret.

Bygga upp ett modernt totalförsvar

Arbetet att bygga ett modernt totalförsvar i Sverige kommer att ske succesivt under många år framöver. En utgångspunkt i arbetet är att bygga på befintliga strukturer i genomförandet av uppdraget liksom att strukturerna kan behållas mer långsiktigt. I försvarsbeslutet från 2015 framgår att det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden, förutom att höja den operativa förmågan i krigsförbanden, är att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

– Med försvarsbeslutet 2015 har vi fokuserat på bygget av ett nytt totalförsvar och vår vision om ett robust sammanhängande totalförsvar inkluderar ett antal steg inklusive en stor totalförsvarsövning 2020, den första som hålls på över 20 år, säger försvarsminister Peter Hultqvist.