Publicerad

Försvarsmakten bjuder in företag

Företag välkomnas till Försvarsmaktens högkvarter den 4 mars

Ett förändrat geopolitiskt landskap världen över börjar nu också påverka de globala försörjningskedjorna. Logistik, transporter och försörjning är grundbulten i frihandeln och därmed en nyckelfaktor för välfärden. Hot och risker i försörjningskedjor måste beaktas och bli en del av riskhantering och kontinuitetsplanering för alla aktörer, offentliga såväl som privata. 

Totalförsvarsplaneringen har sedan några år återupptagits och i detta ingår också näringslivets roll i totalförsvaret. Förutom Försvarsberedningens rapporter så visar också regeringens särskilda utredare på vikten av att näringslivet involveras och får spela efter tydliga och rättvisa regler. Först ut att verkställa regeringens avsikter och bemöta riskerna är Försvarsmakten. 

Försvarsmakten har under de senaste åren planerat utifrån att det inte längre går att utesluta ett väpnat angrepp. Det har bland annat inneburit att Försvarsmaktens egen logistik flyttats framåt där förnödenheterna förbrukas – alltså armén, flygvapnet och marinen. Detta innebär också att den ”bakre nivån” – alltså där förnödenheter förs in till Försvarsmakten behöver förstärkas. Det sker i första hand inom Försvarsmakten med stöd av Försvarets Materielverk, Fortifikationsverket och försvarsindustrin. Utöver det kommer dock stöd från övriga näringslivet behövas, inte minst för att skapa redundans.  

Den 4 mars kl 09.00-12.00 bjuds företag in för samtal med Försvarsmakten.

Klicka här för att komma till anmälan

Publicerad

Öva beslut på hög nivå – viktig del i Totalförsvarsövning 2020

En viktig del av Totalförsvarsövning 2020 har genomförts, då myndighetschefer under ledning av MSB:s generaldirektör Dan Eliasson och överbefälhavare Micael Bydén tillsammans övat att hantera ett allvarligt gråzonsläge där landet befinner sig i krigsfara.

Gabor Nagy är Försvarmaktens övningsledare för Totalförsvarsövning 2020. Övningen består av fyra olika aktiviteter och fortsätter under hela 2020.

Totalförsvarsövningen pågår under hela 2020 och består av flera olika delar. I en av övningens delar övar man beslutprocesser, före ett eventuellt beslut om höjd beredskap. Tidigare i veckan övade myndighetschefer och landshövdingar tillsammans med generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Dan Eliasson, och överbefälhavare Micael Bydén, att gemensamt hantera ett fiktivt sammanhang, där Sverige befinner sig i krigsfara. Uppdraget var att tillsammans bedöma situationen och komma överens om behov av åtgärder för att stärka försvarsförmågan.

Övningsledare var Camilla Asp på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt brigadgeneral Gabor Nagy på Försvarsmakten.

– Det är mycket nyttigt att öva ett sådant här scenario på den här nivån, med myndighetschefer. Av det utvecklar vi kunskap om varandra och våra förmågor. Samhället ser helt annorlunda ut i dag med till exempel komplexa beroenden, teknik och sociala medier. Det innebär utmaningar, säger Gabor Nagy.

Om Sverige är i krigsfara, kan landets försvarsförmåga stärkas genom att beredskapen höjs. Ett sådant beslut fattas av regeringen.

– I ett försämrat läge, som det vi övar, måste beslutsprocessen vara klar och tydlig. Alla måste känna till hur ansvar och roller förändras vid höjd beredskap och vilka mandat myndigheterna då kan ges, säger Camilla Asp. 

Totalförsvarsövning 2020 är den största nationella totalförsvarsövningen på mer än 30 år. Övningen startade i november 2019 och pågår under hela 2020. Övningen genomförs i hela landet och omfattar ett 60-tal myndigheter, landets länsstyrelser, regioner och kommuner liksom frivilliga försvarsorganisationer och delar av näringslivet deltar. Försvarsmakten och MSB, leder och samordnar övningen.

Publicerad

Rådet för psykologiskt försvar

Idag, den 29 januari 2020, träffades Rådet för psykologiskt försvar för fjärde gången sedan starten. Rådet har inte fasta medlemmar utan intressenter bjuds in till varje möte. Rådet är ett av flera råd som arrangeras av Totalförsvarsstiftelsen. Hanna Linderstål som till vardags är VD på Earhart och även ordförande i PSYOPS-förbundet är sammankallande för rådet. Bland deltagarna fanns Mikael Tofvesson från MSB, Magnus Hjorth som är sekreterare i regeringens utredning om psykologiskt försvar, Åsa Larsson som är en av grundarna till Viralgranskaren, Eva Burman chefredaktör på Eskilstuna-kuriren, Olle Wästberg som varit chefredaktör för Expressen och generaldirektör för Svenska institutet och flera andra experter och aktörer.

Föredragande denna gång var Annelie Frank från Faktajouren.se.

Faktajouren har en historia som har lite gemensamt med Viralgranskaren då Jack Werner såg ett behov av en svensk aktör som kunde möta desinformation och falska nyheter. Idag är Annelie den enda anställde på Faktajouren. Faktajouren drivs av Medieinstitutet Fojo och finansieras av Anderstiftelsen. Fojo är ett oberoende institut för medieutveckling på Linnéuniversitetet i Kalmar. Fojo och MSB kommer inom kort att ge ut en handbok för kommunikatörer – “Att möta informationspåverkan”.

Faktajouren ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter på internet i Sverige och internationellt, föra dialog med myndigheter, organisationer och mediebransch, stödja enskilda mediers initiativ för att bedriva faktakoll och arrangera utbildningar för medieaktörer.

Efter föredraget diskuterades en rad intressanta frågor bl a om hur viktigt det är att skilja på statens och medias roller. Staten skall gripa in om något brott har begåtts i övrigt kan staten ge bidrag till forskning och utbilda. Därför är det viktigt att hitta aktörer och noder inom olika sektorer som själva kan driva de här frågorna med stöd av statliga aktörer.

Publicerad

Förmåga att hantera kris svårt att mäta


Förmåga att kunna hantera besvärliga situationer och kriser – det borde vara viktigt att mäta när krisberedskap bedöms. Sverige satsar miljarder på krisberedskap. Syftet är att stå bättre rustade i händelse av kris eller katastrof. Men att ta reda på om satsningarna har effekt och ökar förmågan är svårt med dagens bedömningsmetoder.

”Vi måste stärka vår förmåga”. Detta och liknande uttryck hörs allt oftare i debatten, exempelvis när den stundande totalförsvarsövningen TFÖ 2020 förs på tal. Risk- och hotbilden har förändrats på grund av klimatförändringar och säkerhetsläget i omvärlden, vilket leder till ökade krav på samhället att klara av att hantera allt från översvämningar, skogsbränder och störningar i elförsörjningen.

Publicerad

Ledningsstudien färdig för distribution

Delstudien “Regional virtuell samverkan och distribuerad lägesbild” är nu reviderad och färdig för distribution till relevanta aktörer.

Som en delmängd av utvecklingen av ett modernt totalförsvar utvecklas den regionala samverkansförmågan dels genom nya metoder och system dels genom ny teknologi. Denna studie inbjuder till ett systematiskt förbättringsarbete av regional samverkan inom totalförsvaret.

Studien är en delstudie inom fördjupningsstudie Ledning – Ledningsstudien. Ledningsstudien är en delmängd av Totalförsvarsstudien.

FAKTA OM TOTALFÖRSVARSSTUDIEN

Totalförsvarsstudien pågår sedan 2015 och är uppdelad på fördjupningsstudier varav Ledningsstudien är en. Fördjupningsstudier pågår parallellt och handlar om näringslivets roll i totalförsvaret, psykologiskt försvar, definitioner och begrepp, förmågeramverk, försörjningstrygghet m.m.

Flera studier har lämnats in till regeringen, försvarsberedningen och olika myndigheter.

Sedan september 2018 driver Totalförsvarsstiftelsen också Projekt Samhällsförsvar – nästa generations totalförsvar.

För att beställa studien – skicka ett mail till info@totalforsvar.org så återkopplar vi. Studien distribueras till relevanta aktörer inom totalförsvaret.

Publicerad

Alla partier bjuds in till ny försvarsgrupp

Regeringen bjuder in samtliga riksdagspartier till en ny grupp som ska analysera de motstridiga beskeden om Försvarsmaktens ekonomi. Gruppen blir mindre än Försvarsberedningen och dess analys ska ligga till grund för politiska förhandlingar inför riksdagens försvarsbeslut 2020.

Regeringens inbjudan gick ut i ett mejl till samtliga riksdagspartier under tisdagen, uppger flera initierade källor för DN.

Den nya analysgruppen blir en slags bantad fortsättning på Försvarsberedningens arbete. Beredningen som med tjänstemän och experter bestod av över 20 personer leddes av Björn von Sydow (S). Den lade i maj fram sin slutrapport med förslag om en kraftig satsning på det militära försvaret. 

Försvarsanslaget skulle stegvis höjas till 84 miljarder kronor år 2025 för att finansiera en upprustning. Men när Försvarsmakten den 15 november lämnade in sin analys av beredningens förslag saknade 55 miljarder för att genomföra det.  

Skillnaderna berodde dels att beredningen räknat med fasta priser, vilket upphävts i budgetförhandlingarna mellan S-MP-regeringen, C och L i augusti-september. Dels hade delar av beredningens anslagshöjning redan intecknats av Försvarsmakten.

En riksdagsmajoritet på fem partier krävde då att Försvarsberedningen åter skulle kallas in för att få till stånd en bred uppgörelse. 

Förvarsminister Peter Hultqvist motsatte sig först detta, och var ovillig att anslå mer pengar. Men ställd inför en riksdagsmajoritet har försvarsministern nu beslutat att bjuda in partierna till en ny analysgrupp.

I gruppen ska företrädare för samtliga partier ingå, precis som i Försvarsberedningen. De ska assisteras av tjänstemän från försvarsberedningens sekretariat, från Försvarsdepartementet samt Försvarsmakten.

Analysgruppens arbete ska lägga grunden för politiska förhandlingar mellan regeringen och övriga partier. I de senaste försvarsuppgörelserna har både S och M varit med. 

Vem som ska företräda M och S i analysgruppen är oklart. Björn von Sydow har avgått som ordförande och Moderaternas ledamot och talesperson i försvarsfrågor Beatrice Ask har utsetts till landshövding. Det troliga är att Peter Hultqvist eller hans statssekreterare Jan-Olov Lind leder arbetet.

Källa: https://www.dn.se/nyheter/sverige/alla-partier-bjuds-in-till-ny-forsvarsgrupp/

Publicerad

Största övningen på 30 år av civilt och militärt försvar

Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020.
Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den största övningen av Sveriges civila och militära beredskap på 30 år har inletts. Den heter Totalförsvarsövning 2020 och ska stegvis öka i intensitet till att omfatta alla Sveriges kommuner, 50 olika myndigheter samt 20.000 militärer.

– Det är den största övningen i Sverige under de senaste 30 åren. Den prövar alla delar av den svenska samhällkroppen – lär oss var vi är svaga, starka och var vi behöver förstärka oss, förklarar generaldirektör Dan Eliasson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Syftet är att öva och testa den civila krisberedskapen hos kommuner, regioner (tidigare landsting), länsstyrelser, myndigheter, riksdag och regering – totalt 400 aktörer.

Den första delen av övningen startade i liten skala redan den 4 november i år för att bygga upp aktörernas kunskap. Kulmen inträffar i maj–juni nästa år. Då har övningens scenario gått från fredstid över en allvarlig kris som förvärras till ett militärt angrepp på svenskt territorium. Först i december nästa år avslutas övningen.

När övningens scenario övergår krig så blir det militära angrepp mot norra och södra Sverige samt Gotland. Försvarsmakten ska ta upp striderna mot angriparen i Försvarsmaktsövningen Aurora 20. Den blir större än motsvarande övning Aurora 17 och kommer att engagera minst 20.000 militärer.

Det nya i Totalförsvarsövningen är att det civila försvaret ska övas i stor skala samtidigt med det militära. 

Det var Försvarsberedningen som i sin rapport Motståndskraft i december 2017 föreslog att Sverige ska bygga upp ett civilt försvar. Det är viktigt för att trygga invånarnas liv och hälsa – men också för att dagens Försvarsmakt ska kunna fungera. 

– Det vi med självklarhet hade i vår organisation för 30 år sedan – som transporter, sjukvård, hantering av livsmedel – har vi numera väldigt lite av själva. De resurserna finns i dag i kommuner, i andra myndigheter och i näringslivet, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

– Om inte det civila försvaret kan ge stöd till Försvarsmakten så riskerar en del av de försvarssatsningar som görs att inte få fullt genomslag. Samhället måste fungera även under svåra påfrestningar, inklusive krig. Skolor, sjukhus, vägar, försörjning av livsmedel, el och vatten – allt det där måste fungera, säger Dan Eliasson vid MSB.

På tisdagen mötte Dan Eliasson och Micael Bydén 50 andra myndighetschefer för att tala om kris- och krigsberedskap samt Totalförsvarsövning 2020. 

Det finns en politisk enighet om att höja anslagsnivån för det militära försvaret med 20 miljarder kronor till 2025. Försvarsberedningen slog i rapporten Motståndskraft fast att det civila försvaret måste få större resurser och nå anslagsnivån 4,2 miljarder 2025.  

– Jag undrar om 4,2 miljarder kommer att räcka, säger Dan Elisson vid MSB som tillsammans med andra myndigheterna i mars ska lämna underlag till regeringen inför riksdagens försvarsbeslut hösten 2020. Det ska omfatta åren 2021-25.

Men trots att det gått två år sedan det eniga betänkandet Motståndkraft lades fram så finns det ännu inte någon bred politisk uppgörelse om det ekonomiska tillskottet till det civila försvaret. 

– Totalförsvaret blir inte trovärdigt om det inte står på två ben. Har man inte i höst i totalförsvarspropositionen kommit fram till ett bra komplement till det militära försvaret – då brister det i trovärdighet, säger Dan Eliasson.

Källa: Dagens Nyheter

Publicerad

Överlämnande av betänkandet Näringslivets roll inom totalförsvaret

Elisabeth Nilsson, regeringens utredare och huvudsekreterare Martin Allard, besökte Totalförsvarsstiftelsens näringslivsråd i november 2018

Regeringens särskilda utredare Elisabeth Nilsson överlämnade den 2 december sitt betänkande rörande totalförsvarets försörjningstrygghet till försvarsminister Peter Hultqvist. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret samt för försörjningstryggheten i försvarsmaterielförsörjningen.

Utredningen föreslår bland annat i betänkandet Näringslivets roll inom totalförsvaret (SOU 2019:51) att regeringen ger myndigheter i uppdrag att identifiera vilka företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet. Genom att identifiera företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet blir det möjligt att analysera och värdera försörjningstryggheten.

Företag aktiva i totalförsvarsplaneringen

Utredningen föreslår också att fler myndigheter än i dag ges rätt att begära upplysningar om totalförsvarsviktig verksamhet från företag, och att dessa företag medverkar aktivt totalförsvarsplaneringen.

Personalförsörjning inom det civila försvaret

I betänkandet föreslås också att regeringen bör utreda frågan om hur personalförsörjningen inom det civila försvaret ska hanteras, liksom att ett nationellt råd kallat Totalförsvarets näringslivsråd inrättas i Regeringskansliet. De regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor som i dag finns på länsstyrelserna bör även avse totalförsvar.

– Utredningen har arbetat under 1,5 år med detta viktiga och prioriterade område och har identifierat ett flertal områden som behöver utredas vidare. Regeringen kommer nu analysera de olika rekommendationerna och slutsatserna i betänkandet, sa försvarsminister Peter Hultqvist vid överlämnandet.

Här hittar du utredningen

Publicerad

Näringslivsrådet fick besök av Försvarsmakten

Idag genomförde Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd sitt femte möte.

Eftermiddagen inleddes med ett slutet möte där rådets gemensamma spörsmål dryftades. Då deltog rådets permanenta medlemmar och fick lyssna på Carl Magnus Pontén, f.d. hovrättsassessor med förflutet på arbetsmarknadsdepartementet och Svenska arbetsgivarföreningen. Han är upphovsman till det beredskapsavtal mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK som skrevs 1989 men som gäller än idag. Han talade mycket initierat om avtalets innebörd, kopplingen till rikets styrelse i fred, kris och krig. Att detta avtal nu åter görs känt och kan beaktas är mycket positivt.

Karl Lallerstedt återkopplade från arbetet som sakkunnig i utredningen om näringslivets roll i totalförsvaret och tryckte på Svenskt näringslivs budskap.

Överste Mats Klintäng från Försvarsmaktens högkvarter talade om relationen mellan Försvarsmakten och näringslivet. Han tryckte på att man har gjort behovsanalysen och börjar nu skapa mötesforum mellan Försvarsmakten och näringslivet. Tröskeln höjs.

Överste Mats Klintäng, Försvarsmaktens högkvarter, Ledningsstabens Totalförsvarsavdelning

Övriga talare var Christina Goede, Riksgälden, Ove Landberg, PTS och Roland Sandelin, Trafikverket som alla representerar bevakningsansvariga myndigheter med ett eventuellt kommande sektorsansvar. Gemensamt för dem är att de kommit igång bra, genomfört flera sektorsvisa övningar och har väl fungerande privat-offentliga samverkansfora. Tröskeln har höjts rejält de senaste åren.

Även Lisa Leirnes, Riksbanken, talade om deras krisberedskap och totalförsvarsplanering. Riksbanken är en myndighet under riksdagen men har en oerhört viktig roll i kris och krig. Hotbilden finns till del redan i fred men planeringen för krig har ökat robustheten och även där har tröskeln höjts påtagligt.

Avslutande paneldebatt under ledning av Freddy Jönsson Hanberg

Fakta om Näringslivsrådet:

Näringslivsrådet bildades för två år sedan på initiativ av Freddy Jönsson Hanberg och Alexander Wallsten, risk- och säkerhetschef för PostNord. Sedan dess har rådet bl.a. besökts av regeringens utredare Elisabeth Nilsson, Annika Elmgart från MSB och Anders Brännström, tidigare arméchef. Rådet har diskuterat näringslivets roll i Totalförsvaret. Karl Lallerstedt från Svenskt Näringsliv är ständig medlem.

Medlemmar i rådet är Apoteket, Bankgirot, Capio, Coop, Loomis, Länsförsäkringar, Nokas, Postnord, Swedavia, Telia och Vattenfall. I publiken idag fanns Combitech, Basalt, Ramböll, Secana, Swedbank och Näringsdepartementet m.fl.

Publicerad

200 soldater övar i centrala Stockholm

Livgardet över i Stockholm 2015
Under onsdagen och torsdagen ska Livgardet öva i centrala Stockholm. Bilden visar när de övade i Stockholm 2015. Foto: TT Arkivbild.

Under två dagar kommer 200 soldater och officerare öva på att skydda och bevaka samhällsviktiga anläggningar i centrala Stockholm. Enligt Försvarsmakten ska ingen skottlossning ske.

En stor militärövning pågår just nu i centrala Stockholm. Under onsdag och torsdag kommer omkring 200 soldater från Livgardet öva på att skydda bland annat Riksdagshuset.

– Övningen handlar om att skydda byggnaden, det är skådespelare som ska försöka ta sig in. Soldaterna övar bland annat på kontroller av bilar. Vi kommer inte göra kontroller av privatpersoner, säger Paula Levänen, kommunikationschef Livgardet.

Skeppsbron

Livgardet är Sveriges största regemente och har bland annat skyddsvakter på Slottet. Livgardet ansvarar även för den statsceremoniella verksamheten och ska även skydda andra myndigheter.

– Soldaterna kommer att vara kvar under natten. Det kan hända att man att ser soldaterna patrullera och söka av området vid Skeppsbron, Slottet och regeringen, säger Paula Levänen.

Enligt Försvarmakten bär soldaterna vapen men ingen skottlossning kommer att ske.

Vägspärrar och posteringar

Övningen börjar med en marsch från kavallerikasernen på Lidingövägen mot Riksplan, där posteringar och vägspärrar sätts upp. Den pågår fram till torsdagsmorgon och ska inte påverka trafiken i Stockholm.