Tillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato

SOM Institute

”Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvarspolitisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med  förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter  tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.”

SOM-institutet har publicerat en ny rapport om svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och NATO.

[Läs mer här]

Vill du donera pengar till Totalförsvarsstiftelsen? Klicka här!

Varnings-sms – Nytt verktyg vid krislägen

”Det här innebär helt nya möjligheter för oss att nå allmänheten direkt”, säger Göran Melin vid räddningstjänsten i Jönköping. Foto: SVT/TT

Snart kan du varnas om faror nära dig, direkt i mobilen. Från och med den 1 juli i år kommer SOS-alarm kunna skicka varningar via sms, som skickas till alla telefoner i det berörda området.

– Det här är alldeles förträffligt. Vi får ett extra verktyg som kan nå folk direkt, säger Göran Melin, biträdande räddningsledare vid Räddningstjänsten i Jönköping.

Han tror att den nya tjänsten kommer innebära att fler nås och betydligt snabbare än tidigare, då liknande varningar i dagsläget främst sprids via medier. Främst i lokalradion.

– Nu kommer vi kunna nå de som kan vara i fara direkt. Eller om du sitter i en bilkö och undrar vad som hänt så får du förklaringen direkt, säger Göran Melin.

Det handlar om så kallade VMA-meddelanden, som står för Viktigt meddelande till allmänheten. Tidigare har SOS-alarm främst använt sig av lokala P4 kanaler för att få ut VMA-varningar. Vid allvarligare händelser kan man också använda sig av utomhuslarm som börjar tjuta.

Helt nya möjligheter

Men från och med 1 juli kommer alltså varningarna kunna nå dig direkt i mobilen. Sms kommer skickas till alla telefoner registrerade i det berörda området. Göran Melin tror att det nya verktyget kommer vara till stor hjälp, och undvika mycket oro då fler kommer nås direkt.
 
– Alla lyssnar inte konstant på radion. Det här innebär helt nya möjligheter för oss att nå allmänheten direkt, säger han.

Han lyfter fram branden vid vid A6-området i april, då en större brand startade i industriområdet och farlig rök från brinnande litiumbatterier utgjorde fara för människor i närområdet.

Kan användas vid terrordåd

Att VMA-meddelanden börjar skickas direkt till mobiler är en förändring som kommer genomföras över hela landet. Tekniken har funnits länge, men metoden har krävt lagändringar för att börja tas i bruk.

Det var i mars som regeringen gav tummen upp en lagändring som tillåter positionering av mobiltelefoner.

Göran Melin menar att VMA-meddelanden kan komma att användas även vid terrordåd eller liknande händelser.

Skyddsrum kontrolleras efter försämrat säkerhetsläge

skyddsrum och soldater
Ökad oro i världen gör att skyddsrummen nu måste kontrolleras Foto: Fredrik Sandberg/TT och Sören Andersson/TT

De senaste åren har försvaret stärkts på Gotland. Men säkerhet handlar inte bara om soldater. Nu ska även de runt 350 skyddsrummen på ön kontrolleras.

I källarplanet på en samlingslokal vid kvarteret Skäran i Visby finns ett av de runt 350 gotländska skyddsrum som nu ska kontrolleras.

– Jag kollar att utrustningen finns, att fläktarna fungerar, att reservutgången är okej, säger Jan Olofsson som inspekterar skyddsrummet på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Här kan 120 personer söka skydd i händelse av en krissituation. På 48 timmar ska rummet kunna ställas i ordning och de vitala funktionerna måste fungera.

Fastighetsägaren har ansvaret

Skyddsrummen finns framförallt i flerbostadshus men också i villor. Inte alla fastighetsägare vet att de har ansvar för att hålla rummen i ett visst skick.

– Underhållsansvaret följer med fastigheten. Du får inte slänga vattentunnor eller fläkten till exempel, säger Jan Olofsson.

Med under kontrollen är Hasse Bergvall från bostadsrättsföreningen Skäran 1 som äger skyddsrummet.

– För vår del så tycker vi att det är jättebra för man har ju inte kunskapen, säger han.

Nya direktiv kräver kontroll

I Sverige finns cirka 65.000 skyddsrum. De har kontrollerats med ganska glest intervall under årens lopp.

– Jag skulle inte säga bortglömda men däremot så har det inte varit särskilt hög prioritet, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB.

Men nu har MSB fått nya direktiv kring skyddsrummen på Gotland. Nu ska samtliga skyddsrum på ön kontrolleras under året.

– Bakgrunden är naturligtvis diskussionen om Gotlands läge i Östersjön, men också en vilja från vår sida att få en mer samlad bild av ett geografiskt område, säger Svante Werger.

Det blev enbart några mindre anmärkningar på skyddsummet vid Skäran. Men frågan är om det någonsin kommer att behöva användas.

– Personligen är jag ganska tveksam, säger Hasse Bergvall från bostadsrättsföreningen.

[Läs hela artikeln här]

Vill du donera pengar till Totalförsvarsstiftelsen? Klicka här!

FÖRSVARSUPPLYSNINGSDAG PÅ GÄRDET

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

I samband med att Försvarsmakten genomför sin största övning på 20 år – Aurora – stannar enheter från armén, marinen och flygvapnet till på Gärdet för att möta allmänheten och visa upp sina förmågor.

Förevisningar genomförs under hela dagen. Bland dem finns spännande moment med både markfordon och flyg/helikopter. Dessutom finns ett stort utställningsområde där man kan träffa personal, titta närmare på olika markfordon, båtar och helikoptrar/flygplan, prova utrustning, delta i utmaningar och mycket mer. Utöver Försvarsmakten finns även frivilligorganisationer och andra myndigheter inom totalförsvaret på plats.

Förevisningarna och den stora utställningen sker på gräsytan direkt norr om Sjöhistoriska museet. Hemvärnet har ett utställningsområde vid vattnet på andra sidan Djurgårdsbrunnsvägen och skoldivisionen med segelfartyget HMS Falken håller till vid Vasamuseet.

Exempel på deltagande enheter:

  • Stridsvagn 122
  • Stridsfordon 90
  • Archer
  • Luftvärn
  • Helikopter 14 och Helikopter 16 ”Blackhawk”
  • JAS 39 ”Gripen”
  • TP 84 ”Hercules”
  • Stridsbåt 90
  • Dyktank med dykare

Uppdrag till Försvarsmakten och MSB att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020.

Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär.

Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018.

Vidare ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genom t.ex. utbildningar, övningar, metodstöd och andra förmågehöjande insatser, stödja och verka för att bevakningsansvariga myndigheter samt prioriterade landsting och kommuner senast 31 december 2018 har stärkt förmågan inom följande områden;

• planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster genom t.ex. avtal, lager, förfogande och ransonering,

• aktörsgemensam samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap, samt

• planering för att verka från alternativ och/ eller skyddad ledningsplats.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna en rapport med en samlad bild av hur planeringsarbetet fortskrider och totalförsvarets förmåga utvecklas, identifiera eventuella svårigheter i det fortsatta planeringsarbetet samt vilka åtgärder Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedömer behöver prioriteras i det fortsatta planeringsarbetet. Redovisningen ska lämnas senast 22 februari 2019.

Bakgrund

Att säkerställa. den samlade förmågan i totalförsvaret är en förutsättning för att genomföra den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 i enlighet med riksdagen beslut (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15: FöUI1, rskr. 2014/15:251).

Regeringen beslutade den 10 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK). Enligt beslutet ska bevakningsansvariga myndigheter återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Planeringen för det civila försvaret ska ta sin utgångspunkt i en helhetssyn som omfattar hela hotskalan och samordnas såväl med Försvarsmaktens försvarsplanering som med beredskapsplaneringen för fredstida krissituationer.

Regeringen beslutade den 10 december 2015 om ett uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att lämna förslag till gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret (Fö2015/00916/MFI).

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inkom den 10 juni 2016 med ett förslag till grundsyn i enlighet med regeringens uppdrag. Grundsynen omfattar en beskrivning av gällande förutsättningar och politisk inriktning, identifierade behov, en handlingsplan för vägen framåt samt en gemensam syn på hotbild som utgångspunkt för planeringen.

Försvarsmakten har i myndighetens delårsrapport som inkom den 15 augusti 2016 påtalat behovet av regeringens tidiga och tydliga styrningar för det fortsatta arbetet i syfte att nå förväntade resultat vad gäller den föreslagna grundsynen.

Regeringen har i regleringsbreven avseende 2017 gett Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut respektive Totalförsvarets rekryteringsmyndighet i uppdrag att redovisa arbetsläget avseende planeringen för myndigheternas verksamhet och organisation vid höjd beredskap. Myndigheterna ska särskilt redovisa och kommentera arbetet med krigsplacering av personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Regeringen har även i regleringsbreven för 2017 gett Försvarsmakten i uppdrag att, med stöd av FMV, redovisa resultatet av myndigheternas arbete med att. ta fram ett försvarsförsörjningskoncept. Redovisningen ska särskilt belysa hur myndigheterna planerar för tillämpningen av förfogandelagen (1978:262), förfogandeförordningen (1978:558) samt förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov.

Vidare har regeringen gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att bidra till att öka människors kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser samt för höjd beredskap och då ytterst krig.

Uppdraget ingår att utarbeta ett nationellt informationsmaterial och att sprida detta. I uppdraget ingår även att stärka stödet till kommunerna i deras arbete med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap.

Skälen för regeringens beslut

För att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret är det av stor vikt att arbetet med en sammanhängande totalförsvarsplanering genomförs på statlig, regional och kommunal nivå, såväl offentligt som privat. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Planering för totalförsvar är därför en angelägenhet för alla aktörer i samhället med utgångspunkt i ansvarsprincipen.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har centrala roller för att åstadkomma en sammanhängande totalförsvarsplanering. Regeringen ser behov av att ytterligare -tydliggöra detta och samtidigt understryka arbetets vikt. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges därför i uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret. Detta uppdrag fråntar inte på något sätt bevakningsansvariga myndigheter och övriga aktörer deras respektive ansvar att planera för och vidta åtgärder under höjd beredskap.

I förhållande till det förslag till grundsyn som redovisades den 10 juni 2016 ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att berörda aktörer påskyndar planering inom de områden som lyfts fram som prioriterade i detta beslut så att planeringen kan genomföras innan utgången av 2018. Genomförande av planeringen bedöms sammantaget leda till viktiga framsteg i att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Uppdraget ska genomföras inom respektive myndighets gällande ekonomiska ramar. Arbetet med civilt försvar kompletteras av de särskilda medel som kan sökas från anslag 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

... blandning...: Här presenteras Sveriges nya regering - Önskeregering

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH).

Förslagen ska knyta an till det arbete inom krisberedskapen som redan pågår i kommuner och landsting och utgå från de krav som finns angivna i LEH och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (FEH). MSB ska redovisa en bedömning av vilka kostnader för kommuner och landsting som förslagen medför och som bör ersättas av staten i enlighet med 5 kap. 1 § LEH. Av redovisningen ska framgå vad som bedöms rymmas inom den ersättning som i nuläget utgår till kommuner och landsting från anslag 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6.

MSB ska i arbetet överlägga med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i syfte att uppnå samsyn kring uppgifter och ersättning. MSB ska även samråda med Socialstyrelsen avseende landstingen. Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ska fortlöpande informeras under uppdragets genomförande.

MSB ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 december 2017.

Läs hela uppdraget här

Önskar du donera pengar till vår verksamhet? Klicka här

Försvarsutskottets betänkande – totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap

Försvarsutskottet totalförsvar

Försvarsutskottet avgav den 19 april 2017 sitt betänkande  avseende ett antal motioner som rör totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap.

I betänkandet föreslår utskottet, med anledning av två motionsyrkanden, ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

I övrigt behandlar utskottet ca 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Motionerna behandlar frågor om samhällets krisberedskap, t.ex. brandsäkerhet, räddningstjänstutbildning, förebyggande åtgärder mot naturolyckor, livsmedelssäkerhet, den enskildes ansvar och beredskap, krisberedskapssystemet och det civila försvaret. Utskottet föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och andra arbeten.

Det senaste av de två motionerna handlar om  Försvar och krisberedskap och finns att läsa här.

Motionen behandlar bland annat  helikoptrar, Försvarsmaktens stöd till samhället m.m.

Nedan finns utdrag ur motionen av särskilt intresse för totalförsvaret:

Regionala staber

Sedan 2013 finns hos Försvarsmakten fyra regionala staber. Ett av huvudsyftena för att skapa de regionala staberna var att förbättra den civil-militära samverkan på det regionala planet. Staberna ska kunna samverka med regionala civila aktörer för att kunna utnyttja samhällets samlade resurser vid begränsade eller större kriser. Det är viktigt att det arbetet säkerställs och ständigt utvecklas. Därför bör det göras en översyn av de regionala stabernas funktioner och uppgifter så att de är synkroniserade mot länsstyrelsernas. I översynen bör även staberna och länsstyrelserna ges i uppdrag att
genomföra en integrerad planering för att säkerställa att försvarets resurser snabbt kan sättas in vid en civil kris.

Civilt försvar

En viktig del i det senaste försvarsbeslutet, som börjat gälla från och med den 1 januari 2016, är återtagandet av det civila försvaret. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Målen för det civila försvaret inbegriper skydd av
befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten. Det är positivt att det civila försvaret nu åter är en prioriterad fråga.

Dock återstår mycket arbete att göra och detta är också något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport. Man lyfter bland annat fram att bara en länsstyrelse bedömt att den utfört uppgifterna på området och att flera aktörer efterfrågar en tydligare kravställning.

När nu det civila försvaret och totalförsvaret ska återtas innebär det att de som ingår  i det civila försvaret, däribland vissa på  länsstyrelserna, kommer att krigsplaceras. Dels kommer det att bli en viktig uppgift att se över vilka funktioner som kräver krigsplacering. Dels kommer det att bli viktigt att se över de samlade
krigsplaceringarna, både de militära och civila befattningarna, så att de inte överlappar varandra. Detta särskilt med tanke på att en betydande del av Försvarsmakten utgörs av tidvis tjänstgörande personal.

Stabsläge på sjukhus

De senaste åren har ett antal svenska sjukhus infört så kallat stabsläge. Stabsläge innebär att sjukhuset måste göra hårda prioriteringar i sitt resursanvändande på grund av till exempel överbeläggningar eller personalbrist. Rent konkret betyder det att patienter anvisas till andra sjukhus, operationer stoppas och att vissa patienter inte kan få relevant vård. Stabsläge är något som tidigare varit ovanligt, men som blivit mer frekvent på senare tid. Detta är en oroväckande utveckling. Om flera av våra största sjukhus under normala förhållanden behöver gå in och skära ner på verksamheten – hur skulle då situationen se ut vid en extraordinär händelse eller kris när det finns ett omfattande vårdbehov för många människor? Regeringen bör därför göra en översyn av
konsekvenserna av stabsläge vid de svenska sjukhusen och möjligheten att hantera en extraordinär händelse som skulle innebära en stor belastning på samhällets vårdresurser.

Samhällsviktig infrastruktur

Under 2016 har flera samhällsviktiga verksamheter utsatts för störningar. Den 15 maj knäcktes en 332 meter hög radio- och tv-mast på Trollberget i Häglared öster om Borås  ungefär 100 meter över marken. Därefter rapporterades flera misstänkta sabotage mot
master. Två dagar senare drabbades SOS Alarm av störningar i sin kommunikation med räddningstjänst och ambulans efter en mjukvaruuppdatering i sitt system. Den 19 maj stängde ett datorfel i flygledningen av delar av svenskt luftrum under ett par timmar,
vilket innebar att det inte gick att trafikleda planen i luften och att totalt 113 flygningar fick ställas in. Samtliga dessa incidenter visar på samhällets sårbarhet. Vi anser därför att regeringen ska se över hur skyddet för samhällsviktig infrastruktur kan stärkas.

Försörjningstrygghet för livsmedel

Sverige har en låg försörjningsgrad av livsmedel. Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Vi är i hög grad beroende av import. Säkerhet byggs tillsammans med andra, inte genom protektionistiska åtgärder. Men samtidigt innebär en låg försörjningsgrad av livsmedel en högre sårbarhet. I händelse av hög beredskap, kris eller krig riskerar i värsta fall stora delar av landet att stå utan mat. Därför är det viktigt att den kommande livsmedelsstrategin skapar goda förutsättningar för livsmedelsproduktionen. Regeringen
bör tillse att det sker en översyn av försörjningstryggheten för livsmedel i händelse av höjd beredskap och krig.

 

TOTALFÖRSVARET I FOKUS UNDER FÖRSVARSKONFERENS 2017

I två dagar har representanter från Försvarsmakten, Sveriges försvarskommuner, privata och offentliga arbetsgivare och nationella beslutsfattare inom politik och myndigheter samlats i Skövde för Försvarskonferens 2017. Den minst sagt aktuella totalförsvarsfrågan stod i centrum för att ta aktiva steg i samarbetet kring försvaret av Sverige.

— I Försvarsmakten sker en stor förändring i och med kompletteringen av det nuvarande personalförsörjningssystemet där en könsneutral värnplikt nu är beslutad. Ett strategiskt viktigt beslut som innebär att vi måste börja återta en förmåga som vi haft vilande ett tag.

Beslutet om återinförande av värnplikten har rönt stor uppmärksamhet internationellt, något som Peter Hultqvist ser som en viktig signal om Sveriges ställningstagande.

— Med det här beslutet har vi visat att vår omvärld att vi tar det säkerhetspolitiska läget på allvar. Det är ett beslut som innebär att man i civilsamhället måste inkluderas i försvaret av Sverige eftersom det är en fråga som berör oss alla, sa försvarsministern i sitt öppningsanförande.

VEM HAR RÄTT TILL VEM?

En högst aktuell fråga inom totalförsvarsområdet är just hur man i praktiken genomför den nygamla värnplikten och hanterar pliktfrågan. Vid konferensen deltog bland annat representanter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM), Polisen och Försvarsmakten, för vilka frågan om den gemensamma peronalen är viktig och behöver adresseras. Vem har dragningsrätt på vem när en nyckelperson är anställd i en myndighet men är krigsplacerad i en annan, och hur löser man arbetet med att reda ut detaljerna? Frågor som behöver hanteras nu, för när det väl gäller så ska det råda total klarhet.

— Vi har vår roll när det gäller att öka den operativa förmågan genom att praktiskt stötta med användandet av pliktverktyget som ett komplement till frivilligheten, sa Christina Malm, generaldirektör för TRM under konferensens första dag. Det är en nyhet att vi har plikt och frivillighet samtidigt och vi har påbörjat arbetet med att möta de krav som det ställer på oss som myndighet.

Konferensens andra dag bestod till huvuddel av workshops där dessa frågor bröts ner och diskuterades för att tillsammans hitta förslag på vägar framåt, gemensamma utmaningar och viktiga frågeställningar. En bra och viktig avslutning på två dagar som väckt många frågor, men också stor inspiration till ett fortsatt arbete runt om i landet för att tillsammans hitta lösningar och samarbeten som så småningom leder mot ett starkare och robustare samhälle, och en fortsatt uppbyggnad av det oerhört viktiga totalförsvaret.

— Jag ser en ökad leverans från Försvarsmakten, övningsverksamheten är på en annan nivå nu vilket gläder mig. En ökad förmåga är nödvändig och tillsammans jobbar vi framåt. Återinförandet av värnplikten är inte lösningen på alla problem, och vi kommer säkerligen möta många när vi nu går in i detta. Men, problem är till för att lösas och viljan att lösa dem och att fortsätta gå framåt finns absolut, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Konferensen webbsändes i sin helhet och kan ses i efterhand på www.forsvarsmaktsrad.se.

Ny MSB-rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen

Bildresultat för massmedia
Det svenska medielandskapet har genomgått omfattande förändringar de senaste åren. Medierna möter en komplex hot- och riskbild, vilket tillsammans med det försämrade säkerhetspolitiska läget, medför att mediebolagens krisberedskap behöver stärkas. På samhällsnivå innebär utvecklingen utmaningar för demokratin och krisberedskapen, och för att möta dem kan satsningar behövas framöver.

— Mediernas självständiga rapportering och möjligheter att ostört förmedla nyheter är centrala beståndsdelar i vår demokrati och viktiga för samhällets funktionalitet. Om medierna drabbas av avbrott eller på annat sätt påverkas vid en större samhällskris riskerar det få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, säger Nils Svartz, tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB bevakar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. För fem år sedan analyserade myndigheten hot, risker och sårbarheter i rapporten Mediebranschen 2011. Nu släpps Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter i nära anslutning till årsdagen av 2016 års överbelastningsattacker mot flera svenska mediehus.

Medierna är samhällsviktiga som förmedlare av nyheter, samhällsgranskande journalistik och viktig samhällsinformation. Medierna utgör dessutom en central del i den kedja av system som förmedlar varningar och viktiga meddelanden från myndigheter till allmänheten under tider av kris, katastrofer och ytterst krig.

Riskerna och hoten mot medier – och det svenska samhället

— Mediernas verksamhet bedrivs i mycket stor utsträckning i digitala miljöer och utvecklas i takt med digitaliseringen. De kan därför störas genom allt ifrån driftfel till cyberattacker, och det gör medierna sårbara, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB.

MSB har analyserat ett brett spektrum av risker och sårbarheter, för mediebolagen och på samhällsnivå.

Myndigheten har funnit att hot och trakasserier, skador på egendom och informationssäkerhetsrisker utgör de allvarligaste delarna i riskbilden för mediebolagen. Parallellt har det försämrade säkerhetspolitiska läget skapat ytterligare behov av att mediebolagen stärker sitt arbete med säkerhet och beredskap.

Allvarliga utmaningar har identifierats på samhällsnivå. Påverkanskampanjer bedrivs mot allmänheten och beslutsfattare genom medier. Sveriges informationsinfrastrukturer är otillräckligt skyddade mot angrepp. Kraftiga reaktioner på viral information som leder till konflikter eller kriser, s.k. kontroverser, kan uppstå plötsligt och få stor spridning. Människors förändrade konsumtion av medier ställer nya krav på aktörer som har till uppgift att förmedla budskap under olika typer av kriser. Ett potentiellt problem för både kriskommunikation och förmedlandet av viktig samhällsinformation är att vissa geografiska områden och grupper hamnar i s.k. medieskugga genom att lämnas obevakade av de traditionella mediebolagen.

I rapporten presenteras åtta åtgärdsförslag som kan stärka såväl medierna som samhället. MSB rekommenderar bland annat att mediebolagen börjar arbeta mer systematiskt med informationssäkerhet. Mer resurser föreslås läggs på utbildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) hos befolkningen, och att staten i samverkan med mediebolagen arbetar fram robusthetshöjande åtgärder för bolagen kopplat till civilt försvar.

Klicka här för att läsa rapporten:
Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter

Säpo presenterar sin årsrapport för 2016

Bildresultat för säpo

Idag presenterade Säpo sin årsrapport för 2016. Myndigheten ser ett ökat hot från ensamagerande gärningsmän.
– Säkerhetspolisen bedömer att vid ett eventuellt attentat mot Sverige skulle gärningspersonen troligen vara en ensamagerande, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall av spionage på skyddsvärda verksamheter av betydelse för totalförsvaret. Det kan röra sig om personer som sökt anställning i skyddsvärd verksamhet eller där främmande makt valt att värva en person på insidan.

– Det handlar alltså om personer som från insidan av en skyddsvärd verksamhet, misstänks ha anlitats av främmande makt eller andra aktörer för att hämta in information, säger Anders Thornberg.

Enligt Säpo utgör Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen

– Ryssland har förmåga och intention att bedriva underrättelseverksamhet mot Sverige vilket vi på Säkerhetspolisen observerar dagligen.

Flera fall av cyberangrepp

Säpo har också utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag.

– Vi kan se utifrån omfattning och nivån på angreppen att det här är en kvalificerad aktör och den förmågan återfinns hos en statlig aktör, säger enhetschef Fredrik Agemark.

Samtidigt konstaterar Säpo att flera myndigheter uppvisar brister i sitt säkerhetsarbete, vilket huvudsakligen beror på en bristande säkerhetskultur, otillräckliga säkerhetsanalyser och outsourcing – exempelvis av drift av it-system.

Ovanstående är ett utdrag ur SVT artikel. Läs hela artikeln här

Totalförsvaret