Publicerad

Regeringen begär myndighetsmeddelande och ger informationsuppdrag till MSB

Bildresultat för regeringskansliet

Idag, söndag 15 mars, begärde regeringen i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att ett myndighetsmeddelande ska sändas till allmänheten med ett viktigt budskap till alla som befinner sig i Sverige.

Innehållet i meddelandet är:

För att bromsa spridningen av det nya coronaviruset är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt. Det görs genom att:

  • du stannar hemma om du känner dig sjuk med snuva, hosta eller feber, även vid lindriga symtom.
  • du gör inga besök på äldreboenden eller sjukhus som absolut inte kan undvikas. Låt bli sådana besök helt om du känner dig sjuk.
  • du tvättar händerna med tvål och varmt vatten ofta.

Regeringen kommer också att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att skyndsamt utarbeta ett nationellt informationsmaterial och genom effektiv kommunikation sprida det till alla hushåll. Regeringen ger därför MSB i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad och tydlig samt att det finns effektiva informationskanaler. I en så allvarlig situation som vi har är det viktigt att alla har kunskap och tar sitt ansvar att gemensamt agera för att hindra smittspridningen av det nya coronaviruset.

Då många länder inför olika typer av restriktioner avråder UD från icke-nödvändiga resor till alla länder.

Vid frågor, gå till www.krisinformation.se, där finns myndigheternas samlade och bekräftade information.

Publicerad

2020 års handlings­plan för cyber- och informations­säkerhet redovisad för regeringen

Myndigheterna i SAMFI-gruppen lämnade den 2 mars 2020 års redovisning av den samlade informations- och cybersäkerhetshandlingsplanen till Regeringskansliet. Handlingsplanen har tagits fram på uppdrag av regeringen, och ska bidra till att uppfylla målsättningarna i regeringens nationella strategi på området.

MSB-hänglås

20-03-05

Huvuddelen av åtgärderna syftar till att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter, samt öka säkerheten i nätverk, produkter och system. Även möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet ska öka.

Myndigheterna i SAMFI-gruppen som har ett särskilt ansvar inom informations- och cybersäkerhet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen (PTS), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsklassad information

Nästan en tredjedel av åtgärderna i årets redovisning genomförs i samverkan mellan en eller flera av myndigheterna som ingår i uppdraget, och många åtgärder sker i samverkan med andra aktörer i samhället. Mer än hälften av åtgärderna är nya eller uppdaterade jämfört med föregående år. Bland annat bidrar dessa i årets handlingsplan till att stärka totalförsvaret genom stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsskyddsklassificerad information inom totalförsvaret.

Arbetet med åtgärderna rapporteras årligen till regeringen fram till 1 mars 2023, där MSB är sammanhållande för rapporteringen.

Ladda ned och läs redovisningen

Publicerad

God livsmedelsförsörjning kräver satsningar

Det krävs mer förebyggande arbete och investeringar för att hela Sverige ska kunna få säker mat och dricksvatten vid höjd beredskap i mer än tre månader. Det menar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt som tillsammans analyserat livsmedelskedjan och föreslår åtgärder.

Säker mat och säkert dricksvatten är en grundförutsättning för Sveriges försvarsförmåga. Idag, den 2 mars, lämnar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt på uppdrag av regeringen en gemensam syn på behov och åtgärdsförslag gällande livsmedel- och dricksvattenförsörjning, för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret.

 – Rapporten är ett viktigt dokument för det fortsatta arbetet inom livsmedelssektorn och för totalförsvaret som helhet. För att livsmedel- och dricksvattenförsörjningen ska fungera måste alla samhällsviktiga verksamheter, näringsliv och aktörer samverka, säger Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket.

Försörjningsförmåga som nytt mål

Myndigheterna menar att Sverige idag skulle ha svårt att försörja befolkningen med mat och vatten vid höjd beredskap eller krig i över tre månader. Livsmedelskedjan är beroende av fungerande infrastruktur som el, IT och transporter för till exempel införsel av insatsvaror. Myndigheterna föreslår därför försörjningsförmåga med modellen mätt och frisk som nytt mål. Det speglar bättre hur aktörer och olika delar samspelar och är beroende av varandra.

 – En lönsam och ökande livsmedelsproduktion är grunden för en god livsmedelsförsörjning. För att fånga komplexiteten och beroendena i dagens produktion förordar vi att vi talar om försörjningsförmåga. Hittills har man ofta talat om självförsörjningsgrad, hur stor del av vår livsmedelskonsumtion som är inhemskt producerad. Den är inte oviktig, men säger inget om hur väl vi lyckas med att maten når magen och är säker, eller att vi har vatten i kranen, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Att återuppbygga civilt försvar och en försörjningsförmåga avseende livsmedel i Sverige kräver ny kunskap och en långsiktig planeringshorisont som bygger på en god djurhälsa och god livsmedelssäkerhet. 

Långsiktig uppbyggnad

En god försörjningsförmåga kommer att kräva investeringar under lång tid, inte minst för dricksvattenproducenter som anses behöva kunna öka sin produktion. Tillgången till dricksvatten är gränssättande för många viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. Som förslag nämns nya reservvattentäkter, mobila vattenverk och att alla vattentäkter blir skyddsområden.

 Andra förslag för en trygg livsmedelsförsörjning, inklusive dricksvatten:

  • Ökad svensk livsmedelsproduktion
  • Att prioritera införsel, import och utförsel, export under höjd beredskap
  • Lagerhållning av strategiskt viktiga produkter, inklusive vissa typer av livsmedel.
  • Ökad laboratorieförmåga och sjukdomsövervakning inom veterinärmedicin, livsmedel och dricksvatten.
  • Forskning och innovation om livsmedelsförsörjning
  • Fortsatt och utvecklad samverkan med näringslivet,
  • att kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar mer med totalförsvarsplanering kopplat till livsmedelsförsörjning.

Rapporten är överlämnad till regeringen och blir ett underlag i arbetet inför kommande försvarsproposition. Rapporten i sin helhet omfattas av sekretess. Se öppen sammanfattning nedan.
Livskraft – mätt och frisk. Öppen sammanfattning av Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts redovisning gällande underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (Ju2019/02477/SSK)

Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (regeringskansliet)

Publicerad

Robustare nät och övning i höjd beredskap präglade totalförsvarsåret 2019

Bildresultat för pts logo

Reservkraft till mobilnäten på Gotland och övning i höjd beredskap inom sektorn elektronisk kommunikation är två viktiga totalförsvarsåtgärder under 2019. I år väntar bland annat Totalförsvarsövning 2020 och utredning av hur mobiltrafiken för samhällsviktiga funktioner kan prioriteras i mobilnäten.

Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar aktivt med totalförsvarsplaneringen. Sedan i höstas finns en inriktning för totalförsvarsarbetet i telekomsektorn för åren 2020–2025. Den pekar ut vilka områden som är  prioriterade för att stärka kommunikationsnäten och sektorns förmåga att stödja totalförsvaret.

Övning i höjd beredskap

Under 2019 har PTS haft fokus på åtgärder som stärker ledning och samverkan inom sektorn samt på åtgärder som stärker nät och tjänster.

PTS har genomfört Telö 19, en återkommande branschgemensam övning med syftet att stärka den gemensamma beredskapen och förmågan att hantera en situation då samhället utsätts för svåra påfrestningar och beredskapen höjs.

I övningen deltog Nationella Telesamverkansgruppen (NTSG), som består av privata och offentliga aktörer som tillsammans ska stödja att infrastruktur för elektronisk kommunikation återställs vid allvarliga kriser.

Förebyggande arbete tillsammans med sektorn

PTS arbetar löpande med förebyggande skyddsåtgärder som ökar robustheten i nät och tjänster och som är till nytta för samhället både i fredstid och vid höjd beredskap.

Under det gångna året har PTS initierat flera robusthetshöjande åtgärder, däribland ett projekt som syftar till att säkerställa att mobilnäten på Gotland har den reservkraft som behövs för att kunna leverera grundläggande täckning även vid längre elavbrott.

Regional autonomi och prioritering av mobiltrafik

Totalförsvarsarbetet är fortsatt viktigt under 2020. Under året deltar PTS i Totalförsvarsövning 2020. Myndigheten fortsätter att utreda flera frågor som ska säkerställa robusta nät och tjänster. Det handlar bland annat om att utreda möjlighet till regional autonomi, dvs. att delar av landet ska kunna fungera autonomt och hur telekomsektorn kan säkra upp sin kraft- och bränsleförsörjning i händelse av höjd beredskap eller krig. 

En annan utredning under året är att titta på hur prioritet av användare i mobilnäten ska kunna införas, för att kunna hantera krissituationer när vissa aktörer, t.ex. räddningstjänst, behöver ges företräde i mobilnäten.

PTS arbetar även med totalförsvarsfrågor inom postområdet. Myndigheten utreder bland annat samhällets behov av posttjänster vid höjd beredskap. Utredningen beräknas vara klar under 2020.

Ta del av rapport

Publicerad

Öva beslut på hög nivå – viktig del i Totalförsvarsövning 2020

En viktig del av Totalförsvarsövning 2020 har genomförts, då myndighetschefer under ledning av MSB:s generaldirektör Dan Eliasson och överbefälhavare Micael Bydén tillsammans övat att hantera ett allvarligt gråzonsläge där landet befinner sig i krigsfara.

Gabor Nagy är Försvarmaktens övningsledare för Totalförsvarsövning 2020. Övningen består av fyra olika aktiviteter och fortsätter under hela 2020.

Totalförsvarsövningen pågår under hela 2020 och består av flera olika delar. I en av övningens delar övar man beslutprocesser, före ett eventuellt beslut om höjd beredskap. Tidigare i veckan övade myndighetschefer och landshövdingar tillsammans med generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Dan Eliasson, och överbefälhavare Micael Bydén, att gemensamt hantera ett fiktivt sammanhang, där Sverige befinner sig i krigsfara. Uppdraget var att tillsammans bedöma situationen och komma överens om behov av åtgärder för att stärka försvarsförmågan.

Övningsledare var Camilla Asp på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt brigadgeneral Gabor Nagy på Försvarsmakten.

– Det är mycket nyttigt att öva ett sådant här scenario på den här nivån, med myndighetschefer. Av det utvecklar vi kunskap om varandra och våra förmågor. Samhället ser helt annorlunda ut i dag med till exempel komplexa beroenden, teknik och sociala medier. Det innebär utmaningar, säger Gabor Nagy.

Om Sverige är i krigsfara, kan landets försvarsförmåga stärkas genom att beredskapen höjs. Ett sådant beslut fattas av regeringen.

– I ett försämrat läge, som det vi övar, måste beslutsprocessen vara klar och tydlig. Alla måste känna till hur ansvar och roller förändras vid höjd beredskap och vilka mandat myndigheterna då kan ges, säger Camilla Asp. 

Totalförsvarsövning 2020 är den största nationella totalförsvarsövningen på mer än 30 år. Övningen startade i november 2019 och pågår under hela 2020. Övningen genomförs i hela landet och omfattar ett 60-tal myndigheter, landets länsstyrelser, regioner och kommuner liksom frivilliga försvarsorganisationer och delar av näringslivet deltar. Försvarsmakten och MSB, leder och samordnar övningen.

Publicerad

Rådet för psykologiskt försvar

Idag, den 29 januari 2020, träffades Rådet för psykologiskt försvar för fjärde gången sedan starten. Rådet har inte fasta medlemmar utan intressenter bjuds in till varje möte. Rådet är ett av flera råd som arrangeras av Totalförsvarsstiftelsen. Hanna Linderstål som till vardags är VD på Earhart och även ordförande i PSYOPS-förbundet är sammankallande för rådet. Bland deltagarna fanns Mikael Tofvesson från MSB, Magnus Hjorth som är sekreterare i regeringens utredning om psykologiskt försvar, Åsa Larsson som är en av grundarna till Viralgranskaren, Eva Burman chefredaktör på Eskilstuna-kuriren, Olle Wästberg som varit chefredaktör för Expressen och generaldirektör för Svenska institutet och flera andra experter och aktörer.

Föredragande denna gång var Annelie Frank från Faktajouren.se.

Faktajouren har en historia som har lite gemensamt med Viralgranskaren då Jack Werner såg ett behov av en svensk aktör som kunde möta desinformation och falska nyheter. Idag är Annelie den enda anställde på Faktajouren. Faktajouren drivs av Medieinstitutet Fojo och finansieras av Anderstiftelsen. Fojo är ett oberoende institut för medieutveckling på Linnéuniversitetet i Kalmar. Fojo och MSB kommer inom kort att ge ut en handbok för kommunikatörer – “Att möta informationspåverkan”.

Faktajouren ska följa och redovisa forskning och utveckling av metoder, verktyg och modeller för faktagranskning och hantering av felaktigheter på internet i Sverige och internationellt, föra dialog med myndigheter, organisationer och mediebransch, stödja enskilda mediers initiativ för att bedriva faktakoll och arrangera utbildningar för medieaktörer.

Efter föredraget diskuterades en rad intressanta frågor bl a om hur viktigt det är att skilja på statens och medias roller. Staten skall gripa in om något brott har begåtts i övrigt kan staten ge bidrag till forskning och utbilda. Därför är det viktigt att hitta aktörer och noder inom olika sektorer som själva kan driva de här frågorna med stöd av statliga aktörer.

Publicerad

Förmåga att hantera kris svårt att mäta


Förmåga att kunna hantera besvärliga situationer och kriser – det borde vara viktigt att mäta när krisberedskap bedöms. Sverige satsar miljarder på krisberedskap. Syftet är att stå bättre rustade i händelse av kris eller katastrof. Men att ta reda på om satsningarna har effekt och ökar förmågan är svårt med dagens bedömningsmetoder.

”Vi måste stärka vår förmåga”. Detta och liknande uttryck hörs allt oftare i debatten, exempelvis när den stundande totalförsvarsövningen TFÖ 2020 förs på tal. Risk- och hotbilden har förändrats på grund av klimatförändringar och säkerhetsläget i omvärlden, vilket leder till ökade krav på samhället att klara av att hantera allt från översvämningar, skogsbränder och störningar i elförsörjningen.

Publicerad

Ledningsstudien färdig för distribution

Delstudien “Regional virtuell samverkan och distribuerad lägesbild” är nu reviderad och färdig för distribution till relevanta aktörer.

Som en delmängd av utvecklingen av ett modernt totalförsvar utvecklas den regionala samverkansförmågan dels genom nya metoder och system dels genom ny teknologi. Denna studie inbjuder till ett systematiskt förbättringsarbete av regional samverkan inom totalförsvaret.

Studien är en delstudie inom fördjupningsstudie Ledning – Ledningsstudien. Ledningsstudien är en delmängd av Totalförsvarsstudien.

FAKTA OM TOTALFÖRSVARSSTUDIEN

Totalförsvarsstudien pågår sedan 2015 och är uppdelad på fördjupningsstudier varav Ledningsstudien är en. Fördjupningsstudier pågår parallellt och handlar om näringslivets roll i totalförsvaret, psykologiskt försvar, definitioner och begrepp, förmågeramverk, försörjningstrygghet m.m.

Flera studier har lämnats in till regeringen, försvarsberedningen och olika myndigheter.

Sedan september 2018 driver Totalförsvarsstiftelsen också Projekt Samhällsförsvar – nästa generations totalförsvar.

För att beställa studien – skicka ett mail till info@totalforsvar.org så återkopplar vi. Studien distribueras till relevanta aktörer inom totalförsvaret.

Publicerad

Alla partier bjuds in till ny försvarsgrupp

Regeringen bjuder in samtliga riksdagspartier till en ny grupp som ska analysera de motstridiga beskeden om Försvarsmaktens ekonomi. Gruppen blir mindre än Försvarsberedningen och dess analys ska ligga till grund för politiska förhandlingar inför riksdagens försvarsbeslut 2020.

Regeringens inbjudan gick ut i ett mejl till samtliga riksdagspartier under tisdagen, uppger flera initierade källor för DN.

Den nya analysgruppen blir en slags bantad fortsättning på Försvarsberedningens arbete. Beredningen som med tjänstemän och experter bestod av över 20 personer leddes av Björn von Sydow (S). Den lade i maj fram sin slutrapport med förslag om en kraftig satsning på det militära försvaret. 

Försvarsanslaget skulle stegvis höjas till 84 miljarder kronor år 2025 för att finansiera en upprustning. Men när Försvarsmakten den 15 november lämnade in sin analys av beredningens förslag saknade 55 miljarder för att genomföra det.  

Skillnaderna berodde dels att beredningen räknat med fasta priser, vilket upphävts i budgetförhandlingarna mellan S-MP-regeringen, C och L i augusti-september. Dels hade delar av beredningens anslagshöjning redan intecknats av Försvarsmakten.

En riksdagsmajoritet på fem partier krävde då att Försvarsberedningen åter skulle kallas in för att få till stånd en bred uppgörelse. 

Förvarsminister Peter Hultqvist motsatte sig först detta, och var ovillig att anslå mer pengar. Men ställd inför en riksdagsmajoritet har försvarsministern nu beslutat att bjuda in partierna till en ny analysgrupp.

I gruppen ska företrädare för samtliga partier ingå, precis som i Försvarsberedningen. De ska assisteras av tjänstemän från försvarsberedningens sekretariat, från Försvarsdepartementet samt Försvarsmakten.

Analysgruppens arbete ska lägga grunden för politiska förhandlingar mellan regeringen och övriga partier. I de senaste försvarsuppgörelserna har både S och M varit med. 

Vem som ska företräda M och S i analysgruppen är oklart. Björn von Sydow har avgått som ordförande och Moderaternas ledamot och talesperson i försvarsfrågor Beatrice Ask har utsetts till landshövding. Det troliga är att Peter Hultqvist eller hans statssekreterare Jan-Olov Lind leder arbetet.

Källa: https://www.dn.se/nyheter/sverige/alla-partier-bjuds-in-till-ny-forsvarsgrupp/

Publicerad

Största övningen på 30 år av civilt och militärt försvar

Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020.
Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den största övningen av Sveriges civila och militära beredskap på 30 år har inletts. Den heter Totalförsvarsövning 2020 och ska stegvis öka i intensitet till att omfatta alla Sveriges kommuner, 50 olika myndigheter samt 20.000 militärer.

– Det är den största övningen i Sverige under de senaste 30 åren. Den prövar alla delar av den svenska samhällkroppen – lär oss var vi är svaga, starka och var vi behöver förstärka oss, förklarar generaldirektör Dan Eliasson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Syftet är att öva och testa den civila krisberedskapen hos kommuner, regioner (tidigare landsting), länsstyrelser, myndigheter, riksdag och regering – totalt 400 aktörer.

Den första delen av övningen startade i liten skala redan den 4 november i år för att bygga upp aktörernas kunskap. Kulmen inträffar i maj–juni nästa år. Då har övningens scenario gått från fredstid över en allvarlig kris som förvärras till ett militärt angrepp på svenskt territorium. Först i december nästa år avslutas övningen.

När övningens scenario övergår krig så blir det militära angrepp mot norra och södra Sverige samt Gotland. Försvarsmakten ska ta upp striderna mot angriparen i Försvarsmaktsövningen Aurora 20. Den blir större än motsvarande övning Aurora 17 och kommer att engagera minst 20.000 militärer.

Det nya i Totalförsvarsövningen är att det civila försvaret ska övas i stor skala samtidigt med det militära. 

Det var Försvarsberedningen som i sin rapport Motståndskraft i december 2017 föreslog att Sverige ska bygga upp ett civilt försvar. Det är viktigt för att trygga invånarnas liv och hälsa – men också för att dagens Försvarsmakt ska kunna fungera. 

– Det vi med självklarhet hade i vår organisation för 30 år sedan – som transporter, sjukvård, hantering av livsmedel – har vi numera väldigt lite av själva. De resurserna finns i dag i kommuner, i andra myndigheter och i näringslivet, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

– Om inte det civila försvaret kan ge stöd till Försvarsmakten så riskerar en del av de försvarssatsningar som görs att inte få fullt genomslag. Samhället måste fungera även under svåra påfrestningar, inklusive krig. Skolor, sjukhus, vägar, försörjning av livsmedel, el och vatten – allt det där måste fungera, säger Dan Eliasson vid MSB.

På tisdagen mötte Dan Eliasson och Micael Bydén 50 andra myndighetschefer för att tala om kris- och krigsberedskap samt Totalförsvarsövning 2020. 

Det finns en politisk enighet om att höja anslagsnivån för det militära försvaret med 20 miljarder kronor till 2025. Försvarsberedningen slog i rapporten Motståndskraft fast att det civila försvaret måste få större resurser och nå anslagsnivån 4,2 miljarder 2025.  

– Jag undrar om 4,2 miljarder kommer att räcka, säger Dan Elisson vid MSB som tillsammans med andra myndigheterna i mars ska lämna underlag till regeringen inför riksdagens försvarsbeslut hösten 2020. Det ska omfatta åren 2021-25.

Men trots att det gått två år sedan det eniga betänkandet Motståndkraft lades fram så finns det ännu inte någon bred politisk uppgörelse om det ekonomiska tillskottet till det civila försvaret. 

– Totalförsvaret blir inte trovärdigt om det inte står på två ben. Har man inte i höst i totalförsvarspropositionen kommit fram till ett bra komplement till det militära försvaret – då brister det i trovärdighet, säger Dan Eliasson.

Källa: Dagens Nyheter