Publicerad

Ledningsstudien färdig för distribution

Delstudien “Regional virtuell samverkan och distribuerad lägesbild” är nu reviderad och färdig för distribution till relevanta aktörer.

Som en delmängd av utvecklingen av ett modernt totalförsvar utvecklas den regionala samverkansförmågan dels genom nya metoder och system dels genom ny teknologi. Denna studie inbjuder till ett systematiskt förbättringsarbete av regional samverkan inom totalförsvaret.

Studien är en delstudie inom fördjupningsstudie Ledning – Ledningsstudien. Ledningsstudien är en delmängd av Totalförsvarsstudien.

FAKTA OM TOTALFÖRSVARSSTUDIEN

Totalförsvarsstudien pågår sedan 2015 och är uppdelad på fördjupningsstudier varav Ledningsstudien är en. Fördjupningsstudier pågår parallellt och handlar om näringslivets roll i totalförsvaret, psykologiskt försvar, definitioner och begrepp, förmågeramverk, försörjningstrygghet m.m.

Flera studier har lämnats in till regeringen, försvarsberedningen och olika myndigheter.

Sedan september 2018 driver Totalförsvarsstiftelsen också Projekt Samhällsförsvar – nästa generations totalförsvar.

För att beställa studien – skicka ett mail till info@totalforsvar.org så återkopplar vi. Studien distribueras till relevanta aktörer inom totalförsvaret.

Publicerad

Alla partier bjuds in till ny försvarsgrupp

Regeringen bjuder in samtliga riksdagspartier till en ny grupp som ska analysera de motstridiga beskeden om Försvarsmaktens ekonomi. Gruppen blir mindre än Försvarsberedningen och dess analys ska ligga till grund för politiska förhandlingar inför riksdagens försvarsbeslut 2020.

Regeringens inbjudan gick ut i ett mejl till samtliga riksdagspartier under tisdagen, uppger flera initierade källor för DN.

Den nya analysgruppen blir en slags bantad fortsättning på Försvarsberedningens arbete. Beredningen som med tjänstemän och experter bestod av över 20 personer leddes av Björn von Sydow (S). Den lade i maj fram sin slutrapport med förslag om en kraftig satsning på det militära försvaret. 

Försvarsanslaget skulle stegvis höjas till 84 miljarder kronor år 2025 för att finansiera en upprustning. Men när Försvarsmakten den 15 november lämnade in sin analys av beredningens förslag saknade 55 miljarder för att genomföra det.  

Skillnaderna berodde dels att beredningen räknat med fasta priser, vilket upphävts i budgetförhandlingarna mellan S-MP-regeringen, C och L i augusti-september. Dels hade delar av beredningens anslagshöjning redan intecknats av Försvarsmakten.

En riksdagsmajoritet på fem partier krävde då att Försvarsberedningen åter skulle kallas in för att få till stånd en bred uppgörelse. 

Förvarsminister Peter Hultqvist motsatte sig först detta, och var ovillig att anslå mer pengar. Men ställd inför en riksdagsmajoritet har försvarsministern nu beslutat att bjuda in partierna till en ny analysgrupp.

I gruppen ska företrädare för samtliga partier ingå, precis som i Försvarsberedningen. De ska assisteras av tjänstemän från försvarsberedningens sekretariat, från Försvarsdepartementet samt Försvarsmakten.

Analysgruppens arbete ska lägga grunden för politiska förhandlingar mellan regeringen och övriga partier. I de senaste försvarsuppgörelserna har både S och M varit med. 

Vem som ska företräda M och S i analysgruppen är oklart. Björn von Sydow har avgått som ordförande och Moderaternas ledamot och talesperson i försvarsfrågor Beatrice Ask har utsetts till landshövding. Det troliga är att Peter Hultqvist eller hans statssekreterare Jan-Olov Lind leder arbetet.

Källa: https://www.dn.se/nyheter/sverige/alla-partier-bjuds-in-till-ny-forsvarsgrupp/

Publicerad

Största övningen på 30 år av civilt och militärt försvar

Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020.
Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den största övningen av Sveriges civila och militära beredskap på 30 år har inletts. Den heter Totalförsvarsövning 2020 och ska stegvis öka i intensitet till att omfatta alla Sveriges kommuner, 50 olika myndigheter samt 20.000 militärer.

– Det är den största övningen i Sverige under de senaste 30 åren. Den prövar alla delar av den svenska samhällkroppen – lär oss var vi är svaga, starka och var vi behöver förstärka oss, förklarar generaldirektör Dan Eliasson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Syftet är att öva och testa den civila krisberedskapen hos kommuner, regioner (tidigare landsting), länsstyrelser, myndigheter, riksdag och regering – totalt 400 aktörer.

Den första delen av övningen startade i liten skala redan den 4 november i år för att bygga upp aktörernas kunskap. Kulmen inträffar i maj–juni nästa år. Då har övningens scenario gått från fredstid över en allvarlig kris som förvärras till ett militärt angrepp på svenskt territorium. Först i december nästa år avslutas övningen.

När övningens scenario övergår krig så blir det militära angrepp mot norra och södra Sverige samt Gotland. Försvarsmakten ska ta upp striderna mot angriparen i Försvarsmaktsövningen Aurora 20. Den blir större än motsvarande övning Aurora 17 och kommer att engagera minst 20.000 militärer.

Det nya i Totalförsvarsövningen är att det civila försvaret ska övas i stor skala samtidigt med det militära. 

Det var Försvarsberedningen som i sin rapport Motståndskraft i december 2017 föreslog att Sverige ska bygga upp ett civilt försvar. Det är viktigt för att trygga invånarnas liv och hälsa – men också för att dagens Försvarsmakt ska kunna fungera. 

– Det vi med självklarhet hade i vår organisation för 30 år sedan – som transporter, sjukvård, hantering av livsmedel – har vi numera väldigt lite av själva. De resurserna finns i dag i kommuner, i andra myndigheter och i näringslivet, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

– Om inte det civila försvaret kan ge stöd till Försvarsmakten så riskerar en del av de försvarssatsningar som görs att inte få fullt genomslag. Samhället måste fungera även under svåra påfrestningar, inklusive krig. Skolor, sjukhus, vägar, försörjning av livsmedel, el och vatten – allt det där måste fungera, säger Dan Eliasson vid MSB.

På tisdagen mötte Dan Eliasson och Micael Bydén 50 andra myndighetschefer för att tala om kris- och krigsberedskap samt Totalförsvarsövning 2020. 

Det finns en politisk enighet om att höja anslagsnivån för det militära försvaret med 20 miljarder kronor till 2025. Försvarsberedningen slog i rapporten Motståndskraft fast att det civila försvaret måste få större resurser och nå anslagsnivån 4,2 miljarder 2025.  

– Jag undrar om 4,2 miljarder kommer att räcka, säger Dan Elisson vid MSB som tillsammans med andra myndigheterna i mars ska lämna underlag till regeringen inför riksdagens försvarsbeslut hösten 2020. Det ska omfatta åren 2021-25.

Men trots att det gått två år sedan det eniga betänkandet Motståndkraft lades fram så finns det ännu inte någon bred politisk uppgörelse om det ekonomiska tillskottet till det civila försvaret. 

– Totalförsvaret blir inte trovärdigt om det inte står på två ben. Har man inte i höst i totalförsvarspropositionen kommit fram till ett bra komplement till det militära försvaret – då brister det i trovärdighet, säger Dan Eliasson.

Källa: Dagens Nyheter

Publicerad

Överlämnande av betänkandet Näringslivets roll inom totalförsvaret

Elisabeth Nilsson, regeringens utredare och huvudsekreterare Martin Allard, besökte Totalförsvarsstiftelsens näringslivsråd i november 2018

Regeringens särskilda utredare Elisabeth Nilsson överlämnade den 2 december sitt betänkande rörande totalförsvarets försörjningstrygghet till försvarsminister Peter Hultqvist. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret samt för försörjningstryggheten i försvarsmaterielförsörjningen.

Utredningen föreslår bland annat i betänkandet Näringslivets roll inom totalförsvaret (SOU 2019:51) att regeringen ger myndigheter i uppdrag att identifiera vilka företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet. Genom att identifiera företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet blir det möjligt att analysera och värdera försörjningstryggheten.

Företag aktiva i totalförsvarsplaneringen

Utredningen föreslår också att fler myndigheter än i dag ges rätt att begära upplysningar om totalförsvarsviktig verksamhet från företag, och att dessa företag medverkar aktivt totalförsvarsplaneringen.

Personalförsörjning inom det civila försvaret

I betänkandet föreslås också att regeringen bör utreda frågan om hur personalförsörjningen inom det civila försvaret ska hanteras, liksom att ett nationellt råd kallat Totalförsvarets näringslivsråd inrättas i Regeringskansliet. De regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor som i dag finns på länsstyrelserna bör även avse totalförsvar.

– Utredningen har arbetat under 1,5 år med detta viktiga och prioriterade område och har identifierat ett flertal områden som behöver utredas vidare. Regeringen kommer nu analysera de olika rekommendationerna och slutsatserna i betänkandet, sa försvarsminister Peter Hultqvist vid överlämnandet.

Här hittar du utredningen

Publicerad

Näringslivsrådet fick besök av Försvarsmakten

Idag genomförde Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd sitt femte möte.

Eftermiddagen inleddes med ett slutet möte där rådets gemensamma spörsmål dryftades. Då deltog rådets permanenta medlemmar och fick lyssna på Carl Magnus Pontén, f.d. hovrättsassessor med förflutet på arbetsmarknadsdepartementet och Svenska arbetsgivarföreningen. Han är upphovsman till det beredskapsavtal mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK som skrevs 1989 men som gäller än idag. Han talade mycket initierat om avtalets innebörd, kopplingen till rikets styrelse i fred, kris och krig. Att detta avtal nu åter görs känt och kan beaktas är mycket positivt.

Karl Lallerstedt återkopplade från arbetet som sakkunnig i utredningen om näringslivets roll i totalförsvaret och tryckte på Svenskt näringslivs budskap.

Överste Mats Klintäng från Försvarsmaktens högkvarter talade om relationen mellan Försvarsmakten och näringslivet. Han tryckte på att man har gjort behovsanalysen och börjar nu skapa mötesforum mellan Försvarsmakten och näringslivet. Tröskeln höjs.

Överste Mats Klintäng, Försvarsmaktens högkvarter, Ledningsstabens Totalförsvarsavdelning

Övriga talare var Christina Goede, Riksgälden, Ove Landberg, PTS och Roland Sandelin, Trafikverket som alla representerar bevakningsansvariga myndigheter med ett eventuellt kommande sektorsansvar. Gemensamt för dem är att de kommit igång bra, genomfört flera sektorsvisa övningar och har väl fungerande privat-offentliga samverkansfora. Tröskeln har höjts rejält de senaste åren.

Även Lisa Leirnes, Riksbanken, talade om deras krisberedskap och totalförsvarsplanering. Riksbanken är en myndighet under riksdagen men har en oerhört viktig roll i kris och krig. Hotbilden finns till del redan i fred men planeringen för krig har ökat robustheten och även där har tröskeln höjts påtagligt.

Avslutande paneldebatt under ledning av Freddy Jönsson Hanberg

Fakta om Näringslivsrådet:

Näringslivsrådet bildades för två år sedan på initiativ av Freddy Jönsson Hanberg och Alexander Wallsten, risk- och säkerhetschef för PostNord. Sedan dess har rådet bl.a. besökts av regeringens utredare Elisabeth Nilsson, Annika Elmgart från MSB och Anders Brännström, tidigare arméchef. Rådet har diskuterat näringslivets roll i Totalförsvaret. Karl Lallerstedt från Svenskt Näringsliv är ständig medlem.

Medlemmar i rådet är Apoteket, Bankgirot, Capio, Coop, Loomis, Länsförsäkringar, Nokas, Postnord, Swedavia, Telia och Vattenfall. I publiken idag fanns Combitech, Basalt, Ramböll, Secana, Swedbank och Näringsdepartementet m.fl.

Publicerad

200 soldater övar i centrala Stockholm

Livgardet över i Stockholm 2015
Under onsdagen och torsdagen ska Livgardet öva i centrala Stockholm. Bilden visar när de övade i Stockholm 2015. Foto: TT Arkivbild.

Under två dagar kommer 200 soldater och officerare öva på att skydda och bevaka samhällsviktiga anläggningar i centrala Stockholm. Enligt Försvarsmakten ska ingen skottlossning ske.

En stor militärövning pågår just nu i centrala Stockholm. Under onsdag och torsdag kommer omkring 200 soldater från Livgardet öva på att skydda bland annat Riksdagshuset.

– Övningen handlar om att skydda byggnaden, det är skådespelare som ska försöka ta sig in. Soldaterna övar bland annat på kontroller av bilar. Vi kommer inte göra kontroller av privatpersoner, säger Paula Levänen, kommunikationschef Livgardet.

Skeppsbron

Livgardet är Sveriges största regemente och har bland annat skyddsvakter på Slottet. Livgardet ansvarar även för den statsceremoniella verksamheten och ska även skydda andra myndigheter.

– Soldaterna kommer att vara kvar under natten. Det kan hända att man att ser soldaterna patrullera och söka av området vid Skeppsbron, Slottet och regeringen, säger Paula Levänen.

Enligt Försvarmakten bär soldaterna vapen men ingen skottlossning kommer att ske.

Vägspärrar och posteringar

Övningen börjar med en marsch från kavallerikasernen på Lidingövägen mot Riksplan, där posteringar och vägspärrar sätts upp. Den pågår fram till torsdagsmorgon och ska inte påverka trafiken i Stockholm.

Publicerad

Presentation av ledningsstudie

Idag presenterades Totalförsvarsstiftelsens delstudie inom ramen för fördjupningsstudie Ledning. Studien benämns “Regional virtuell samverkan och distribuerad lägesbild” och mottagare för studien är Samverkan Stockholmsregionen.

Huvudsyftet med studien är att studera möjligheterna att med hjälp av modern informationsteknologi och benchmark från militär operationsplanering kunna förkorta ledtider, effektivisera beslutsfattande, öka precisionen genom bättre sammanställda underrättelser och därigenom reducera skador och öka möjligheterna för överlevnad för medborgare som drabbas vid extraordinära händelser. Långsiktigt innebär det också lägre samhällskostnader.

Studien har överlämnats till Samverkan Stockholmsregionen och kan beställas av relevanta aktörer från info@totalforsvar.org

Studien har författats av Sven Anders Christensson, Per Johannisson, Kjell Lagerström och Freddy Jönsson Hanberg. I referensgruppen har Ola Slettenmark och Anders Brännström ingått. Studien har finansierats av Stiftelsen Stockholms Fasta Försvar och ordföranden Ella Kilim har haft insyn i studien.

Presentation illustrerade väl den röda tråden från behovet och brukarna (Samverkan Stockholmsregionen), metoder och angreppssätt (Ledningsstudien), möjliggörare (Telia) och teknikleverantör (Skydome).

Kerstin Hägg, Länsstyrelsen Stockholm & Samverkan Stockholmsregionen
Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen
Göran Zetterdahl, Telia Mission Critical
Peder Sjölund, Skydome

Publicerad

Nya cybersoldater ska ledas från Örebro

När kriget flyttar från slagfältet till internet krävs en ny typ av militärer. Därför satsar Försvarsmakten på att utbilda cybersoldater – som ska ledas från Örebro.– De kommer att bli pionjärer, säger överste Mikael Åkerström.Cybersoldater utbildas för att upptäcka och hantera IT-säkerhetsrelaterade incidenter i Försvarsmaktens informationssystem.Scenariot kan vara så här:Någon försöker ta sig in i ett kritiskt IT-system. Nu gäller det för cybersoldaten att snabbt upptäcka den fientliga aktiviteten, begränsa skadan och föreslå åtgärder för att hindra att det händer igen.– Vi är i stort behov av personer som har en förmåga att jobba inom IT-sfären, konstaterar överste Mikael Åkerström.

Han är chef för FMTIS, som har ledning och stab i Örebro. Förbandet säkerställer Försvarsmaktens förmåga att kommunicera och leda dygnet runt, året om. Verksamheten kretsar till stor del inom IT-området.Till sommaren 2020 inleds ett pilotprojekt för att utbilda cybersoldater i Enköping. De färdigutbildade cybersoldaterna kommer att ledas från Örebro.– De kommer att bli pionjärer, säger Mikael Åkerström.Till den första kullen ska 30 platser tillsättas. Det gäller att ha kreativ, analytisk och ha god logisk förmåga. Alla måste göra en grundläggande militärutbildning. Sen får de antagna lära sig mer om sårbarheter i IT-system, hur de kan utnyttjas av en angripare och hur de åtgärdas. Målet är att utbilda cybersoldater som kan se till att samhällsviktiga IT-system skyddas och försvaras mot angrepp.– Sen kan man ha en karriär antingen som soldat eller civil specialist inom Försvarsmakten, säger Mikael Åkerström.

Läs hela artikeln här

Publicerad

Betydande steg mot ett starkare försvar

Försvarsmakten lämnar i dag in sin analys av försvarsberedningens slutrapport Värnkraft till regeringen. Försvarsmakten redovisar också myndighetens förslag till prioriteringar för att utveckla Sveriges militära försvar fram till 2030. Försvarsmaktens samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås i det inlämnade underlaget kommer att innebära betydande steg mot ett starkare försvar.

En korvett av Visbyklass
För marinens del innebär förslaget bland annat att fem korvetter av Visbyklass modifieras och får ny beväpning.Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

– Försvarsmaktens prioriteringar är avvägda ur ett helhetsperspektiv för att ge effektiv försvarskraft och är ytterligare ett stort steg mot ett starkare försvar. Samtliga försvarsgrenar och stridskrafter stärks enligt förslaget, säger ÖB Micael Bydén.

Några av förslagen är bland annat att arméns brigadförmåga för nuvarande brigader förstärks och utvecklingen av en tredje brigad inleds. Dessutom att påbörja renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

För marinens del att det sker en återetablering av Amfibieregementet i Göteborg och att fem korvetter av Visbyklass modifieras och får ny beväpning. För flygvapnet innebär förslaget att sex stridsflygdivisioner behålls och ett nytt skolflygplan anskaffas.

Förstärkning av Hemvärnet föreslås också genom inköp av nya fordon, sensorer och mörkermateriel.

Förslaget räknar också med en framtida krigsorganisation på cirka 100 000 man år 2030. Det innebär också att antalet värnpliktiga som utbildas varje år behöver ligga på cirka 8 000 vid år 2025.

– Vårt råd innebär att den militära förmågan och uthålligheten ökar samtidigt som det ger en stabil grund för fortsatt tillväxt, säger ÖB Micael Bydén.

Här finns rapporten

Publicerad

Inriktning och samordning vid samhällsstörningar

MSB:s arbete vid olyckor, kriser och krig

Vid samhällsstörningar behöver berörda aktörer, på nationell nivå, arbeta samordnat för att underlätta hanteringen och minska konsekvenserna. MSB:s roll är att samordna och inrikta aktörernas gemensamma arbete. MSB driver också arbetet med att ta fram en gemensam inriktning för hanteringen.

Samordning begränsar krisens konsekvenser

Att samordna och inrikta berörda aktörers arbete bygger på att den som ansvarar för en verksamhet i vardagen, också gör det under samhällsstörningar som olycka, kris eller krig. Detta synsätt kallas för ansvarsprincipen och är en av hörnpelarna i det svenska krishanteringssystemet.

Vid större händelser berörs oftast flera delar av samhället, där olika aktörer har ansvar för sina respektive delar. För att samhället ska fungera under samhällsstörningen behöver de olika delarna fungera tillsammans. Därför behöver det gemensamma arbetet samordnas, drivas och styras i en viss riktning för att vara effektivt. MSB:s uppdrag är att samordna de berörda aktörernas arbete och driva en gemensam inriktning för hanteringen av händelsen. 

Prioritering av resurser

Vid en kris kan det vara en utmaning att få samhällets gemensamma resurser att räcka till alla behov, till exempel utrustning för att släcka skogsbränder eller översvämningsbarriärer. MSB prioriterar samhällets samlade resurser och ser till att resurserna kommer till nytta där de bäst behövs utifrån ett helhetsperspektiv. Vid behov kan MSB också mäkla resurser mellan olika aktörer.

Samlad kriskommunikation

I samband med samhällsstörningar verkar MSB för att myndigheters och andra berörda aktörers kommunikation med allmänheten är samordnad. Genom webbportalen Krisinformation.se får allmänheten dygnet runt även tillgång till snabb, tillförlitlig och samlad krisinformation från myndigheter. Sammantaget bidrar detta till att allmänhetens förtroende för myndigheternas förmåga att hantera situationen upprätthålls.

Samverkanskonferenser – viktigt verktyg

Samordningen kan ske på flera sätt. Det vanligaste verktyget för inriktning och samordning är MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå, som sker varje vecka. Vid samhällstörningar kan MSB hjälpa till med särskilda samverkanskonferenser för att aktörer ska få möjlighet att samordna sig vid en händelse. Det kan handla om att dela information, komma överens om en gemensam inriktning för hur arbetet ska genomföras, säkerställa en samlad kriskommunikation till allmänheten eller exempelvis fördela nationella resurser.

Källa: msb.se