Näringslivsrådet etablerat

Idag etablerades Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd.

Näringslivsrådet består av representanter från Vattenfall, Handelsbanken, Bankgirot, Loomis, SAAB, Capio, Telia, Dafgård, Tamro, Coop, Nokas, Länsförsäkringar, MTR, Swedavia och PostNord m.fl.

Näringslivets Säkerhetsdelegation på Svenskt Näringsliv har en stående inbjudan och idag på mötet deltog Karl Lallerstedt.

Näringslivsrådet skall bidra till ett starkare totalförsvar genom att genomföra möten och seminarier, skriva studier och promemorior samt spelkort för näringslivets del inför övningar.

 

 

Totalförsvarsövning 2020 – avsiktsförklaring undertecknad

De viktigaste uppgifterna i den försvarspolitiska inriktningsperioden fram till 2020 är att höja Försvarsmaktens operativa förmåga och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ 2020) syftar till att utveckla och pröva förmågan att tillsammans skydda samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och försvara landet mot väpnat angrepp. Övningen ska också ge underlag för den fortsatta utvecklingen av Sveriges totalförsvarsförmåga.

ÖVNING FÖR HÖJD BEREDSKAP

– På alla nivåer ökar nu tempot för att utveckla samhällets beredskap för kris, höjd beredskap och krig. Hur långt vi nått kommer att prövas vid den första stora totalförsvarsövningen på mer än trettio år, TFÖ 2020, då militära och civila aktörer övar tillsammans. Övningen är därför en viktig del i arbetet att utveckla totalförsvaret, det vill säga hela samhällets planering och förberedelser för såväl militärt som civilt försvar, säger Nils Svartz, vikarierande generaldirektör på MSB.

Förslaget om en totalförsvarsövning presenterades i den grundsyn för totalförsvarsplanering som Försvarsmakten och MSB lämnade till regeringen i juni 2016. Den avsiktsförklaring som Försvarsmakten och MSB undertecknat idag innebär startskottet för myndigheternas gemensamma planering av den nationella totalförsvarsövningen 2020.

2020 ETT DELMÅL FÖR ÖKAD FÖRMÅGA

– Totalförsvarsövningen ger oss en möjlighet att bedöma hur långt vi har kommit år 2020 i vårt gemensamma arbete att utveckla Sveriges totalförsvarsförmåga, men arbetet slutar inte 2020. Efter delmålet år 2020 kommer planeringen att fortsätta för att stärka den svenska totalförsvarsförmågan, säger överbefälhavare Micael Bydén.

Det är ännu inte klart vilken exakt omfattning totalförsvarsövningen kommer att ha eller när på året den ska äga rum. Berörda aktörer kommer att bjudas in till ett första informationsmöte under våren 2018.

Försvarsmaktens hemsida om TFÖ2020

MSB hemsida om TFÖ2020

Avsiktförklaringen

Sveriges skyddsrum räcker inte

Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Det finns inte tillräckligt många platser i skyddsrum i Sverige.

Det befintliga skyddet som i dag ger plats åt sju miljoner invånare är inte tillräckligt, visar en ny rapport om det svenska befolkningsskyddet.

50 000 nya platser behöver byggas under en tioårsperiod med start år 2019, till en beräknad kostnad av två miljarder kronor, enligt rapporten som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort på uppdrag av regeringen, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Områdena Nordkalotten, Stockholmsområdet, Gotland och Öresundsregionen ska först prioriteras och MSB ska öka översynen.

Förutom att bygga nytt behövs restaurering av befintliga skyddsrum, vilket beräknas kosta en miljard kronor.

Främst är det ventilationen som har brister. Även skyddsmaterial, exempelvis andningsskydd till civilbefolkningen, behöver uppdateras.

– Det finns inget beslut om att det här inte ska finnas i framtiden, men det finns heller inget beslut om nyanskaffning av skydd, så det är också en fråga som vi skjuter vidare till regeringen när det gäller ambitionsnivån, säger Ove Brunnström vid MSB i Karlstad.

Källa: TT

Försvarsmaktens specialförband deltog i polisövning mot terror

En enhet ut Försvarsmaktens specialförband deltog i polismyndighetens nyligen genomförda internationella marina övning mot terror, övning Storm, som är en del av polisens långsiktiga arbete med att hantera terrorattentat.

Försvarsmaktens deltagande skedde inom ramöverenskommelsen mellan Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. En ramöverenskommelse som vilar på lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning som trädde i kraft 2006.

– Vi övar med polisen för att fortsätta utveckla gemensamma rutiner och den samordning som behövs vid insatser mot terrorism, det gör vi regelbundet, både på det vi kallar förbandsnivå och på ledningsnivå, säger en av de ansvariga cheferna vid Försvarsmaktens specialförbandsledning.

– De specialförbandsoperatörer som sätts in för att stödja polisen har inte bara utbildning som ger dem polismans befogenhet vid insats, de är också särskilt uttagna, utrustade och utbildade för att kunna verka i komplexa högriskmiljöer där det kan finnas gisslan, försåtmineringar, stora mängder skadade och mycket högt motiverade och farliga motståndare, säger chefen.

Förutom att förstärka polisens taktiska förmåga med sammansatta och samtränade enheter av specialförbandsoperatörer, kan Försvarsmaktens specialförband också stödja med såväl sjö- som helikoptertransporter och ledningsresurser.

Samarbetet mellan Försvarsmaktens specialförband och Polismyndigheten genom ramöverenskommelsen stärker också Försvarsmaktens förmåga att genomföra operationer i den så kallade gråzonen, det vill säga i högre krisnivåer då samhället utsätts för svåra påfrestningar och gränsen mellan fred och krig är diffus.

Överenskommelse för ett säkrare Kronoberg

Bildresultat för kronoberg

Nu förnyas överenskommelsen för hur länet förebygger och hanterar samhällsstörningar. På grund av det försämrade politiska säkerhetsläget i Europa har regeringen beslutat att den svenska försvarsförmågan ska stärkas. 

Torsdagen den 19 oktober undertecknas överenskommelsen där civilt försvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen utgör en viktig del.

– Att vi undertecknar överenskommelsen innebär att länets aktörer agerar gemensamt för att på ett effektivt sätt utnyttja länets samlade resurser och kompetens för ett säkrare Kronoberg, säger Landshövding Ingrid Burman.

Sedan stormen Gudrun 2005 har länet en god krisberedskap som byggts upp av aktörerna i Krissamverkan Kronoberg , det vill säga av kommunerna, polisen, räddningstjänst, Försvarsmakt, SOS Alarm, Region Kronoberg och Länsstyrelsen. Krisberedskapen utgör grunden för civilt försvar och totalförsvarsplanering.

– Den nya överenskommelsen ger oss möjlighet att tillsammans i länet bygga det nya civila försvaret och stötta uppbyggnaden av totalförsvaret i Sverige. I Krissamverkan Kronoberg finns redan grunden vi behöver för att snabbt kunna gå framåt mot konkreta och gemensamma resultat, säger beredskapsdirektör Max Hector.

Undertecknandet av överenskommelsen genomförs av Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor som består av länets kommunchefer, kommunalråd, regionråd, landshövding, länsråd, regiondirektör, Försvarsmakten, räddningstjänsten och polisområdescheferna. Rådet leds av landshövdingen och sammankallas två gånger per år för att diskutera aktuella frågor inom krisberedskapsområdet och ta ut den långsiktiga inriktningen för olika satsningar i länet.

Läs mer här

Polisen har genomfört övning Storm

Polisen har genomfört övning Storm, en internationell marin övning mot terror, där syftet är att öka polisens förmåga att hantera terror genom pågående dödligt våld. Övningen har skett i samverkan med åtta andra länder och tillsammans har vi god förmåga.

– Vår initiala bedömning är att vi är nöjda med genomförandet av övningen, genom att öva stärker vi vår förmåga att tillsammans hantera svåra utmaningar, säger Stefan Hector, chef för Nationella operativa avdelningens operativa enhet.

Foto: Polisen

Det kommer nu göras en grundlig utvärdering där Polisen drar lärdom från vad som varit framgångsrikt och vad som kan förbättras.

Övningen sker inom ramen för ATLAS-nätverket, där Europeiska unionens nationella insatsstyrkor samövar och
utbyter metoder och erfarenheter. Detta implementeras i Polismyndighetens operativa verksamhet.

– Vi har ett bra samarbete inom ATLAS, vi delar kunskap med varandra och övar även inför operativ samverkan, säger Stefan Hector.

Källa: Polisen.se

Skärpt kontroll av statliga myndigheters utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet

I promemorian föreslås begränsningar i statliga myndigheters möjligheter att utkontraktera och överlåta säkerhetskänslig verksamhet. Enligt förslaget ska en statlig myndighet som avser att genomföra en sådan utkontraktering av den egna verksamheten som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal enligt säkerhetsskyddslagen utföra en särskild säkerhetsanalys av uppdraget och samråda med den tillsynsmyndighet (Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten) som är berörd innan ett förfarande för utkontraktering inleds.

Tillsynsmyndigheten föreslås få möjlighet att förelägga den utkontrakterande myndigheten att vidta åtgärder enligt säkerhetsskyddslagen för att skydda verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Om ett föreläggande inte följs eller om tillsynsmyndigheten bedömer att säkerhetsskyddslagens krav inte kan tillgodoses trots att ytterligare åtgärder enligt säkerhetsskyddslagen vidtas, får tillsynsmyndigheten enligt förslaget besluta att utkontrakteringen inte får genomföras.

I syfte att förbättra tillsynsmyndigheternas kännedom om var säkerhetskänslig verksamhet bedrivs föreslås det också att en statlig myndighet som avser att överlåta sådan verksamhet ska anmäla åtgärden till någon av tillsynsmyndigheterna. Genom att skärpa kontrollen av utkontraktering och överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet förbättras skyddet för de mest skyddsvärda verksamheterna hos statliga myndigheter.

Förslaget föreslås träda ikraft den 15 januari 2018.

Läs hela PM här

Sverige deltar i Natos stabsövning Crisis Management Exercise 2017

Bildresultat för Crisis Management Exercise 2017

I morgon börjar Natos stabsövning Crisis Management Exercise 2017 (CMX 17). Övningen pågår den 4-11 oktober och syftet med övningsserien, som Sverige deltagit i under flera år, är att öva beslutsfattande och samverkan inom ramen för ett fiktivt krisscenario.

I årets CMX övar Nato krishantering och kollektivt försvar utifrån Nordatlantiska fördraget. För Sveriges del som militärt alliansfri partner till Nato utgår övningsdeltagandet från den svenska säkerhetspolitiska linjen.

Rutinerna för Sveriges dialog och samverkan med Nato utvecklas kontinuerligt, bland annat på basis av erfarenheter från tidigare övningar. Att säkerställa tillförlitligheten i dessa rutiner är ett av huvudsyftena med Sveriges deltagande i årets CMX. Inom ramen för övningen kommer Sverige att samarbeta nära med Finland, som också deltar. Även EU deltar i övningen.

I årets CMX deltar Sverige med tjänstemän från Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet samt Sveriges delegation vid Nato. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten deltar. Från Natos sida deltar civila tjänstemän och militär stabspersonal i Natos 29 medlemsstater och i Nato-högkvarteret i Bryssel.

Totalförsvaret