Uppdrag till Försvarsmakten och MSB att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret

Regeringen uppdrar åt Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret under den försvarspolitiska inriktningsperioden till och med 2020.

Med utgångspunkt i en sammanhängande planering för totalförsvaret ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att samtliga berörda aktörer krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap inom civilt och militärt försvar. Den personal som är krigsplacerad ska vara infonnerad om vad detta innebär.

Arbetet ska vara genomfört till senast 31 december 2018.

Vidare ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genom t.ex. utbildningar, övningar, metodstöd och andra förmågehöjande insatser, stödja och verka för att bevakningsansvariga myndigheter samt prioriterade landsting och kommuner senast 31 december 2018 har stärkt förmågan inom följande områden;

• planering för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster genom t.ex. avtal, lager, förfogande och ransonering,

• aktörsgemensam samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap, samt

• planering för att verka från alternativ och/ eller skyddad ledningsplats.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna en rapport med en samlad bild av hur planeringsarbetet fortskrider och totalförsvarets förmåga utvecklas, identifiera eventuella svårigheter i det fortsatta planeringsarbetet samt vilka åtgärder Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedömer behöver prioriteras i det fortsatta planeringsarbetet. Redovisningen ska lämnas senast 22 februari 2019.

Bakgrund

Att säkerställa. den samlade förmågan i totalförsvaret är en förutsättning för att genomföra den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020 i enlighet med riksdagen beslut (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15: FöUI1, rskr. 2014/15:251).

Regeringen beslutade den 10 december 2015 om planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK). Enligt beslutet ska bevakningsansvariga myndigheter återuppta planeringen för sin beredskap inom ramen för det civila försvaret. Planeringen för det civila försvaret ska ta sin utgångspunkt i en helhetssyn som omfattar hela hotskalan och samordnas såväl med Försvarsmaktens försvarsplanering som med beredskapsplaneringen för fredstida krissituationer.

Regeringen beslutade den 10 december 2015 om ett uppdrag till Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att lämna förslag till gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret (Fö2015/00916/MFI).

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inkom den 10 juni 2016 med ett förslag till grundsyn i enlighet med regeringens uppdrag. Grundsynen omfattar en beskrivning av gällande förutsättningar och politisk inriktning, identifierade behov, en handlingsplan för vägen framåt samt en gemensam syn på hotbild som utgångspunkt för planeringen.

Försvarsmakten har i myndighetens delårsrapport som inkom den 15 augusti 2016 påtalat behovet av regeringens tidiga och tydliga styrningar för det fortsatta arbetet i syfte att nå förväntade resultat vad gäller den föreslagna grundsynen.

Regeringen har i regleringsbreven avseende 2017 gett Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut respektive Totalförsvarets rekryteringsmyndighet i uppdrag att redovisa arbetsläget avseende planeringen för myndigheternas verksamhet och organisation vid höjd beredskap. Myndigheterna ska särskilt redovisa och kommentera arbetet med krigsplacering av personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap.

Regeringen har även i regleringsbreven för 2017 gett Försvarsmakten i uppdrag att, med stöd av FMV, redovisa resultatet av myndigheternas arbete med att. ta fram ett försvarsförsörjningskoncept. Redovisningen ska särskilt belysa hur myndigheterna planerar för tillämpningen av förfogandelagen (1978:262), förfogandeförordningen (1978:558) samt förordningen (1992:391) om uttagning av egendom för totalförsvarets behov.

Vidare har regeringen gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att bidra till att öka människors kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser samt för höjd beredskap och då ytterst krig.

Uppdraget ingår att utarbeta ett nationellt informationsmaterial och att sprida detta. I uppdraget ingår även att stärka stödet till kommunerna i deras arbete med att öka invånarnas kunskap om hur de förbereder sig för olika kriser och höjd beredskap.

Skälen för regeringens beslut

För att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret är det av stor vikt att arbetet med en sammanhängande totalförsvarsplanering genomförs på statlig, regional och kommunal nivå, såväl offentligt som privat. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Planering för totalförsvar är därför en angelägenhet för alla aktörer i samhället med utgångspunkt i ansvarsprincipen.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har centrala roller för att åstadkomma en sammanhängande totalförsvarsplanering. Regeringen ser behov av att ytterligare -tydliggöra detta och samtidigt understryka arbetets vikt. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ges därför i uppdrag att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret. Detta uppdrag fråntar inte på något sätt bevakningsansvariga myndigheter och övriga aktörer deras respektive ansvar att planera för och vidta åtgärder under höjd beredskap.

I förhållande till det förslag till grundsyn som redovisades den 10 juni 2016 ska Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap verka för att berörda aktörer påskyndar planering inom de områden som lyfts fram som prioriterade i detta beslut så att planeringen kan genomföras innan utgången av 2018. Genomförande av planeringen bedöms sammantaget leda till viktiga framsteg i att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Uppdraget ska genomföras inom respektive myndighets gällande ekonomiska ramar. Arbetet med civilt försvar kompletteras av de särskilda medel som kan sökas från anslag 2:4 Krisberedskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

... blandning...: Här presenteras Sveriges nya regering - Önskeregering

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH).

Förslagen ska knyta an till det arbete inom krisberedskapen som redan pågår i kommuner och landsting och utgå från de krav som finns angivna i LEH och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (FEH). MSB ska redovisa en bedömning av vilka kostnader för kommuner och landsting som förslagen medför och som bör ersättas av staten i enlighet med 5 kap. 1 § LEH. Av redovisningen ska framgå vad som bedöms rymmas inom den ersättning som i nuläget utgår till kommuner och landsting från anslag 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6.

MSB ska i arbetet överlägga med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i syfte att uppnå samsyn kring uppgifter och ersättning. MSB ska även samråda med Socialstyrelsen avseende landstingen. Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ska fortlöpande informeras under uppdragets genomförande.

MSB ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 december 2017.

Läs hela uppdraget här

Önskar du donera pengar till vår verksamhet? Klicka här

Försvarsutskottets betänkande – totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap

Försvarsutskottet totalförsvar

Försvarsutskottet avgav den 19 april 2017 sitt betänkande  avseende ett antal motioner som rör totalförsvar, civilt försvar och krisberedskap.

I betänkandet föreslår utskottet, med anledning av två motionsyrkanden, ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

I övrigt behandlar utskottet ca 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Motionerna behandlar frågor om samhällets krisberedskap, t.ex. brandsäkerhet, räddningstjänstutbildning, förebyggande åtgärder mot naturolyckor, livsmedelssäkerhet, den enskildes ansvar och beredskap, krisberedskapssystemet och det civila försvaret. Utskottet föreslår att riksdagen avslår dessa motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och andra arbeten.

Det senaste av de två motionerna handlar om  Försvar och krisberedskap och finns att läsa här.

Motionen behandlar bland annat  helikoptrar, Försvarsmaktens stöd till samhället m.m.

Nedan finns utdrag ur motionen av särskilt intresse för totalförsvaret:

Regionala staber

Sedan 2013 finns hos Försvarsmakten fyra regionala staber. Ett av huvudsyftena för att skapa de regionala staberna var att förbättra den civil-militära samverkan på det regionala planet. Staberna ska kunna samverka med regionala civila aktörer för att kunna utnyttja samhällets samlade resurser vid begränsade eller större kriser. Det är viktigt att det arbetet säkerställs och ständigt utvecklas. Därför bör det göras en översyn av de regionala stabernas funktioner och uppgifter så att de är synkroniserade mot länsstyrelsernas. I översynen bör även staberna och länsstyrelserna ges i uppdrag att
genomföra en integrerad planering för att säkerställa att försvarets resurser snabbt kan sättas in vid en civil kris.

Civilt försvar

En viktig del i det senaste försvarsbeslutet, som börjat gälla från och med den 1 januari 2016, är återtagandet av det civila försvaret. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Målen för det civila försvaret inbegriper skydd av
befolkningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga samhällets stöd till Försvarsmakten. Det är positivt att det civila försvaret nu åter är en prioriterad fråga.

Dock återstår mycket arbete att göra och detta är också något som Riksrevisionen pekar på i sin rapport. Man lyfter bland annat fram att bara en länsstyrelse bedömt att den utfört uppgifterna på området och att flera aktörer efterfrågar en tydligare kravställning.

När nu det civila försvaret och totalförsvaret ska återtas innebär det att de som ingår  i det civila försvaret, däribland vissa på  länsstyrelserna, kommer att krigsplaceras. Dels kommer det att bli en viktig uppgift att se över vilka funktioner som kräver krigsplacering. Dels kommer det att bli viktigt att se över de samlade
krigsplaceringarna, både de militära och civila befattningarna, så att de inte överlappar varandra. Detta särskilt med tanke på att en betydande del av Försvarsmakten utgörs av tidvis tjänstgörande personal.

Stabsläge på sjukhus

De senaste åren har ett antal svenska sjukhus infört så kallat stabsläge. Stabsläge innebär att sjukhuset måste göra hårda prioriteringar i sitt resursanvändande på grund av till exempel överbeläggningar eller personalbrist. Rent konkret betyder det att patienter anvisas till andra sjukhus, operationer stoppas och att vissa patienter inte kan få relevant vård. Stabsläge är något som tidigare varit ovanligt, men som blivit mer frekvent på senare tid. Detta är en oroväckande utveckling. Om flera av våra största sjukhus under normala förhållanden behöver gå in och skära ner på verksamheten – hur skulle då situationen se ut vid en extraordinär händelse eller kris när det finns ett omfattande vårdbehov för många människor? Regeringen bör därför göra en översyn av
konsekvenserna av stabsläge vid de svenska sjukhusen och möjligheten att hantera en extraordinär händelse som skulle innebära en stor belastning på samhällets vårdresurser.

Samhällsviktig infrastruktur

Under 2016 har flera samhällsviktiga verksamheter utsatts för störningar. Den 15 maj knäcktes en 332 meter hög radio- och tv-mast på Trollberget i Häglared öster om Borås  ungefär 100 meter över marken. Därefter rapporterades flera misstänkta sabotage mot
master. Två dagar senare drabbades SOS Alarm av störningar i sin kommunikation med räddningstjänst och ambulans efter en mjukvaruuppdatering i sitt system. Den 19 maj stängde ett datorfel i flygledningen av delar av svenskt luftrum under ett par timmar,
vilket innebar att det inte gick att trafikleda planen i luften och att totalt 113 flygningar fick ställas in. Samtliga dessa incidenter visar på samhällets sårbarhet. Vi anser därför att regeringen ska se över hur skyddet för samhällsviktig infrastruktur kan stärkas.

Försörjningstrygghet för livsmedel

Sverige har en låg försörjningsgrad av livsmedel. Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Vi är i hög grad beroende av import. Säkerhet byggs tillsammans med andra, inte genom protektionistiska åtgärder. Men samtidigt innebär en låg försörjningsgrad av livsmedel en högre sårbarhet. I händelse av hög beredskap, kris eller krig riskerar i värsta fall stora delar av landet att stå utan mat. Därför är det viktigt att den kommande livsmedelsstrategin skapar goda förutsättningar för livsmedelsproduktionen. Regeringen
bör tillse att det sker en översyn av försörjningstryggheten för livsmedel i händelse av höjd beredskap och krig.

 

TOTALFÖRSVARET I FOKUS UNDER FÖRSVARSKONFERENS 2017

I två dagar har representanter från Försvarsmakten, Sveriges försvarskommuner, privata och offentliga arbetsgivare och nationella beslutsfattare inom politik och myndigheter samlats i Skövde för Försvarskonferens 2017. Den minst sagt aktuella totalförsvarsfrågan stod i centrum för att ta aktiva steg i samarbetet kring försvaret av Sverige.

— I Försvarsmakten sker en stor förändring i och med kompletteringen av det nuvarande personalförsörjningssystemet där en könsneutral värnplikt nu är beslutad. Ett strategiskt viktigt beslut som innebär att vi måste börja återta en förmåga som vi haft vilande ett tag.

Beslutet om återinförande av värnplikten har rönt stor uppmärksamhet internationellt, något som Peter Hultqvist ser som en viktig signal om Sveriges ställningstagande.

— Med det här beslutet har vi visat att vår omvärld att vi tar det säkerhetspolitiska läget på allvar. Det är ett beslut som innebär att man i civilsamhället måste inkluderas i försvaret av Sverige eftersom det är en fråga som berör oss alla, sa försvarsministern i sitt öppningsanförande.

VEM HAR RÄTT TILL VEM?

En högst aktuell fråga inom totalförsvarsområdet är just hur man i praktiken genomför den nygamla värnplikten och hanterar pliktfrågan. Vid konferensen deltog bland annat representanter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM), Polisen och Försvarsmakten, för vilka frågan om den gemensamma peronalen är viktig och behöver adresseras. Vem har dragningsrätt på vem när en nyckelperson är anställd i en myndighet men är krigsplacerad i en annan, och hur löser man arbetet med att reda ut detaljerna? Frågor som behöver hanteras nu, för när det väl gäller så ska det råda total klarhet.

— Vi har vår roll när det gäller att öka den operativa förmågan genom att praktiskt stötta med användandet av pliktverktyget som ett komplement till frivilligheten, sa Christina Malm, generaldirektör för TRM under konferensens första dag. Det är en nyhet att vi har plikt och frivillighet samtidigt och vi har påbörjat arbetet med att möta de krav som det ställer på oss som myndighet.

Konferensens andra dag bestod till huvuddel av workshops där dessa frågor bröts ner och diskuterades för att tillsammans hitta förslag på vägar framåt, gemensamma utmaningar och viktiga frågeställningar. En bra och viktig avslutning på två dagar som väckt många frågor, men också stor inspiration till ett fortsatt arbete runt om i landet för att tillsammans hitta lösningar och samarbeten som så småningom leder mot ett starkare och robustare samhälle, och en fortsatt uppbyggnad av det oerhört viktiga totalförsvaret.

— Jag ser en ökad leverans från Försvarsmakten, övningsverksamheten är på en annan nivå nu vilket gläder mig. En ökad förmåga är nödvändig och tillsammans jobbar vi framåt. Återinförandet av värnplikten är inte lösningen på alla problem, och vi kommer säkerligen möta många när vi nu går in i detta. Men, problem är till för att lösas och viljan att lösa dem och att fortsätta gå framåt finns absolut, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Konferensen webbsändes i sin helhet och kan ses i efterhand på www.forsvarsmaktsrad.se.

Ny MSB-rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen

Bildresultat för massmedia
Det svenska medielandskapet har genomgått omfattande förändringar de senaste åren. Medierna möter en komplex hot- och riskbild, vilket tillsammans med det försämrade säkerhetspolitiska läget, medför att mediebolagens krisberedskap behöver stärkas. På samhällsnivå innebär utvecklingen utmaningar för demokratin och krisberedskapen, och för att möta dem kan satsningar behövas framöver.

— Mediernas självständiga rapportering och möjligheter att ostört förmedla nyheter är centrala beståndsdelar i vår demokrati och viktiga för samhällets funktionalitet. Om medierna drabbas av avbrott eller på annat sätt påverkas vid en större samhällskris riskerar det få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, säger Nils Svartz, tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB bevakar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. För fem år sedan analyserade myndigheten hot, risker och sårbarheter i rapporten Mediebranschen 2011. Nu släpps Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter i nära anslutning till årsdagen av 2016 års överbelastningsattacker mot flera svenska mediehus.

Medierna är samhällsviktiga som förmedlare av nyheter, samhällsgranskande journalistik och viktig samhällsinformation. Medierna utgör dessutom en central del i den kedja av system som förmedlar varningar och viktiga meddelanden från myndigheter till allmänheten under tider av kris, katastrofer och ytterst krig.

Riskerna och hoten mot medier – och det svenska samhället

— Mediernas verksamhet bedrivs i mycket stor utsträckning i digitala miljöer och utvecklas i takt med digitaliseringen. De kan därför störas genom allt ifrån driftfel till cyberattacker, och det gör medierna sårbara, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB.

MSB har analyserat ett brett spektrum av risker och sårbarheter, för mediebolagen och på samhällsnivå.

Myndigheten har funnit att hot och trakasserier, skador på egendom och informationssäkerhetsrisker utgör de allvarligaste delarna i riskbilden för mediebolagen. Parallellt har det försämrade säkerhetspolitiska läget skapat ytterligare behov av att mediebolagen stärker sitt arbete med säkerhet och beredskap.

Allvarliga utmaningar har identifierats på samhällsnivå. Påverkanskampanjer bedrivs mot allmänheten och beslutsfattare genom medier. Sveriges informationsinfrastrukturer är otillräckligt skyddade mot angrepp. Kraftiga reaktioner på viral information som leder till konflikter eller kriser, s.k. kontroverser, kan uppstå plötsligt och få stor spridning. Människors förändrade konsumtion av medier ställer nya krav på aktörer som har till uppgift att förmedla budskap under olika typer av kriser. Ett potentiellt problem för både kriskommunikation och förmedlandet av viktig samhällsinformation är att vissa geografiska områden och grupper hamnar i s.k. medieskugga genom att lämnas obevakade av de traditionella mediebolagen.

I rapporten presenteras åtta åtgärdsförslag som kan stärka såväl medierna som samhället. MSB rekommenderar bland annat att mediebolagen börjar arbeta mer systematiskt med informationssäkerhet. Mer resurser föreslås läggs på utbildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) hos befolkningen, och att staten i samverkan med mediebolagen arbetar fram robusthetshöjande åtgärder för bolagen kopplat till civilt försvar.

Klicka här för att läsa rapporten:
Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter

Säpo presenterar sin årsrapport för 2016

Bildresultat för säpo

Idag presenterade Säpo sin årsrapport för 2016. Myndigheten ser ett ökat hot från ensamagerande gärningsmän.
– Säkerhetspolisen bedömer att vid ett eventuellt attentat mot Sverige skulle gärningspersonen troligen vara en ensamagerande, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall av spionage på skyddsvärda verksamheter av betydelse för totalförsvaret. Det kan röra sig om personer som sökt anställning i skyddsvärd verksamhet eller där främmande makt valt att värva en person på insidan.

– Det handlar alltså om personer som från insidan av en skyddsvärd verksamhet, misstänks ha anlitats av främmande makt eller andra aktörer för att hämta in information, säger Anders Thornberg.

Enligt Säpo utgör Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen

– Ryssland har förmåga och intention att bedriva underrättelseverksamhet mot Sverige vilket vi på Säkerhetspolisen observerar dagligen.

Flera fall av cyberangrepp

Säpo har också utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag.

– Vi kan se utifrån omfattning och nivån på angreppen att det här är en kvalificerad aktör och den förmågan återfinns hos en statlig aktör, säger enhetschef Fredrik Agemark.

Samtidigt konstaterar Säpo att flera myndigheter uppvisar brister i sitt säkerhetsarbete, vilket huvudsakligen beror på en bristande säkerhetskultur, otillräckliga säkerhetsanalyser och outsourcing – exempelvis av drift av it-system.

Ovanstående är ett utdrag ur SVT artikel. Läs hela artikeln här

Norsk militärövning provocerar Ryssland

Kartbild över Finnmark
Grafik: SVT design

För första gången har amerikanska NATO-soldater varit inblandade i en norsk militärövning i norr, nära den ryska gränsen. 8000 soldater har den senaste veckan krigat genom Norges nordligaste län, Finnmark och nästan en tiondel av militärerna kommer från USA och Storbritannien. Rysslands pressattaché i Norge har uttryckt stor oro över övningen. 

Naturförhållandena i arktiska Finnmark är tuffa med fjäll, snö, kalla vindar och Barents hav. Markstyrkor, marinkåren och flyget testar sin kapacitet i Nordnorge. 700 av de 8000 soldaterna kommer från USA och Storbritannien.

NATO-länder deltar

Enligt det norska försvaret vill man bland annat testa samordning mellan de olika enheterna. Det är andra gången som en av det norska försvarets årliga övning, ”Joint Viking”, anordnas i Finnmark men övningen har aldrig haft så här många deltagande soldater och tidigare deltog inte soldater från andra NATO-länder.

Reaktioner från Ryssland

Förra Joint Viking-övningen anordnades 2015 och då reagerade Ryssland med att ha flygövningar i närheten av den norska gränsen i Barentsregionen. Då sade det ryska försvarsdepartementet att man ville öva för att kunna stoppa eventuella raketanfall gentemot Ryssland.

Även den här gången har Ryssland reagerat inför den nu pågående övningen. Pressattachén Maxim Gurov vid den ryska ambassaden i Oslo har sagt till Norges public serviceföretag NRK att Ryssland är bekymrad över den ökade militära aktiviteten i norr.

– Vi kan inte låta bli att vara bekymrade över den ökade militära aktiviteten nära gränsen till Ryssland. Det förstärker inte säkerheten i norra Europa, sade Gurov till NRK.

– Norge är en ursprunglig medlem av Nato och vi övar med partners över hela världen, säger Rune Jakobsen, generallöjtnant Norge till SVT.

– Jag tror inte att vi är här på grund av något speciell motståndare. Det är en gemensam övning och vi har många liknande övningar i Norge, säger Matthew Mitchell, sergeant US marines.

– Att norska styrkor övar 170 kilometer från ryska gränsen är ingen provokation och att utländska enheter är integrerade i norska bataljoner utgör inget hot och det vet Ryssland mycket väl, säger Rune Jakobsen.

Amerikansk närvaro ökar

Norges försvarsdepartement menar att övningen i Finnmark är en naturlig del av Norges försvar och att den årliga Joint Viking-övningen arrangeras varje år på olika platser. Norge tillhör NATO och gemensamma militära träningsaktiviteter med USA är en naturlig del av samarbetet, menar man. Det norska försvaret påpekar också att övningen äger rum i nordvästra Finnmark som ligger 30-40 mil från den ryska gränsen.

Militärfordon i fjällvärld
Foto: SVT

Men den amerikanska närvaron i Norge ökar. I januari lät Norge USA att stationera över 330 soldater på norsk mark som ett led i ett gemensamt militärt- och övningssamarbete. Initiativet togs av USA. De amerikanska soldaterna är placerade i Værnes i Nord-Trøndelag fylke i mellersta Norge. Rent formellt har Norge och USA ingått ett avtal om rotationsbaserade övningar på norsk mark eftersom Norge hittills inte velat ha fast stationerade främmande styrkor på norskt område under fredstid.

Norge ser detta som ett test som ska utvärderas i år.

Men Ryssland har kritiserat det amerikansk-norska militära samarbetet.

– Om man utgår från alla de uttalanden som Norge gjort angående frånvaron av hot från ryskt håll skulle vi vilja förstå varför Norge är så villigt att öka sin militära potential – framför allt då det gäller stationering av amerikanska trupper i Vaernes, sade ambassadens talesman Maxime Gurov i till nyhetsbyrån AFP i höstas.

Viktigt öva

– Det är viktigt att soldaterna som är här får öva i ett krävande klimat då det är en förutsättning för att kunna operera i Norge. Att samarbetet mellan USA och Norge har återupptagits handlar nog om den globala säkerhetssitutation – att vi inte längre har fokus på Afghanistan som ett exempel, säger Rune Jakobsen, generallöjtnant Norge.

Artikeln är hämtad från SVT, se även TV-inslag  här.

Ny överenskommelse om ytterligare pengar till försvaret

Regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att tillföra 500 extra miljoner kronor under 2017 till ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret. Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är baserat på underlag från Försvarsmakten.

Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Per Sandström/Regeringskansliet

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver de satsningar som redan genomförs är partierna bakom försvarsuppgörelsen (S, MP, C, KD och M) överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor. Med det läggs grunden för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Ytterligare resursförstärkningar 2018

Partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att det kommer att behövas ytterligare resursförstärkningar 2018. Försvarsmaktens budgetunderlag behöver analyseras vidare och kommer att bli föremål för nya överläggningar under våren inför den kommande budgetpropositionen för 2018.

Beslut baserat på underlag från Försvarsmakten

Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är bland annat baserat på underlag från Försvarsmakten och innebär bland annat resurser till förstärkningen av Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga från och med 2018, stärkt motståndskraft mot cyberangrepp samt förstärkning till totalförsvarsplaneringen inklusive att ekonomiska resurser för detta fördelas till kommuner, landsting och länsstyrelser.

Genomförandet av nuvarande försvarsbeslut

Det är ett högt tempo i genomförandet av försvarsbeslutet. De tillskott till försvarsekonomin och de satsningar som gjordes med försvarsbeslutet 2015 håller på att genomföras. Mycket har redan åstadkommits och det går att se ett antal områden där beslutet redan hunnit få effekt:

Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt,

Beredskapsanpassningar har genomförts till följd av omvärldsläget och den höga militära aktiviteten i vårt närområde, t.ex. förstärkningen och tidigareläggningen av etableringen på Gotland. Försvarsmakten har återaktiverat markbaserad kustrobot,

Regeringen beslutade hösten 2016 om att tillföra Försvarsmakten ytterligare tolv Archer-pjäser till artilleriet,

Arbete har genomförts för att effektuera regeringens beslut om att all personal inom Försvarsmakten som behövs vid höjd beredskap ska krigsplaceras,

Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en modern och sammanhållen planering för totalförsvaret. I december 2015 beslutade regeringen om ett antal uppdrag och anvisningar till olika myndigheter,

Försvarspolitiskt samarbete med bl.a. Finland, USA och Storbrittanien har stärkts genom avtal och avsiktsförklaringar,

De tre utredningar som regeringen tillsatt rörande personalförsörjningen av det militära försvaret, logistik för högre försvarsberedskap och forskung och utveckling på försvarsområdet har överlämnats och bearbetas nu vidare.

Försvarsberedningen för kommande försvarsbeslut

Regeringen tillsatte den 9 januari 2017 en ny försvarsberedning med uppgift att hantera perioden 2021-2025. Senast den 14 maj 2019 ska försvarsberedningen lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut.

Försvarsberedningen på Regeringens webbplats

Sverige rustar upp totalförsvaret

Högre kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar vid Försvarshögskolan.
Högre kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar vid Försvarshögskolan. Foto: Maja Lagercrantz/SR

TOTALFÖRSVAR.

Marika Lagercrantz, reporter på Sveriges radio:

”Rysslands agerande i Ukraina har fått regeringen att omvärdera försvarspolitiken. Men hur skiljer sig dagens upprustning från kalla krigets dagar?

Under det kalla kriget var försvaret av Sverige något som alla delar i samhället ansågs vara delaktiga i. Landet var fullt av oljelager, livsmedelslager och krigssjukhus. I skolradion fick barnen lära sig hur de skulle agera om Sovjet anföll.

Idag rustar Sverige upp sitt totalförsvar igen. Vår reporter har gått på kurs med personal från bland annat jordbruksverket, Saab och svenska banker för att lära sig hur de ska agera om kriget kommer.”

Sveriges Radio rapporterar från kursen på  FHS IHT.

MSB:s årsredovisning 2016

Bildresultat för msb logo

Dramatiska omvärldshändelser präglade även MSB:s verksamhet 2016. Uppdraget att samordna hanteringen av flyktingmottagandet hösten 2015 och vintern 2016 synliggjorde MSB:s roll och verksamhet för fler aktörer i samhället: MSB stödjer och samordnar samhällets hantering och utveckling av beredskap för olyckor, kriser och krig.

Arbetet med utveckling av samhällsskydd och beredskap integreras i MSB:s operativa arbete, och erfarenheter från operativt arbete omsätts i åtgärder för att stärka samhällsskyddet och beredskapen. Erfarenheter från internationella insatser nyttiggörs i den nationella beredskapen, och omvänt.

Utvecklingen av teknikstöd och metodstöd fortsätter, några exempel:

Kommunikationssystemet Rakel har kopplats ihop med den norska motsvarigheten Nödnett. Implementering och utveckling av Gemensamma grunder för samverkan och ledning pågår på lokal, regional och nationell nivå. I stort sett alla kommuner, landsting, länsstyrelser och krisberedskapsmyndigheter är nu anslutna till WiS, webbaserat informationssystem för informationsdelning.

Digitaliseringen i samhället ställer krav på ett systematiskt informationssäkerhetsarbete i alla sektorer, vilket MSB betonat även i årets nationella risk- och förmågebedömning. Från april 2016 ska alla myndigheter rapportera allvarliga it-incidenter till MSB.

MSB har under 2016 fortsatt arbetet med att tillsammans med andra aktörer utveckla förmågan att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer. Nya verktyg lanserades 2016 till stöd för kommunala räddningstjänster. Vid slutet av året presenterades koncept för en ny grundutbildning för räddningstjänstpersonal.

Den 10 juni lämnade Försvarsmakten och MSB en gemensam grundsyn till regeringen, med en sammanhållen planering för att utveckla och stärka totalförsvaret, en handlingsplan med målbild 2020.

I årsredovisningen berättar vi mer om vad MSB gjorde under det omvälvande året 2016. Till årsredovisningen finns också några särskilda rapporter att djupdyka i för den intresserade.
Årsredovisningen 2016

Totalförsvaret