Julkalender – Lucka 11

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995, alltså gott och väl 15 år innan värnplikten blev vilande, och gäller fortfarande för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Till skillnad från den tidigare allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten både män och kvinnor, sedan ett riksdagsbeslut 2010, och som namnet antyder gäller den alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Det kan alltså handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att rensa upp efter stora olyckor.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

  • värnplikt inom militären
  • civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och
  • allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap

Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum.

Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse. På så sätt kan man säga att varje vuxen svensk faktiskt har en plikt att värna om landets försvar.

2 mars, 2017, beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beslutet  ska gälla, vad avser skyldigheten att fullgöra mönstring, från och med den 1 juli 2017 och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning från och med den 1 januari, 2018.

Julkalender – Lucka 10

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Folkrätten i totalförsvaret

Folkrätt

Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.

Krigets lagar

Krigets lagar är ett folkrättsligt uttryck, ibland använt synonymt med den humanitära rätten. I princip utgörs krigets lagar av en samling internationella konventioner tillkomna för att reglera krig och andra väpnade konflikter. Begreppet har sitt ursprung i nederländaren Hugo Grotius bok De jure belli ac pacis (1625).

De regler inom den humanitära rätten som är relevanta just för väpnade konflikter syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna. Soldater som deltar i strid får dödas om godkända vapen används. Reglerna återfinns bland annat i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, där den första Genèvekonventionen ska skydda sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen ska skydda sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen ska skydda krigsfångar samt den fjärde Genèvekonventionen ska skydda civilbefolkningen (icke-kombattanter) under krigstid. Det finns också ett par sentida tilläggsprotokoll.

De äldre delarna av krigets lagar består av regler som syftar till att förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen i väpnade konflikter, och i vissa fall bestämma hur soldater får föra strid.

Brott mot krigets lagar ska skiljas från folkmord och brott mot mänskligheten, folkrättsliga brottstyper för vilka särskilda regler gäller.

Totalförsvarets folkrättsförordning

I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. 

I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

Totalförsvarets folkrättsförordning reglerar bl a totalförsvarspersonalens folkrättsliga ställning, identitetskort, krigsfångenskap, tillstånd att använda kännetecken och utmärkning m.m.

Förordningen reglerar också begreppet ”civilförsvarspersonal”. Detta är det enda begrepp som idag har kvar lydelsen ”civilförsvar” vilket beror på att ”civilförsvar” är ett folkrättsligt begrepp. Allt annat som handlar om hur vi planerar och genomför civil verksamhet inom totalförsvaret benämns idag ”civilt försvar”.

Klicka här för att komma till Totalförsvarets folkrättsförordning

Julkalender – Lucka 9

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Om kriget kommer

Om kriget kommer var en broschyr, vars första upplags utarbetades av Försvarsstaben som delades ut 1943 till alla svenska hushåll. Utarbetandet av första upplagan leddes av arvprinsen Gustaf Adolf, chef för arméavdelningen.

Om kriget kommer innehöll anvisningar och råd till civilbefolkningen i Sverige i händelse av krigsliknande tillstånd, från första flyglarmet till motståndsrörelse.

Förutom som broschyr publicerades vissa upplagor av Om kriget kommer från 1950-talet också i slutet av samtliga delar av telefonkatalogen.

Om krisen eller kriget kommer

(Klicka här för att komma till broschyren!)

Regeringen gav i början av 2017 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att ta fram en reviderad upplaga av broschyren. Myndigheten presenterade den nya upplagan av broschyren med titeln ”Om krisen eller kriget kommer” den 21 maj 2018. Det är första gången sedan 1961 en sådan broschyr utkommer.

Broschyren skickades ut till omkring 4,8 miljoner hushåll mellan maj och juni 2018. Den nya upplagan innehåller, utöver råd i samband med höjd beredskap och krig, även råd till allmänheten i samband med fredstida kriser. Broschyren har 20 sidor. På mittuppslaget finns en ”kom-ihåg-lista”, där man får allmänna tips för sin egen hemberedskap.

Försvarsberedningen föreslår att den tidsrymd som hushåll bör klara sig innan man kan förväntas få hjälp från myndigheterna skall utökas från 72 timmar till en vecka.

Prepping

Preppers eller survivalister kallas de som aktivt förbereder sig för möjliga framtida avbrott i lokal, regional, nationell eller internationell social eller politisk ordning. 

Preppers förbereder sig ofta för detta avbrott genom att lagra mat och vatten, lära sig första hjälpen och självförsvar, förbereda självförsörjning, upprätta byggnader eller platser (t.ex. en sommarstuga) som hjälper dem att överleva eller hålla sig undan hot och faror.

Tänkbara avbrott kan vara:

  • Naturkatastrofer som orkaner, tornados, tromber och tropiska cykloner, jordbävningar, snöstormar, åska, översvämningar, torka, bränder, laviner eller vulkanutbrott
  • Katastrofer orsakade av människor: kemiska utsläpp, radioaktiva utsläpp, krig och kärnvapenkrig, förtryckande regimer
  • Samhällskollaps som medför avsaknad av elektricitet, bränsle, mat och vatten
  • Ekonomisk kollaps som kan bero på manipulation av ekonomiska system, inflation, deflation och/eller världsomspännande ekonomisk lågkonjunktur
  • Pandemier

Nej tack zombies

Det kan ibland vara svårt att nå olika grupper med information om personlig krishantering eller hushållets krishantering. Herman Geijer har på ett underhållande och tilltalande sätt nått betydligt fler yngre människor än någon annan när det gäller förståelse och insikt i förberedelser för en eventuell kris.

Klicka här för att komma till hemsidan ”Zombieöverlevnad”

Julkalender – Lucka 8

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Informations- och påverkansoperationer

För att på ett enkelt och pedagogiskt sätt förstå varför vi behöver ett psykologiskt försvar – börja med att ta del av New York Times utmärkta videoserie ”OPERATION INFEKTION

Psykologiskt försvar i Sverige

Den svenska staten har sedan 1920-talet på ett eller annat sätt hanterat försvarsvilja och skydd mot påverkan. Det har skett via Krigsmakten och Försvarsgrenschefernas Upplysningscentral eller en separat civil myndighet. Den mest namnkunniga civila myndigheten torde vara Statens informationsbyrå som 1940 ersattes av Statens informationsstyrelse men det är främst från 1954 när Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inrättades som det arbete som vi idag känner som psykologiskt försvar började byggas upp. Nämnden hade dock endast uppgifter i krig.

Istället inrättades 1962 Totalförsvarets upplysningsnämnd för att stödja och samordna informationen om totalförsvar och säkerhetspolitik i fred. 1985 omorganiserades nämnden och blev Styrelsen för psykologiskt försvar vars verksamhet övertogs av Krisberedskapsmyndigheten 2002 och av MSB 2009. Nu är det åter aktuellt att inrätta en särskild myndighet för psykologiskt försvar.

Skarpa skärvor

Journalisten och ledarskribenten Patrik Oksanen har ägnat mycket tid och kraft under de senaste åren till att förstå fenomenet ”informationskrigföring” och ”påverkansoperationer”.

I år (2018) utkom han med boken ”Skarpa skärvor”. 
I boken får du läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas. Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken förklarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Journalisten Jack Werner har ägnat många år åt att förstå den hyperrealitet som uppstått på nätet och som ibland beskrivs som ”postsanningens era”. Hans bok ”Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå” handlar om hur vi handskas med sanningen och s.k. ”fake news”.

Julkalender – Lucka 7

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut, är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. FOI är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet, men merparten av verksamheten är uppdragsfinansierad. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. FOI har även många uppdrag för andra statliga myndigheter, kommuner och företag inom främst krisberedskaps- och säkerhetsområdet.

Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Samhället måste kunna fortsätta att fungera även vid ett angrepp mot Sverige och det militära försvaret är beroende av stöd från andra delar av samhället för att kunna verka.

FOI har genom åren forskat och studerat civilt försvar och publicerat en mängd värdefulla, användbara och läsvärda dokument för den som arbetar med totalförsvarsplanering och/eller har arbetsuppgifter inom civilt försvar.

FOI har sammanställt en läslista för den som vill sätta sig in i civilt försvar inför planeringsuppgifter:

Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar (2017)
Denna studie analyserar förutsättningarna att bygga det civila försvaret på krisberedskapen utifrån tre perspektiv, nämligen i) att bygga på krisberedskapens materiella och personella resurser, ii) att bygga på krisberedskapens ansvarsförhållanden och roller samt iii) att utgå från krisberedskapens planerings­processer. En slutsats är att det finns goda sådana förutsättningar, men att den typ av hot som det civila försvaret ska möta gör att det inte kommer att vara tillräckligt. (FOI-R–4431–SE)
Bengt Johansson, Kristoffer Darin Mattsson, Eva Mittermaier, Niklas Rossbach

Första hjälpen i civilt försvar (2015)
Rapporten innehåller en sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av att nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag. (FOI MEMO 5551)
Anders Norén

Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014)
Studien är en utveckling av de typfall som presenterades i Civilt försvar – en förstudie och syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar och bör ge aktörer ökad förståelse för förut­sättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning. (FOI MEMO 5089)
Fredrik Lindgren

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (2018)
Typfall är beskrivande hotbildsunderlag som speglar olika möjliga situationer och händelse­förlopp. FOI har tidigare tagit fram fyra typfall på uppdrag av MSB, se Hotbilds­underlag i utvecklingen av civilt försvar (2014). Nu har dessa kompletterats med ett femte typfall med ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzons­problematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. (FOI MEMO 6338)

Övriga relevanta rapporter

Scenariobaserad planering av civilt försvar inom energiområdet

Att använda scenarier i planering för civilt försvar.

Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar och krisberedskap

Vill man hellre lyssna på en podd för att bilda sig en uppfattning om civilt försvar så finns det en utmärkt intervju med Fredrik Lindgren från FOI här.

Julkalender – Lucka 6

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Nationell säkerhetsstrategi

I januari 2017 presenterade regeringen den nationella säkerhetsstrategin. Där presenterades sju nationella intressen och…

  • Att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa
  • Att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner
  • Att upprätthålla grundläggande värden: demokrati, rättsstat, mänskliga fri- och rättigheter
  • Att under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande
  • Att främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde 
  • Att samarbete, solidaritet och integration inom EU bevaras och stärks 
  • Att främja en regelbaserad multilateral världsordning

…åtta hot mot vår säkerhet och åtgärder för att möta dem.

  • Militära hot 
  • Informations- och cybersäkerhet, digitala risker
  • Terrorism och våldsbejakande extremism
  • Organiserad brottslighet
  • Hot mot energiförsörjning
  • Hot mot transporter och infrastruktur
  • Hälsohot
  • Klimatförändringar och dess effekter

Klicka här för att komma till den nationella säkerhetsstrategin

Julkalender – Lucka 5

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Perspektivstudien

Dagens försvarsmakt möter inte den förändrade omvärldsutvecklingen. Det konstateras i perspektivstudien, den slutrapport som Försvarsmakten tagit fram för att beskriva hur ett svenskt försvar bör se ut 2035 för att med rimlig risktagning kunna möta framtidens utmaningar.

För att Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige 2035 krävs fler krigsförband, ny materiel och nya förmågor. Till exempel behövs fler armébrigader, korvetter, ubåtar och stridsflygplan samt utökade resurser för ledning och logistik. Därtill behövs även ökade satsningar inom cyber- och underrättelseförmåga, obemannade system och långräckviddig precisionsbekämpning.

Anledningarna till att försvaret måste vidareutvecklas är flera. Omvärldsutvecklingen är oförutsägbar. Ryssland har genom sitt agerande i Georgien och Ukraina visat att de inte tvekar att använda militära maktmedel. De planerar dessutom att öka sin militära förmåga efter 2020. Ytterligare anledningar är att samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar och krigföring riktar sig mot samhället som helhet.

En modern konfliktmiljö ställer krav på att  Försvarsmakten måste kunna upptäcka och bemöta fientligt agerande i gråzonen mellan fred och krig i alla domäner. Vid väpnat angrepp ska en angripare kunna påverkas tidigt och Försvarsmakten ska om så krävs ha förmåga att genomföra uthålliga försvarsoperationer, självständigt eller tillsammans med andra.

Klicka här för att läsa Perspektivstudien

Julkalender – Lucka 4

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan är en mycket viktig aktör i arbetet med att bygga upp ett totalförsvar. Försvarshögskolan har en lång militär utbildningstradition, rötterna går att spåra ända till Artilleriläroverket Marieberg som grundades år 1818. Officersutbildningarna och andra militära utbildningar är fortfarande en viktig bas vid högskolan men idag utbildar man också civila studenter på alla akademiska nivåer. 

Det nybildade ”Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet” (CTSS) samlar Försvarshögskolans unika kompetenser och möter samhällets kunskapsbehov inom totalförsvar och samhällets säkerhet.

Centret består av enheterna för analys, uppdragsutbildning och CATS (centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier). Här finns också forskning i projektform. Centret samlar medarbetare med forskningskompetens och lång praktisk erfarenhet från myndigheter och organisationer inom samhällssäkerhet. Inom totalförsvars- och säkerhetsfrågor erbjuds utbildning, analysstöd och övningar som stärker det svenska totalförsvaret.

Institutet för högre totalförsvarsutbildning som genomförde ”Solbackakursen” ingår numera i CTSS.

Under åren har det kommit ut många viktiga alster från FHS men vi väljer att slå ett slag för ett dokument som på ett bra sätt samlar kunskap på områdena krisbereskap, civilt försvar och totalförsvar i en kompakt och användbar skrift, nämligen:

Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige

Försvarshögskolan har via Crismart sedan 2007 gett ut rapporten men från och med 2018 ansvarar CTSS för att göra en årlig uppdatering. Rapporten utgör undervisningsmaterial i centrets uppdragsutbildningar och i Försvarshögskolans högskolekurser, men är också avsedd som ett underlag till verksamheter och individer som ingår i totalförsvaret och krisberedskapssystemet. CTSS har i rapporten samlat erfarenheter från ett stort antal medarbetare som både har agerat i och forskat om den långa resan från totalförsvar via krisberedskap till den verklighet vi står inför idag.

Försvarshögskolans elever skriver förstås en stor mängd uppsatser och avhandlingar och det som publicerats genom åren är lättast tillgängligt genom den s.k. DiVA-portalen (det Digitala Vetenskapliga Arkivet).

Enklast är att söka på ordet ”Försvarshögskolan” så öppnar sig guldgruvan!

Julkalender – Lucka 3

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Försvarsberedningen

Försvarsberedningen gavs den 9 januari 2017 anvisningar för det fortsatta arbetet. Senast den 14 maj 2019 ska beredningen lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut 2020.

Försvarsberedningen består av Björn von Sydow (S), ordförande, Kenneth G Forslund (S), Åsa Lindestam (S), Beatrice Ask (M), Karin Enström (M), Hans Wallmark (M), Roger Richtoff (SD), Anders Schröder (MP), Daniel Bäckström (C), Lotta Johnsson Fornarve (V), Allan Widman (L) samt Mikael Oscarsson (KD).

Dessutom sitter sakkunniga och experter med och rapportarbetet sköts av ett sekretariat.

Den 20 december 2017 gav Försvarsberedningen ut en delrapport om totalförsvaret – ”Motståndskraft” – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025. Rapporten är mycket läsvärd och matig och ger t.ex. förslag på att Sverige skall klara kraftiga reduktioner i försörjningsflödet för samtliga förnödenhetsslag under 90 dagar samtidigt som hushållen bör klara sig upp till en vecka. 

Klicka här för att läsa försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft”

Efter försvarsberedningens rapport gav också regeringen ett antal nya direktiv om utredningar av stor betydelse för totalförsvaret:

Sedan tidigare pågår en utredning av stort intresse för totalförsvaret som också är intressant att följa:

Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet

Den 5 april i år lämnade kommittén ett delbetänkande. 
Klicka på rubriken ovan för att komma till delrapporten.

Kommittén föreslår bland annat:

  • Utökade möjligheter att besluta om skyddsobjekt till skydd för civil och militär verksamhet,
  • Större möjlighet för regeringen att utöka skyddslagens tillämpningsområde under extraordinära förhållanden,
  • Uttryckliga befogenheter för skyddsvakter och andra som bevakar skyddsobjekt att ingripa mot drönare och andra obemannade farkoster som framförs i luften, på land eller i vatten inom eller i närheten av skyddsobjekt.

Kommitténs arbete ska slutredovisas senast den 1 april 2019.

Julkalender – Lucka 2

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Lucka 2

Denna lucka ägnar vi åt angriparen och hotbilden. Det är viktigt att förstå att vi har ett totalförsvar därför att det finns en hotbild och därmed en risk för krig eller andra typer av angrepp på vårt land, våra friheter, demokrati, mänskliga rättigheter, välfärd och tillgångar. Nedan följer ett urval av utmärkta dokument som den som vill fördjupa sig i hotbilden kan ta del av.

MUST årsöversikt 2017

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten ingår i Försvarsmakten. De har som uppgift att identifiera den internationella hotbilden mot rikets säkerhet utanför Sveriges gränser – samt att identifiera och hantera alla typer av säkerhetshot mot Försvarsmakten. De ger årligen ut en översikt över aktiviteter och verksamhet. 

Klicka här för att komma till MUST:s årsöversikt.

SÄPO årsbok 2017

SÄPO har som främsta uppgift att identifiera och hantera inrikes hot mot rikets säkerhet. Säkerhetspolisen har fem verksamhetsområden: kontraspionage, kontraterrorism, säkerhetsskydd, författningsskydd och personskydd.

Klicka här för att komma till SÄPO:s årsbok

MSB Nationella risk- och förmågebedömning

Varje år lämnar MSB en nationell risk- och förmågebedömning (NRFB) till regeringen. Det är en analys som övergripande beskriver hot och risker. Den beskriver även vad som har gjorts och återstår att göra vad gäller samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och att stärka det civila försvaret.

Klicka här för att komma till MSB:s nationella risk och förmågebedömning.

Estniska underrättelsetjänsten

Den estniska utrikes underrättelsetjänsten, Välisluureamet, ger även de ut en årsöversikt. Till skillnad från svensk underrättelsetjänst är den estniska mer öppen och oblyg i sina bedömningar och utlåtanden. De täcker områden som berör Sverige och vårt omedelbara närområde, varför det är oerhört intressant att ta del av den.

Klicka här för att komma till den Estniska årsrapporten (engelska)

Mot väpnad konflikt

I september 2014 påbörjade Johan Wiktorin, ledamot i Kungliga Krigsvetenskapsakademin, en artikelserie som ännu så länge finns i åtta delar i syfte att identifiera händelser som delar av ett mönster mot bakgrund av den ryska generalsstabens strategiska bedömande rör sig i en riktning mot en väpnad konflikt. Artikelserien ger en utmärkt bakgrund till vägen fram till dagens säkerhetspolitiska situation.

Del 1 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt/ 
Del 2 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-II/
Del 3 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-III/
Del 4 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-IV/
Del 5 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-V/
Del 6 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-VI/
Del 7 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-VII/
Del 8 http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-VIII/

Gillar du Johan Wiktorins alster skall du även anskaffa ”Korridoren till Kaliningrad”, ett scenario i skönlitterär form. Du hittar den här.

Russian Activity Tracker

I november i år (2018) presenterade tankesmedjan Frivärld och McCain Institute sin ”Russian Activity Tracker” som på ett djupgående och heltäckande sätt kartlägger ryska aktiviteter i närområdet av typen kränkningar, politiska utspel, diplomatiska aktiviteter och andra typer av offensiva eller provocerande händelser där det går att avgöra att Ryssland ligger bakom. Aktiviteterna låg på en relativt låg nivå fram till 2014 och därefter har de ökat kraftigt. 

Klicka här för att komma till Russian Activity Tracker

Även den finska, brittiska och holländska underrättelsetjänsten ger ut intressanta rapporter som berör Sverige och vårt närområde.