Posted on

Sverige rustar upp totalförsvaret

Högre kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar vid Försvarshögskolan.
Högre kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar vid Försvarshögskolan. Foto: Maja Lagercrantz/SR

TOTALFÖRSVAR.

Marika Lagercrantz, reporter på Sveriges radio:

“Rysslands agerande i Ukraina har fått regeringen att omvärdera försvarspolitiken. Men hur skiljer sig dagens upprustning från kalla krigets dagar?

Under det kalla kriget var försvaret av Sverige något som alla delar i samhället ansågs vara delaktiga i. Landet var fullt av oljelager, livsmedelslager och krigssjukhus. I skolradion fick barnen lära sig hur de skulle agera om Sovjet anföll.

Idag rustar Sverige upp sitt totalförsvar igen. Vår reporter har gått på kurs med personal från bland annat jordbruksverket, Saab och svenska banker för att lära sig hur de ska agera om kriget kommer.”

Sveriges Radio rapporterar från kursen på  FHS IHT.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

MSB:s årsredovisning 2016

Bildresultat för msb logo

Dramatiska omvärldshändelser präglade även MSB:s verksamhet 2016. Uppdraget att samordna hanteringen av flyktingmottagandet hösten 2015 och vintern 2016 synliggjorde MSB:s roll och verksamhet för fler aktörer i samhället: MSB stödjer och samordnar samhällets hantering och utveckling av beredskap för olyckor, kriser och krig.

Arbetet med utveckling av samhällsskydd och beredskap integreras i MSB:s operativa arbete, och erfarenheter från operativt arbete omsätts i åtgärder för att stärka samhällsskyddet och beredskapen. Erfarenheter från internationella insatser nyttiggörs i den nationella beredskapen, och omvänt.

Utvecklingen av teknikstöd och metodstöd fortsätter, några exempel:

Kommunikationssystemet Rakel har kopplats ihop med den norska motsvarigheten Nödnett. Implementering och utveckling av Gemensamma grunder för samverkan och ledning pågår på lokal, regional och nationell nivå. I stort sett alla kommuner, landsting, länsstyrelser och krisberedskapsmyndigheter är nu anslutna till WiS, webbaserat informationssystem för informationsdelning.

Digitaliseringen i samhället ställer krav på ett systematiskt informationssäkerhetsarbete i alla sektorer, vilket MSB betonat även i årets nationella risk- och förmågebedömning. Från april 2016 ska alla myndigheter rapportera allvarliga it-incidenter till MSB.

MSB har under 2016 fortsatt arbetet med att tillsammans med andra aktörer utveckla förmågan att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer. Nya verktyg lanserades 2016 till stöd för kommunala räddningstjänster. Vid slutet av året presenterades koncept för en ny grundutbildning för räddningstjänstpersonal.

Den 10 juni lämnade Försvarsmakten och MSB en gemensam grundsyn till regeringen, med en sammanhållen planering för att utveckla och stärka totalförsvaret, en handlingsplan med målbild 2020.

I årsredovisningen berättar vi mer om vad MSB gjorde under det omvälvande året 2016. Till årsredovisningen finns också några särskilda rapporter att djupdyka i för den intresserade.
Årsredovisningen 2016

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

ÖB inledningsord till årsredovisningen

Micael Bydén TOTALFÖRSVAR
Micael Bydén, bild: Regeringen

“2016 har varit ett intensivt, turbulent men också resultatrikt år. Försvarsmakten har arbetat hårt för att stärka den militära förmågan i en tid präglad av stora globala förändringar, betydande osäkerheter och ett fortsatt skärpt läge i vårt närområde.

Ett år in i försvarsbeslutsperioden kan vi konstatera att viktiga steg har tagits för att öka tillgänglighet och beredskap i våra krigsförband. Vi har blivit en starkare och bättre rustad försvarsmakt. Ett större antal beredskapskontroller har genomförts. Nationella och internationella övningar har prioriterats, såväl i krigsförband som inom respektive stridskraft och i större gemensamma övningar.

Repetitionsutbildningar med pliktinkallad personal har visat att även en kort utbildningsperiod kan bidra till återtagen förmåga. Vi når inte rekryteringsmålen, men andelen rekryter som fullföljer den nya grundutbildningen har ökat, vilket innebär att fler kan krigsplaceras med rätt utbildning. Materielleveranser av bland annat personlig utrustning, kvalificerade vapen och modifiering av fartyg har bidragit till ökad tillgänglighet.

Fördjupade internationella samarbeten är en grundbult i arbetet med att öka den militära förmågan. Med Finland har vi skapat bättre förutsättningar för hur vi gemensamt kan använda våra militära resurser. Det bilaterala samarbetet med USA har utvecklats i samklang med den överenskommelse som tecknades av försvarsministrarna i juni. Inom NORDEFCO förtjänar etableringen av säker kommunikation och överenskommelsen om alternativa landningsplatser att lyftas fram.

På ett nationellt plan har vi stärkt samarbetet med andra myndigheter och aktörer. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har arbetet med ett nytt totalförsvarskoncept utvecklats. Samtidigt har vi ökat våra nationella insatser, upprätthållit vår beredskap och insatser till stöd för samhället. Sveriges deltagande i internationella operationer i Mali, Irak, Afghanistan och på andra ställen har utgjort betydelsefulla, efterfrågade och högkvalitativa bidrag i svåra insatsmiljöer.

Därtill har Försvarsmakten genom fördjupad försvarsplanering och ny militärstrategisk doktrin skapat en tydlig bild av hur vi ska använda våra förmågor på bästa sätt. Med det framåtblickande arbete som har inletts i perspektivstudien har vi lagt en god grund för den långsiktiga inriktningen av våra förmågor. Försvarsmaktens anställda och frivilliga har med andra ord levererat det som förväntades av oss – och mer ändå.

Den tidigarelagda etableringen på Gotland och återinförandet av markbaserad kustrobot är inte bara exempel på hur vi med egen kraft skapar möjligheter och vidtar de åtgärder som krävs; de utgör också prov på vad som kan åstadkommas med direkt gripbara förband och en inriktande doktrin.

Fortsatta krafttag kommer att krävas för att vi ska nå målsättningarna i slutet av perioden. Att säkerställa en hållbar personal- respektive materielförsörjning utgör alltjämt våra största utmaningar, liksom behovet av att öka förmågan till operationer med hela och sammansatta förband.

Försvarsmaktsövning Aurora 17 tillhör det kommande årets främsta milstolpar. Den kommer att ge viktiga besked om var vi står i vår förmågeutveckling och – inte minst – hur vi ska prioritera framöver.”

Läs hela årsredovisningen här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

FRA årsrapport

Bildresultat för FRA logotyp

FRA har under året rapporterat om förändringar i den taktiskamilitära närvaron runt Östersjön, där flera länder har tillfört nya militära förmågor. FRA har sett exempel på faktisk ökning av främmande makts militära förmåga, men också identifierat händelser som snarare utgör medvetna säkerhetspolitiska markeringar.

FRA följer IT-angrepp i det globala nätet. Under en typisk månad under 2016 kunde FRA se tiotusentals aktiviteter med skadlig kod mot Sverige som kan härledas till de stater eller statliga aktörer som FRA följer.  Bakom siffran finns såväl fullbordade angrepp, upprepade angreppsförsök med skadlig kod mot samma mål, och fall där svenska datorer används som ett mellansteg i ett angrepp mot ett mål utanför Sverige.

– Det är klart att denna utveckling är bekymmersam. Samtidigt ser vi att det nu tas viktiga steg mot ett sammanhållet svenskt cyberförsvar. FRA har en viktig roll att spela genom exempelvis tekniska larmsystem som kan identifiera de mest avancerade angreppen, och genom vår kunskap om aktörerna bakom angreppen. Det finns också andra initiativ och diskussioner som kan stärka Sveriges förmåga att stå emot angrepp, inte minst regeringens arbete med en nationell cyberstrategi, säger Dag Hartelius, generaldirektör vid FRA.

– Många olika kompetenser behövs för ett sammanhållet cyberförsvar och ingen myndighet kan göra allt. Vi samarbetar intensivt med andra myndigheter i frågan, säger Dag Hartelius.

FRA följer även utvecklingen inom internationell terrorism i allmänhet och eventuella svenska kopplingar i synnerhet. Krigs- och konfliktområden utgör en grogrund för internationell terrorism och påverkar hotbilden i Europa och i Sverige. Det ökade antalet ärenden med direkt koppling till Sverige har medfört en ökad efterfrågan på FRA:s rapportering till Säkerhetspolisen. Detta har under 2016 inneburit ett ansträngt läge för FRA.

Vid sidan av mer traditionella hot finns mer svårdefinierade hotbilder. Begrepp som hybridhot och påverkansoperationer används allt oftare. FRA har under 2016 sett exempel på sådant som kan betecknas som påverkansoperationer, såväl internationellt som riktat mot Sverige.

FRA konstaterar att företeelsen finns, men den samlade bilden kring påverkansoperationer och eventuella åtgärder är en fråga för andra myndigheter, främst Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Hela rapporten finns här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Vilka förutsättningar finns för krisberedskap och totalförsvar?

Krisberedskap och totalförsvar
Hemvärnet hjälper till med släckningen under skogsbranden i Västmanland 2014. Foto: Daniel Sandberg.

KRISBEREDSKAP OCH TOTALFÖRSVAR. Crismart på Försvarshögskolan tar i en ny rapport upp utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Rapporten ska ge en övergripande bild av hur det idag fungerar på lokal, regional och nationell nivå samt fungera som stöd för högskolestudenter och handläggare på myndigheter.

Rapporten Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige riktar sig till högskolestudenter, beslutsfattare och handläggare. Den har getts ut flera gånger tidigare men det är första gången som rapporten inkluderar en historisk tillbakablick över totalförsvarets utveckling och hur det ser ut idag.

– Syftet är att ge läsaren en förståelse för dagens krisberedskap och totalförsvar. För att få en uppfattning om varför vi befinner oss där vi är idag, är det viktigt att ha med sig en bild av historiska händelser, förändrade hotbilder och av de beslut (och ickebeslut) som fattats, säger Jenny Deschamps-Berger, chef för Crismarts analyssektion.

Rapporten beskriver bland annat Sveriges politiska och administrativa system, krisberedskap från lokal till nationell nivå, vad som händer i samhället vid höjd beredskap och den enskilda medborgarens roll. Viss lagstiftning, bildandet av nya myndigheter, skogsbranden i Västmanland 2014 och flyktingsituationen 2015 tas upp som exempel på viktiga händelser och förändringar som har påverkat förutsättningarna.

Som bilagor finns en begreppsförklaring – vad är egentligen skillnaden mellan samverkan och samordning– och en beskrivning av några av de myndigheter som har ett särskilt ansvar för krisberedskap.

Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige kommer att användas som kurslitteratur på många av Försvarshögskolans uppdragsutbildningar och på vissa högskoleutbildningar.

Rapporten beskriver utvecklingen av totalförsvaret och framväxten av området samhällsskydd och beredskap. Den ska ge en övergripande bild av hur det ser ut idag på lokal, regional och nationell nivå inom krisberedskap och totalförsvar. Det bör nämnas att rapporten främst fokuserar på utvecklingen av och förändringar i den civila delen i totalförsvaret samt på samhällsskydd och beredskap.

Ladda ned rapporten här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Rambidrag för forskning på cyber- och informationssäkerhet

Stiftelsen för Strategisk Forskning - gå till startsida

Stiftelsen för Strategisk Forskning avsätter 300 miljoner kronor i en nationell utlysning  för problem-, utmanings- eller applikationsdrivna forskningsprojekt som uppfyller högsta internationella vetenskapliga standard. Utlysningen ska  stimulera tvärvetenskaplig forskning inom cyber- och informationssäkerhet, med relevans för nuvarande eller framtida, svenskbaserad industri och för  det svenska samhället.

Utvalda projekt kommer att stödjas med bidrag på  4-7 miljoner kronor per år under en period av 5 år (inkl. omkostnader). Pengarna ska användas till  löner (seniora forskare, postdocs, doktorander, etc.), dyr utrustning och annan forskningsinfrastruktur, verktyg samt driftskostnader i projekten. Finansieringen för de sista två åren kommer att vara knuten till en framgångsrik halvtidsutvärdering.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Regional krishanteringskonferens lyfter frågor om civilt försvar

Länsstyrelsen Östergötland

TOTALFÖRSVAR. Länsstyrelsen Östergötland genomför tillsammans med Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor en krishanteringskonferens onsdag 15 februari. Temat för träffen är “Civilt försvar 2020 – är du redo?”

Syftet med konferensen är att öka kunskapen inom området civilt försvar och krisberedskap. Tanken är att alla som har ett intresse av dessa frågor ska ges möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter.

Bland talarna finns statssekreterare Charlotte Svensson, general Anders Brännström och Tove Lifvendahl, liksom en panel med regionala representanter.

– Vi har med programmets utformning haft som ambition att belysa såväl bakgrund och nuläge som utmaningar och möjligheter, liksom att lyfta frågor kring vad som är skyddsvärt och hur ett samhälle och individer påverkas av krig och konflikt, säger landshövding Elisabeth Nilsson. Som geografiskt områdesansvarig myndighet och länets högsta civila totalförsvarsmyndighet vill Länsstyrelsen med denna konferens erbjuda ett forum att lyfta denna högst aktuella och viktiga fråga.

Tid: Onsdag 15 februari 2017 kl. 08.30-16.00

Plats: Flygvapenmuseum, Carl Cederströms gata i Malmslätt, cirka 7 kilometer väster om Linköpings centrum.

Program

08:30 Registrering och fika

09:00 Inledning, landshövding Elisabeth Nilsson

09:20 Omvärldsläget (Försvarsmakten)

09:50 Fika

10:15 Påverkansoperationer (MSB)

11:00 Utmaningar kopplat till civilt försvar (Fredrik Lindgren, FOI)

12:00 Lunch

13:00 Det skyddsvärda – en självklarhet? (Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör)

13:45 Konsekvenser och påverkan på samhället (Energimyndigheten)

14:15 Fika

14:45 Vad händer med människan i krig? (Magnus Ernström, författare och bloggare)

15:15 Paneldiskussion (Sven Lindgren, ordförande civilförsvarsförbundet, Jenny Knuthammar, försvarsdirektör, Peter Kindblom, räddningschef, Anita Mohall, beredskapsöverläkare, Peter Widen, Försvarsmakten med fler.)

16:00 Avslutning
Fakta

Länsstyrelsen Östergötland och Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor i Östergötland genomför en krishanteringskonferens var tredje år, med olika teman inom krisberedskapsområdet.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Brister i beredskapen i Sörmland

omas Birgegård, beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Sörmland
Tomas Birgegård, beredskapsdirektör Länsstyrelsen i Sörmland. Foto: Josefin Lundin/Sveriges Radio. TOTALFÖRSVAR.

TOTALFÖRSVARET. Grundberedskapen är god, men skulle Sörmland ställas inför ett krig finns inte resurserna idag, menar Tomas Birgegård.

I september ska länsstyrelsen i Sörmland tillsammans med landstinget och försvarsmakten genomföra militärövningen Aurora 17.

– Det här är en väckarklocka för oss, och en kunskapshöjning framförallt inför den kommande civilförsvarsplaneringen. Vi ska nu lösa praktiska saker som vi i den civila världen inte har ställts inför på närmare 20 år, säger Tomas Birgegård som är beredskapsdirektör i Sörmland.

Tidigare var det väldigt tydligt hur vi skulle agera vid en kris och vem som skulle göra vad. Samtidigt som världen har förändrats har också civilförsvarsplaner hamnat i glömska, beredskapslager och skyddsrum har monterats ned.

– Grundberedskapen är god och vi klarar merparten av olika samhällsstörningar. Pratar vi ett mer krigsliknande scenario, då tror jag inte att vi har tillräckliga resurser idag.

Med nya hot och ett förändrat säkerhetsläge finns nu därför en otydlighet och en brist i beredskapen, det menar länsstyrelsens beredskapsdirektör Tomas Birgegård.

Hur beredda är den vanlige sörmlänningen på en kris?

– Inte särskilt. Nu har ju i och för sig kriser kommit upp i dager än på ett annat sätt än tidigare, så medvetenheten ökar, men jag skulle nog säga att den skulle få öka lite mer.

Artikeln är hämtad från SR.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Ny kampanj ska öppna ögonen

Strömavbrott i Stockholm i december 2012.
TOTALFÖRSVAR. Strömavbrott i Stockholm i december 2012. Foto: TT

TOTALFÖRSVAR. Kunskapen om hur man förbereder sig för en katastrof är för låg anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Därför planerar man nu en landsomfattande informationskampanj senare i år. 

Klimatförändringar, terrorhot och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde är händelser som snabbt kan komma att ställa vår tillvaro på ända. Trots det saknar många kunskap om hur de skulle klara sig vid en kris.

– Den generella kunskapsnivån är låg. Många vet inte hur de ska förbereda sig för ett långvarigt elavbrott. Många tror att man inte kan påverka sin egen säkerhet vid en samhällskris, säger Christina Andersson, som arbetar med riskkommunikation på MSB.

Ny kampanj planeras

Att riskmedvetenheten är låg visar också en undersökning som MSB genomförde 2015. Där svarade 45 procent av de tillfrågade att de inte gjort några förberedelser för ett långt strömavbrott. Undersökningen visade också att många trodde att de inte skulle drabbas av en kris.

Frågan är fortfarande aktuell och nu vill MSB öka svenskarnas krismedvetenhet. I maj planerar myndigheten en landsomfattande informationskampanj, bland annat genom informationsmaterial och aktiviteter i samarbete med kommunerna.

– Vi måste fråga oss hur  vi  är  rustade att möta hoten nu och i framtiden  och hur ska vi klara det tillsammans, säger Christina Andersson.

Ställ dig frågan

Myndigheten rekommenderar varje svensk att öka sin krisberedskap för händelser som kanske inte är så dramatiska som ett krig eller en allvarlig naturkatastrof utan för mer realistiska saker som  ett långvarigt elavbrott och  störningar i det kommunala vatten och avloppsnätet. MSB uppmanar alla att klara sig själva i minst 72 timmar vid sådana händelser.

– Hur klarar jag mig i en vardag som blir besvärlig. Hur skulle  mitt hushåll klara sig? säger Christina Andersson, som arbetar med riskkommunikation på MSB.

Det kan handla om att ha lagrat vatten och mat och att ha sovsäckar, varma filtar och värmeljus när temperaturen snabbt sjunker i  hemmet. Christina Andersson uppmanar alla att ställa sig de frågorna.

– Jag skulle absolut rekommendera att alla som har förmågan bör ha ett förråd hemma, som kan komma till användning vid en kris. Det minsta du gör är bättre än  ingenting  och det är ett första steg  i  att stärka sin krisberedskap, säger hon.

Kan ändras snabbt

De senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats och en upprustning av försvaret har blivit en större  politisk fråga.

Samtidigt knakar EU–samarbetet i fogarna efter Storbritanniens beslut att lämna unionen. Vi har de senaste åren också upplevt en flyktingvåg i Europa, som tagit både politiker och människor på sängen. Förändringar kan komma snabbt och plötsligt.

Så sent som i januari varnade Försvarets Radioanstalt, FRA för att utländska spioner förberett en hackerattack mot elnätet, som om de blir verklighet kommer att få allvarliga  konsekvenser för samhället.  

Artikeln  är  hämtad från SVT.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Har kriget redan börjat?

tangentbord
Foto: Toshiyuki IMAI

Framtidens konflikter startar på nätet. Vi utsätts redan idag för över 10 000 angreppsförsök i månaden. Cyberkriget består av spioneri, sabotage och ren kriminalitet – Är det kanske det nya normala?

Hos David Lindahl på FOI i Linköping kan myndighetspersonal träna sig i att hantera cyberangrepp. Det är ett exempel på Sveriges beredskap på det här området, som är hög, enligt Erik Biverot på Försvarshögskolan.

Lora Saalman på fredsforskningsinstitutet SIPRI kan berätta om flera aggressiva attacker på internationella organisationer och rena cybersabotage, fysiska attacker på anläggningar via destruktiva datorprogram, något som vi ännu inte sett i Sverige, säger Peter Jonegård, handläggare på MSB, Myndigheten för samhällsskydd oh beredskap.

Läs artikeln och lyssna på inlägget på SR.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media: