Posted on

Ny MSB-rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen

Bildresultat för massmedia
Det svenska medielandskapet har genomgått omfattande förändringar de senaste åren. Medierna möter en komplex hot- och riskbild, vilket tillsammans med det försämrade säkerhetspolitiska läget, medför att mediebolagens krisberedskap behöver stärkas. På samhällsnivå innebär utvecklingen utmaningar för demokratin och krisberedskapen, och för att möta dem kan satsningar behövas framöver.

— Mediernas självständiga rapportering och möjligheter att ostört förmedla nyheter är centrala beståndsdelar i vår demokrati och viktiga för samhällets funktionalitet. Om medierna drabbas av avbrott eller på annat sätt påverkas vid en större samhällskris riskerar det få allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa, säger Nils Svartz, tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

MSB bevakar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. För fem år sedan analyserade myndigheten hot, risker och sårbarheter i rapporten Mediebranschen 2011. Nu släpps Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter i nära anslutning till årsdagen av 2016 års överbelastningsattacker mot flera svenska mediehus.

Medierna är samhällsviktiga som förmedlare av nyheter, samhällsgranskande journalistik och viktig samhällsinformation. Medierna utgör dessutom en central del i den kedja av system som förmedlar varningar och viktiga meddelanden från myndigheter till allmänheten under tider av kris, katastrofer och ytterst krig.

Riskerna och hoten mot medier – och det svenska samhället

— Mediernas verksamhet bedrivs i mycket stor utsträckning i digitala miljöer och utvecklas i takt med digitaliseringen. De kan därför störas genom allt ifrån driftfel till cyberattacker, och det gör medierna sårbara, säger Richard Oehme, chef för Verksamheten för cybersäkerhet och skydd av samhällsviktig verksamhet vid MSB.

MSB har analyserat ett brett spektrum av risker och sårbarheter, för mediebolagen och på samhällsnivå.

Myndigheten har funnit att hot och trakasserier, skador på egendom och informationssäkerhetsrisker utgör de allvarligaste delarna i riskbilden för mediebolagen. Parallellt har det försämrade säkerhetspolitiska läget skapat ytterligare behov av att mediebolagen stärker sitt arbete med säkerhet och beredskap.

Allvarliga utmaningar har identifierats på samhällsnivå. Påverkanskampanjer bedrivs mot allmänheten och beslutsfattare genom medier. Sveriges informationsinfrastrukturer är otillräckligt skyddade mot angrepp. Kraftiga reaktioner på viral information som leder till konflikter eller kriser, s.k. kontroverser, kan uppstå plötsligt och få stor spridning. Människors förändrade konsumtion av medier ställer nya krav på aktörer som har till uppgift att förmedla budskap under olika typer av kriser. Ett potentiellt problem för både kriskommunikation och förmedlandet av viktig samhällsinformation är att vissa geografiska områden och grupper hamnar i s.k. medieskugga genom att lämnas obevakade av de traditionella mediebolagen.

I rapporten presenteras åtta åtgärdsförslag som kan stärka såväl medierna som samhället. MSB rekommenderar bland annat att mediebolagen börjar arbeta mer systematiskt med informationssäkerhet. Mer resurser föreslås läggs på utbildning inom medie- och informationskunnighet (MIK) hos befolkningen, och att staten i samverkan med mediebolagen arbetar fram robusthetshöjande åtgärder för bolagen kopplat till civilt försvar.

Klicka här för att läsa rapporten:
Mediebranschen 2016 – hot, risker och sårbarheter

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Säpo presenterar sin årsrapport för 2016

Bildresultat för säpo

Idag presenterade Säpo sin årsrapport för 2016. Myndigheten ser ett ökat hot från ensamagerande gärningsmän.
– Säkerhetspolisen bedömer att vid ett eventuellt attentat mot Sverige skulle gärningspersonen troligen vara en ensamagerande, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Förra året granskade Säpo flera misstänkta insiderfall av spionage på skyddsvärda verksamheter av betydelse för totalförsvaret. Det kan röra sig om personer som sökt anställning i skyddsvärd verksamhet eller där främmande makt valt att värva en person på insidan.

– Det handlar alltså om personer som från insidan av en skyddsvärd verksamhet, misstänks ha anlitats av främmande makt eller andra aktörer för att hämta in information, säger Anders Thornberg.

Enligt Säpo utgör Ryssland det största underrättelsehotet mot Sverige och svenska intressen

– Ryssland har förmåga och intention att bedriva underrättelseverksamhet mot Sverige vilket vi på Säkerhetspolisen observerar dagligen.

Flera fall av cyberangrepp

Säpo har också utrett flera fall av statligt styrda elektroniska angrepp mot myndigheter och företag.

– Vi kan se utifrån omfattning och nivån på angreppen att det här är en kvalificerad aktör och den förmågan återfinns hos en statlig aktör, säger enhetschef Fredrik Agemark.

Samtidigt konstaterar Säpo att flera myndigheter uppvisar brister i sitt säkerhetsarbete, vilket huvudsakligen beror på en bristande säkerhetskultur, otillräckliga säkerhetsanalyser och outsourcing – exempelvis av drift av it-system.

Ovanstående är ett utdrag ur SVT artikel. Läs hela artikeln här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Norsk militärövning provocerar Ryssland

Kartbild över Finnmark
Grafik: SVT design

För första gången har amerikanska NATO-soldater varit inblandade i en norsk militärövning i norr, nära den ryska gränsen. 8000 soldater har den senaste veckan krigat genom Norges nordligaste län, Finnmark och nästan en tiondel av militärerna kommer från USA och Storbritannien. Rysslands pressattaché i Norge har uttryckt stor oro över övningen. 

Naturförhållandena i arktiska Finnmark är tuffa med fjäll, snö, kalla vindar och Barents hav. Markstyrkor, marinkåren och flyget testar sin kapacitet i Nordnorge. 700 av de 8000 soldaterna kommer från USA och Storbritannien.

NATO-länder deltar

Enligt det norska försvaret vill man bland annat testa samordning mellan de olika enheterna. Det är andra gången som en av det norska försvarets årliga övning, ”Joint Viking”, anordnas i Finnmark men övningen har aldrig haft så här många deltagande soldater och tidigare deltog inte soldater från andra NATO-länder.

Reaktioner från Ryssland

Förra Joint Viking-övningen anordnades 2015 och då reagerade Ryssland med att ha flygövningar i närheten av den norska gränsen i Barentsregionen. Då sade det ryska försvarsdepartementet att man ville öva för att kunna stoppa eventuella raketanfall gentemot Ryssland.

Även den här gången har Ryssland reagerat inför den nu pågående övningen. Pressattachén Maxim Gurov vid den ryska ambassaden i Oslo har sagt till Norges public serviceföretag NRK att Ryssland är bekymrad över den ökade militära aktiviteten i norr.

– Vi kan inte låta bli att vara bekymrade över den ökade militära aktiviteten nära gränsen till Ryssland. Det förstärker inte säkerheten i norra Europa, sade Gurov till NRK.

– Norge är en ursprunglig medlem av Nato och vi övar med partners över hela världen, säger Rune Jakobsen, generallöjtnant Norge till SVT.

– Jag tror inte att vi är här på grund av något speciell motståndare. Det är en gemensam övning och vi har många liknande övningar i Norge, säger Matthew Mitchell, sergeant US marines.

– Att norska styrkor övar 170 kilometer från ryska gränsen är ingen provokation och att utländska enheter är integrerade i norska bataljoner utgör inget hot och det vet Ryssland mycket väl, säger Rune Jakobsen.

Amerikansk närvaro ökar

Norges försvarsdepartement menar att övningen i Finnmark är en naturlig del av Norges försvar och att den årliga Joint Viking-övningen arrangeras varje år på olika platser. Norge tillhör NATO och gemensamma militära träningsaktiviteter med USA är en naturlig del av samarbetet, menar man. Det norska försvaret påpekar också att övningen äger rum i nordvästra Finnmark som ligger 30-40 mil från den ryska gränsen.

Militärfordon i fjällvärld
Foto: SVT

Men den amerikanska närvaron i Norge ökar. I januari lät Norge USA att stationera över 330 soldater på norsk mark som ett led i ett gemensamt militärt- och övningssamarbete. Initiativet togs av USA. De amerikanska soldaterna är placerade i Værnes i Nord-Trøndelag fylke i mellersta Norge. Rent formellt har Norge och USA ingått ett avtal om rotationsbaserade övningar på norsk mark eftersom Norge hittills inte velat ha fast stationerade främmande styrkor på norskt område under fredstid.

Norge ser detta som ett test som ska utvärderas i år.

Men Ryssland har kritiserat det amerikansk-norska militära samarbetet.

– Om man utgår från alla de uttalanden som Norge gjort angående frånvaron av hot från ryskt håll skulle vi vilja förstå varför Norge är så villigt att öka sin militära potential – framför allt då det gäller stationering av amerikanska trupper i Vaernes, sade ambassadens talesman Maxime Gurov i till nyhetsbyrån AFP i höstas.

Viktigt öva

– Det är viktigt att soldaterna som är här får öva i ett krävande klimat då det är en förutsättning för att kunna operera i Norge. Att samarbetet mellan USA och Norge har återupptagits handlar nog om den globala säkerhetssitutation – att vi inte längre har fokus på Afghanistan som ett exempel, säger Rune Jakobsen, generallöjtnant Norge.

Artikeln är hämtad från SVT, se även TV-inslag  här.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Ny överenskommelse om ytterligare pengar till försvaret

Regeringen och partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att tillföra 500 extra miljoner kronor under 2017 till ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret. Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är baserat på underlag från Försvarsmakten.

Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist
Försvarsgruppen Mikael Oscarsson (KD), Anders Schröder (MP), Åsa Lindestam (S), Daniel Bäckström (C) och Hans Wallmark (M) tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Per Sandström/Regeringskansliet

Det enskilt viktigaste under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Utöver de satsningar som redan genomförs är partierna bakom försvarsuppgörelsen (S, MP, C, KD och M) överens om att under 2017 tillföra ett ekonomiskt tillskott på ytterligare 500 miljoner kronor. Med det läggs grunden för en ökad militär förmåga och en förstärkt förmåga inom totalförsvaret.

Ytterligare resursförstärkningar 2018

Partierna bakom försvarsuppgörelsen är överens om att det kommer att behövas ytterligare resursförstärkningar 2018. Försvarsmaktens budgetunderlag behöver analyseras vidare och kommer att bli föremål för nya överläggningar under våren inför den kommande budgetpropositionen för 2018.

Beslut baserat på underlag från Försvarsmakten

Beslutet om förstärkt ekonomi för 2017 är bland annat baserat på underlag från Försvarsmakten och innebär bland annat resurser till förstärkningen av Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga från och med 2018, stärkt motståndskraft mot cyberangrepp samt förstärkning till totalförsvarsplaneringen inklusive att ekonomiska resurser för detta fördelas till kommuner, landsting och länsstyrelser.

Genomförandet av nuvarande försvarsbeslut

Det är ett högt tempo i genomförandet av försvarsbeslutet. De tillskott till försvarsekonomin och de satsningar som gjordes med försvarsbeslutet 2015 håller på att genomföras. Mycket har redan åstadkommits och det går att se ett antal områden där beslutet redan hunnit få effekt:

Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullgöra grundutbildning med värnplikt,

Beredskapsanpassningar har genomförts till följd av omvärldsläget och den höga militära aktiviteten i vårt närområde, t.ex. förstärkningen och tidigareläggningen av etableringen på Gotland. Försvarsmakten har återaktiverat markbaserad kustrobot,

Regeringen beslutade hösten 2016 om att tillföra Försvarsmakten ytterligare tolv Archer-pjäser till artilleriet,

Arbete har genomförts för att effektuera regeringens beslut om att all personal inom Försvarsmakten som behövs vid höjd beredskap ska krigsplaceras,

Åtgärder har vidtagits för att åstadkomma en modern och sammanhållen planering för totalförsvaret. I december 2015 beslutade regeringen om ett antal uppdrag och anvisningar till olika myndigheter,

Försvarspolitiskt samarbete med bl.a. Finland, USA och Storbrittanien har stärkts genom avtal och avsiktsförklaringar,

De tre utredningar som regeringen tillsatt rörande personalförsörjningen av det militära försvaret, logistik för högre försvarsberedskap och forskung och utveckling på försvarsområdet har överlämnats och bearbetas nu vidare.

Försvarsberedningen för kommande försvarsbeslut

Regeringen tillsatte den 9 januari 2017 en ny försvarsberedning med uppgift att hantera perioden 2021-2025. Senast den 14 maj 2019 ska försvarsberedningen lämna en försvars- och säkerhetspolitisk rapport till regeringen. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut.

Försvarsberedningen på Regeringens webbplats

Dela gärna detta inlägg på sociala media: