Posted on

Beslut om fördelning av 240 miljoner kronor för att stärka krisberedskapen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Den 19:e januari beslutade MSB att fördela cirka 240 miljoner
kronor år 2018-2020 till projekt som utvecklar och stärker krisberedskapen och det civila försvaret.

MSB har i uppgift att varje år fördela anslaget 2:4 Krisberedskap. Vilka projekt som kan få del av anslaget grundar sig på MSB:s regleringsbrev och det ska användas för att utveckla områden som sektorsövergripande planering, stöd till Försvarsmakten och konkreta beredskapåtgärder. Fördelningen grundar sig även på olika regeringsuppdrag och den årliga Nationella risk och förmågebedömningen.

Det delas ut till myndigheter som har ett utpekat ansvar enligt krisberedskapsförordningen eller deltar i samverkansområdena.

År 2018-2020 har ett trettiotal projekt beviljats finansiering. Exempel på projekt är

  • Barents Rescue – en stor internationell räddningsövning som äger rum 2019
  • Investering och förstärkning av säker kommunikation hos länsstyrelserna och Trafikverket
  • Storskalig utrymning enligt skydd för civilbefolkningen till Transportstyrelsen

Läs mer om 2:4 anslag

Läs om Nationell risk och förmågebedömning

Läs om samverkansområdena

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Regeringen satsar på det civila försvaret och stärker samhällets informations- och cybersäkerhet

Regeringen presenterar nya åtgärder för att stärka det civila försvaret och samhällets informations- och cybersäkerhet. Det säkerhetspolitiska läget i vårt eget närområde har försämrats. Det enskilt viktigaste under försvarsbeslutsperioden 2016–2020 är bland annat att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. I ljuset av detta stärker regeringen nu det civila försvaret.

Som tidigare har aviserats tillför regeringen i budgetpropositionen för 2018 1,3 miljarder kronor till civilt försvar under perioden 2018–2020. Satsningen går bland annat till bevakningsansvariga myndigheters, inklusive länsstyrelsernas, arbete med civilt försvar. Men regeringen stannar inte där utan vidtar en rad åtgärder för att stärka det civila försvaret och samhällets informations- och cybersäkerhet.

  • Samtliga bevakningsansvariga myndigheter ska krigsplacera sin personal senast den 31 december 2018.
  • Samhällets informations- och cybersäkerhet stärks.
  • Utredning ser över ansvaret för ledning, samordning och ansvar inom det civila försvaret.
  • Ny myndighet för psykologiskt försvar.
  • Befolkningsskyddet ska förstärkas.

Se justitie- och inrikesminister Morgan Johanssons tal på Folk och försvars rikskonferens här

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Ny myndighet för psykologiskt försvar

Statsminister Stefan Löfvén på Folk och försvars Rikskonferens

Ny myndighet för psykologiskt försvar

Regeringen arbetar för att bygga upp ett modernt totalförsvar anpassat för vår tids hot. Dagens omvärldssituation ställer krav på ett modernt psykologiskt försvar och regeringen avser inrätta en ny myndighet med detta ansvar. Det psykologiska försvaret syftar till att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig, att säkerställa att saklig offentlig information snabbt och effektivt kan förmedlas även under störda förhållanden, samt att identifiera, analysera och möta påverkanskampanjer.

Åtgärder för att freda svenska val mot påverkansoperationer

Den 9 september går svenska folket till val. De senaste åren har det gjorts försök att påverka andra länders val. Det finns inget som säger att framtida svenska val kommer att vara särskilt utsatta, inte heller att de kommer vara fredade.

Sverige står väl rustat för att möta dessa möjliga hot. Det svenska valsystemet är robust. Sveriges underrättelsetjänster förvarnar när påverkansoperationer kan misstänkas. Flera myndigheter har fått höjda anslag för att ytterligare vässa sin förmåga.

  • Valmyndigheten stärker sitt säkerhetsarbete och höjer beredskapen. Tillsammans med MSB, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten görs de risk- och sårbarhetsanalyser som krävs.
  • Alla riksdagspartier har fått och får information om riskerna för påverkan under valrörelsen och behovet av säkerhetsskydd. Under våren bjuds partiledarna in till ytterligare ett möte hos statsministern om hur partierna kan öka skydd och motståndskraft.
  • Inför de allmänna valen 2018 höjer också Regeringskansliet sin egen förmåga att identifiera och skapa en helhetsbild av större incidenter inom informations- och cyberområdet, hur dessa hänger samman och hur de kan utnyttjas i påverkanssammanhang.
  • Fria medier är centrala i vår demokrati. Regeringen kommer därför att bjuda in intresserade medieaktörer till en fördjupad diskussion om samarbetsformer för hantering, ökad kunskap och medvetenhet kring möjlig utländsk påverkan inför valet.
  • Regeringen kommer även att bjuda in ägarna av de största sociala plattformarna till en diskussion om samarbetsformer för att hantera möjlig utländsk påverkan inför valet.
  • Centrala aktörer i samhället, inklusive inom nyheter och opinionsbildning, kommer att erbjudas stöd i arbetet med att förbättra sin egen informationssäkerhet.
  • Ytterligare insatser ska göras för att motverka hot och hat mot journalister och förtroendevalda i Sverige.

Sverige är också pådrivande för att EU ökar sin förmåga att möta informationspåverkan. Vi lägger särskild tonvikt på att stärka kapaciteten att möta informationspåverkan från Ryssland i vårt östra närområde, bland annat genom sekunderad personal från MSB till EU (EEAS), liksom till Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation i Riga. Sverige motverkar också hybridhot i vårt närområde genom att medverka i ett särskilt center mot hybridhot som etablerats i Helsingfors.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Hur kan befolkningen skyddas från krigets verkningar?

Foto: MSB Bildbank

För att veta hur vi ska rusta Sverige mot krig idag måste vi titta såväl framåt som bakåt i tiden. Det konstaterar FOI i ett underlag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om hur civilbefolkningen ska skyddas vid väpnat angrepp mot Sverige.

I början av 2017 fick MSB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att befolkningen ska ha tillräckligt skydd vid krig. MSB vände sig då till FOI för att få hjälp med underlag till rapporten.

Den största utmaningen för FOI har varit att ingen vet vad det är för sorts krig som Sverige ska förbereda sig för. Med vilken intensitet och vilka vapen kommer det att föras? En av författarna till underlaget är Per Larsson, forskare vid FOI.

– Det här har varit ett jättesvårt uppdrag eftersom det inte finns några klara ingångsvärden. Hur ska vi utforma ett nytt befolkningsskydd när vi inte vet vad vi ska skydda oss mot och hur länge?

Underlaget till MSB innehåller dels en tillbakablick på hur befolkningsskyddet såg ut fram till början av 1990-talet, vid kalla krigets slut. Då ingick skyddet i den statliga civilförsvarsorganisationen och handlade om allt från att säkerställa nödutspisning och ammunitionsröjning till att rädda folk ur rasmassor. Evakuering och inkvartering var också viktiga delar.

I dag ligger en stor del av ansvaret för det civila försvaret istället på kommunerna. Samtidigt har befolkningsskyddet kraftigt reducerats. Men enligt FOI:s forskare kommer betydande delar av det skydd som fanns under kalla kriget att behövas igen.

– Vi har gått tillbaka i tiden för att se vilka funktioner som hotades av kriget och insett att det i stor utsträckning är samma saker som måste skyddas vid krig idag. Många anser att vi har ett annat slags samhälle idag vilket skulle göra att behoven ser helt annorlunda ut, men fortfarande behöver folk ha tillgång till vatten, mat och värme i en krigssituation, förklarar Per Larsson.

Däremot kan det bli andra dimensioner på vissa åtgärder, påpekar han.

– Tidigare såg man till att det fanns skyddsrum över stora delar av Sverige. Men i dag tyder mycket på att kriget kommer riktas främst mot storstäderna. Ett sätt att prioritera dagens begränsade resurser är därför att i första hand satsa på skyddsrum och andra skyddsåtgärder i de områden som kan antas bli mest utsatta.

I september 2017 gjorde MSB sin avrapportering till regeringen och föreslog åtgärder inom ett begränsat antal av de områden som ingår i FOI:s underlag. Per Larsson menar dock att det behövs ett helhetsgrepp för att kunna värna befolkningen vid krig, till exempel behövs även sådant som vårt kulturarv skyddas.

– Vi har presenterat en bred palett av sådant som vi anser att man ska värna om. Enligt MSB kommer de att fortsätta analysera och utnyttja vårt material i sitt kommande utvecklingsarbete.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media: