Posted on

Medvetandehöjning kring terrorism

Terrorhotnivån mot Sverige befinner sig på nivå 3, ”förhöjt hot”. Det innebär att ett attentat kan ske. Polisen har därför tagit fram ny information kring hur allmänheten kan agera, om ett attentat, mot all förmodan, skulle ske.

I Sverige och i vår omvärld har det genomförts attentat som riktats mot och drabbat allmänheten. Sannolikheten att en enskild individ drabbas av ett terrorattentat är låg, men konsekvenserna kan vara mycket allvarliga.

Terrorhotnivån i landet bedöms av NCT, nationellt centrum för terrorhotbedömning, och sedan 2010 ligger Sverige på nivå 3 (av 5), vilket innebär en “förhöjd” terrorhotnivå.

– Det är viktigt att vara förberedd, om man, mot förmodan, skulle drabbas, eller befinna sig i närheten av ett terrorattentat. För att vi gemensamt ska minska konsekvenserna av ett attentat vill vi från polisen därför ge följande råd och rekommendationer, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiska rådet, Noa.

Fly: (om du kan)

Lämna platsen om du har möjlighet. Sätt dig själv i säkerhet. Allmänheten och du själv är en måltavla. Ta för vana att till exempel notera nödutgångar.

Sök skydd: (håll dig dold om du inte kan fly)

Om du inte kan lämna området, sök upp en plats som du bedömer vara säker och som ger dig skydd. Var uppmärksam på det du ser och hör. Slå av ljudet på din telefon och ring inte i onödan till personer som kan befinna sig i riskområdet.

Larma:

Det är polisens uppdrag att avbryta ett pågående attentat. Ring 112 så fort du får möjlighet. Vi behöver veta platsen, vad som har hänt, hur många gärningsmän du har sett, vilka vapen de använt, hur de ser ut och var du senast såg dem.

Följ myndigheternas uppmaningar. När polisen kommer till platsen, se till att du inte kan misstas för att vara gärningsman – håll därför inget i händerna.

Var förberedd på att ytterligare attentat kan ske.

Källa: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/mars/medvetandehojning-kring-terrorism/

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Oklara förutsättningar för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i en krissituation

Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen.

Säkerställd tillgång till livsmedel och läkemedel är exempel på samhällsviktiga funktioner, som måste fungera även i en krissituation.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar – och vidtagit åtgärder – för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera vid en krissituation. Granskningen konstaterar att det finns flera brister, bland annat oklarheter när det gäller ambitioner och ansvar – något som tidigare även påpekats av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och landstingen.

– Riksrevisionens bedömning är att oklarheter när det gäller vem som ska göra vad, och när, i värsta fall kommer att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Tidigare hade Sverige mat och läkemedel i beredskapslager, men dessa är med undantag från läkemedel mot influensa avskaffade. Vid omregleringen av apoteksmarknaden för snart tio år sedan avvecklades även det ansvar som Apoteket AB hade för läkemedelsförsörjning i kristid, och några kompenserande åtgärder har inte vidtagits.

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har visserligen vidtagit en rad kunskapshöjande åtgärder på området, men staten har enligt Riksrevisionens bedömning inte den information som behövs för att utveckla handlingsplaner och förberedelser för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i kris och under höjd beredskap.

– Regeringen har i flera sammanhang uttryckt en vilja att stärka krisberedskapen, men i sin styrning inte gjort särskilt mycket för att skapa tydliga förutsättningar för läkemedels- och livsmedelsförsörjning i händelse av kris, säger projektledare Johan Ågren.

Utifrån granskningens resultat noterar Riksrevisionen att flera problem som identifierats när det gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen sannolikt även finns inom andra områden.

– Samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner är på många områden beroende av privata aktörer. Men samtidigt är förutsättningarna för att involvera privata aktörer i krisberedskapsarbetet otydliga, och de ansträngningar som gjorts har inte lett till konkretiseringar när det gäller styrning och ansvarsförhållanden, säger Johan Ågren.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat klargöra mål och ansvar för alla inblandade, i synnerhet för Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, men även andra viktiga aktörer.

Källa: Riksrevisionen.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

MSB begär 189 miljoner mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det är framförallt den återupptagna planeringen för höjd beredskap och åtgärder för att stärka förmågan inom civilt försvar som kostar. Där vill man se en ökning med 144 miljoner.

– MSB har under de senaste två åren ställt om för att kunna öka tempot i totalförsvarsplaneringen och vi har också fått medel för det, men nu behövs mera resurser. Det finns behov av stöd och resurser för det breda utvecklingsarbetet, säger Nils Svartz, vikarierande generaldirektör för MSB.

MSB anser också att det behövs 36 miljoner mer för utbildning inom området skydd mot olyckor, och nio miljoner för att kunna erbjuda stöd inom säkerhetsområdet till andra svenska myndigheter som verkar internationellt.

Totalt blir det 189 miljoner. Två tredjedelar av summan är beräknad för personalkostnader, övrigt exempelvis för utveckling av verksamhet och investeringar i teknik.

För 2020-2021 begärs fortsatt ökning med 269 respektive 292 miljoner kronor jämfört med årets anslag.

Utöver nämnda utökning av förvaltningsanslaget begärs en ökning med fem miljoner för internationell civil krishantering.

Källa: http://www.tjugofyra7.se/artiklar/Nyhet/storre-budget/

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Posted on

Totalförsvaret: Näringslivet efterfrågar kunskap och kontakt

Analytiker från FOI har intervjuat företagarrepresentanter från fyra samhällsviktiga branscher om hur de ser på sin roll i totalförsvaret. Foto: iStock.

Näringslivet förväntas spela en viktig del i totalförsvaret. Hittills har den återupptagna totalförsvarsplaneringen i stor utsträckning präglats av att ansvariga aktörer talar om näringslivets viktiga roll – men inte med företagen, enligt en undersökning gjord av FOI.

Det var enklare förr. Åtminstone om man betraktar företagens roll inom totalförsvaret. De verkade ofta på en nationell marknad och lydde under svensk lagstiftning. I dag finns många av de företag som kan spela en roll för totalförsvaret på en global marknad, där de lyder under EU-lagar och internationell lagstiftning. Som aktiebolag har de ofta andra hänsyn att ta än en enskild nations behov.

Det innebär att staten inte som förr kan kommendera fram resurser och beteenden. Men om stat och näringsliv ska kunna samverka är det en bra start att fråga näringslivet hur det ser på sin roll i totalförsvaret, enligt FOI-forskarna Matilda Olsson, Charlotte Ryghammar och Jenny Lundén, som genomfört studien Näringslivets syn på roller och ansvar i totalförsvaret på uppdrag av Justitiedepartementet.

Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna

Fyra samhällsviktiga branscher, med en viktig roll för totalförsvaret, identifierades:

  • IT & Telekom – en tidigare statlig bransch som i dag drivs av privata aktörer och som levererar fundamental infrastruktur.
  • Bevakning och säkerhet – som bland annat bevakar skyddsobjekt som tidigare bevakades av Försvarsmakten.
  • Bygg & entreprenad – en bransch som varit involverad i byggnads- och reparationsberedskapen, men som nu står utanför krisberedskapssystemet.
  • Kyl- & frystransporter – som står för transporter och till viss del lager av livsmedel på vägarna när aktörer rationaliserar bort lagerkapacitet utifrån just-in-time-principen. Denna princip är ett synsätt och en planeringsfilosofi som står för en strävan att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs.

Tre företag i varje bransch intervjuades. Resultatet var tydligt.

– Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna att delta i arbetet kring samhällskriser. De anser inte att samhället använder näringslivets kompetens, säger Matilda Olsson.

Lösningen ligger, inte oväntat, i att parterna pratar med varandra.

– För det finns en stor innovationskraft i näringslivet, som kan bidra med nya perspektiv. Vi blev positivt överraskade över hur intresserade de intervjuade företagen var av att få veta mer om planeringen av totalförsvaret, säger Matilda Olsson.

För att kunna delta på ett djupare plan efterfrågar näringslivet mer kunskap och en konkret bild över vad de kan bidra med.

– Men pratar man inte med varandra, då kan man inte heller lära av varandra. Så statens hemläxa är sätta ord på vad den vill, säger Matilda Olsson.

Rapporten noterar också att näringslivet ser en kommersiell potential i ett samarbete inom ramen för totalförsvaret.

– Genom att vara en del av samhället kan ett företag bli en attraktivare arbetsplats och dessutom skapa kompetensväxling. Att bli leverantör inom totalförsvaret kan också genera affärer – dels direkt med Försvarsmakten, men också skapa trovärdighet mot andra kunder säger Matilda Olsson.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media: