Publicerad

Ny rapport om livsmedelsberedskap vid kris och krig

Bildresultat för SLU

28 maj3 juni pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har publicerat en ny rapport som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.

Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser den en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.

– För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.

Forskningsstudien redovisas i en nypublicerad rapport: ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.” Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar i dag.

– Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.

De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan i dag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.

– Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.

Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.

För att diskutera hur den nya tidens livsmedelsberedskap bör utformas bjuder SLU in till ett seminarium den 4 juli under Almedalsveckan med rubriken Käk för kris och krig. Vid seminariet deltar såväl Försvarsberedningen som berörda myndigheter och aktörer i livsmedelsbranschen.

Camilla Eriksson är filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Mer information

Läs hela rapporten ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.”

Kan Sverige producera mat i kris eller krig? – Ett forskningsprojekt på SLU

Seminariet “Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid” den 4:e juli på Almedalsveckan i Visby

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Standarder för Totalförsvaret

Värd för mötet med MSB och Stefan Tangen

Idag samlades aktörer ur totalförsvaret på MSB för att diskutera olika perspektiv på standardisering för att effektivisera arbetet med att bygga upp och vidmakthålla ett fullt fungerande totalförsvar. Sammankallande var SIS Tekniska kommitté 494 som arbetar med standarder för samhällssäkerhet.

Standarder har använts i årtionden i syfte att få ett mycket stort antal aktörer att kunna samarbeta effektivt. Standarder skär bort ett antal arbetsmoment i varje affärs- och transaktionsprocess och sparar därför tid och pengar.

Totalförsvaret är inget undantag – det finns väl avgränsade områden som tjänar på standardisering. Under ett seminarium i januari 2018 – där även Försvarsmakten deltog – föreslogs fyra huvudsakliga områden som lämpliga för standardisering i totalförsvaret.

Dessa är:

  • Terminologi
  • Förmågebedömning
  • Spontana frivilliginsatser
  • Kontinuitetshantering
Fredrik Olofsson PTS, Bengt Rydstedt SIS, Stefan Tangen MSB och Staffan Strömbäck FMV

Just idag diskuterades under förmiddagen terminologi och under eftermiddagen kontinuitet.

Under förmiddagspasset konstaterades att en gemensam terminologi behövs för att överbrygga politiska stuprör och ”öar” i statsförvaltningen men även att överbrygga kårkulturer främst mellan polis, militär och räddningstjänst. Det är också viktigt för att underlätta samverkan och samarbete under tidspress och även för att lättare motstå påverkansoperationer och desinformation.

Under eftermiddagen konstaterades att begreppet ”kontinuitet” i högsta grad är lämpligt att applicera på totalförsvarstanken. Det handlar ytterst om att landet Sverige skall kunna fortleva utan allt för stora och långa avbrott.

Det finns redan en genomarbetad svensk standard för kontinuitet men den kan behöva kompletteras med aspekter som återfinns i lagstiftningen – inte minst de s.k. fullmaktslagarna som träder i kraft vid höjd beredskap.

Fördelen med standarden för kontinuitet är att den är gemensam för privata och offentliga organisationer och att den inte alls tar hänsyn till orsaken till avbrottet. Det kan vara en antagonist eller en naturkatastrof som orsakar avbrottet, standarden är tillämplig i samtliga scenario.

Länkar:

TK 494 Samhällssäkerhet

Standarder för samhällssäkerhet

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Om krisen eller kriget kommer

Under Krisberedskapsveckan, 28 maj – 3 juni, skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Alla hushåll får ett exemplar men redan nu kan du läsa och ladda ned broschyren om vår gemensamma beredskap och säkerhet.

Bakgrunden till satsningen är att vi som bor i Sverige behöver bli bättre förberedda på följderna av allt från allvarliga olyckor, extremt väder, IT-attacker och i värsta fall krig.

– Vi har alla ett ansvar för vårt lands säkerhet och beredskap och då är det viktigt att vi alla också har kunskap om hur vi kan förbereda oss om något allvarligt inträffar, säger Dan Eliasson, generaldirektör MSB.

Konkret information om hur du förbereder dig

Tyngdpunkten i informationen ligger på hur människor kan förbereda sig för att klara vatten, mat, värme och kommunikation när samhällets service inte fungerar som vanligt, oavsett vad som är orsaken till det. Är vi förberedda klarar både individen och samhället svåra påfrestningar bättre.

Fokusområden på webbplatsen dinsäkerhet.se

Webbplatsen dinsäkerhet.se erbjuder mer information om de områden broschyren tar upp. I avsnittet Kris och krig finns olika fokusområden där till exempel informationspåverkan och hur du skyddar dig mot den förklaras. I slutet av maj publiceras broschyren på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska och översatt till 13 språk.

Webbplatsen är också en källa för den som vill följa utvecklingen och planeringen av Sveriges totalförsvar.

Därför kommer informationen nu

Vi lever i en tid där följderna av extremt väder, IT-attacker, terrordåd kan påverka att samhällsservicen inte längre fungerar. Regeringen, som gett MSB uppdraget, menar att informationen också är viktig sett till att den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden har försämrats.

Kontaktcentrum svarar på frågor

Innehållet kommer att väcka frågor och en del oro även om Sverige är ett tryggare land än många andra länder. MSB erbjuder därför möjlighet att få svar på frågor hos Kontaktcentrum. Här besvarar personal frågor under vardagar från 21 maj till 29 juni. Vill du ställa en fråga kan du använda chatt, e-post, sociala medier eller telefon. Personalen talar nio olika språk: svenska, engelska, spanska, vietnamesiska, kurdiska, franska, tyska, portugisiska och kantonesiska.

Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

Inga skyddsrum byggda på 15 år – trots ökad hotbild

Bildresultat för skyddsrum
Denna artikel återfinns i orginal på svt.se

Hotbilden mot Sverige har ökat. Trots det har inga nya skyddsrum byggts på 15 år och i dag saknar tre miljoner svenskar plats i skyddsrum.
– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen, säger Ove Brunnström, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I slutet av maj kommer alla svenska hushåll att få broschyren ”Om krisen eller kriget kommer i brevlådan, som ska reda ut vad som gäller vid ett krig eller en krissituation i Sverige.

Den svenska försvarsberedningen menar att hotbilden mot Sverige har ökat.

I december 2017 konstaterade man att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, och det ökade hotet har gjort frågan om skyddsrum aktuell igen.

2002 slutade man att bygga nya skyddsrum i Sverige.

Samtidigt har man under den tiden, mellan 2003 och 2017, byggt mer än 430 000 nya bostäder, enligt Boverket.

Alla de bostäderna saknar alltså skyddsrumsplanering, MSB:s Ove Brunnström menar att det är en stor utmaning för framtiden:

– Det här har fått konsekvenser för skyddsrumstäckningen. Det kan saknas skyddsrum i vissa områden.

Framför allt gäller det i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Enligt MSB skulle det ta tio år och kosta minst en miljard att bygga 50 000 nya skyddsrumsplatser. Kalkylen gäller nybyggnation – en tillbyggnad av befintliga skyddsrum skulle bli betydligt mycket dyrare.

Men alla svenskar behöver inte skyddsrum, enligt Brunnström.

– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen. De som har behov av ett skyddsrum, enligt hotbildsanalysen, ska ha plats.

Enligt MSB torde inte skyddsrummen vara primära mål vid eventuellt militärt anfall. Dessutom: De 65 000 skyddsrummen som finns klarar inte en direktträff av bomber, speciellt inte från så kallade blockbusters som utvecklats för att slå ut skyddsrum.

– Skyddsrummen är dimensionerade för en 250 kilos konventionell flygbomb eller sprängbomb, fem meter från skyddsrummet, och ska skydda mot splitter, tryckvåg och radioaktiv strålning, säger Ove Brunnström.

Vem får då plats i ett skyddsrum – är det först till kvarn, eller är enskilda platser förutbestämda på något sätt?

– Nej, skyddsrummen är till för all civilbefolkning som söker skydd, oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

Hur gör de som inte kan få plats?

– I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme, som en källare, tunnel eller tunnelbanestation. Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms, säger Ove Brunnström.

Om krisen eller kriget kommer

  • Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” trycktes senast på 1980-talet, under det kalla kriget.
  • 1991, efter Sovjetunionens sammanbrott, togs broschyren bort då det inte längre ansågs finnas något hot mot Sverige.

SVENSKA SKYDDSRUM

Skyddsrummen kan användas av civilbefolkningen i händelse av krig och är till för alla som söker skydd oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

  • Om du hör flyglarm eller uppmanas ta dig till skyddsrum, ska du bege dig till det skyddsrum som är närmast där du befinner dig.
  • I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme som en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

UTRYMNING

  • Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms.
  • Utrymning har inte övats i större skala i Sverige på över ett halvt sekel, i Stockholm övades det senast 1961.
  • Enligt Freddy Jönsson Hanberg, sekreterare i Totalförsvarsstiftelsen, är det mer rationellt att planera för utrymning snarare än att stanna och söka skydd: ”I dag bor 40 procent av invånarna i de 20 största städerna, en omöjlig ekvation inte bara av skyddsskäl utan också av försörjnings- och uthållighetsskäl”.

KÄLLOR: Ove Brunnström, MSB och Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerad

SAMÖ 2018 genomförd

Nu har seminarieövningen SAMÖ 2018 genomförts. SAMÖ 2018 hade fokus på kunskapshöjning vad gäller området civilt försvar.

SAMÖ 2018 genomfördes som en seminarieövning där drygt 500 övande, uppdelade på fem tillfällen, resonerade sig fram till svar på diskussionsfrågor genom samtal och diskussioner.

Resultaten och erfarenheterna från övningen kommer att utgöra underlag i det samlade arbete som görs vad gäller civilt försvar och totalförsvar, och kommer bland annat att vara viktiga ingångsvärden till totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ 2020).

Deltagande aktörer var de centrala och regionala bevakningsansvariga myndigheter som finns upptagna i bilagan till krisberedskapsförordningen tillsammans med Försvarsmakten, Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Lantmäteriet, SOS Alarm och Teracom.

Efter genomförd övning var uppfattningen hos majoriteten av deltagarna att det varit värdefullt och inspirerande att träffas och diskutera dessa frågor. Kunskapen och förståelsen hos deltagarna ökade inom flera områden.

SAMÖ 2018 är den senaste övningen i MSB:s övningsserie samverkansövningar (SAMÖ) som övar tvärsektoriella förmågor på nationell nivå. SAMÖ 2018 är en del i det gemensamma arbetet med ett återupptaget totalförsvar.

MSB övar organisationer och myndigheter på regional, nationell och internationell nivå för att samhällets aktörer ska ha en god förmåga att begränsa och hantera konsekvenserna av en samhällsstörning.

Klicka här för mer detaljerad information

Dela gärna detta inlägg på sociala media: