Alla inlägg av Totalförsvar

Om krisen eller kriget kommer

Under Krisberedskapsveckan, 28 maj – 3 juni, skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Alla hushåll får ett exemplar men redan nu kan du läsa och ladda ned broschyren om vår gemensamma beredskap och säkerhet.

Bakgrunden till satsningen är att vi som bor i Sverige behöver bli bättre förberedda på följderna av allt från allvarliga olyckor, extremt väder, IT-attacker och i värsta fall krig.

– Vi har alla ett ansvar för vårt lands säkerhet och beredskap och då är det viktigt att vi alla också har kunskap om hur vi kan förbereda oss om något allvarligt inträffar, säger Dan Eliasson, generaldirektör MSB.

Konkret information om hur du förbereder dig

Tyngdpunkten i informationen ligger på hur människor kan förbereda sig för att klara vatten, mat, värme och kommunikation när samhällets service inte fungerar som vanligt, oavsett vad som är orsaken till det. Är vi förberedda klarar både individen och samhället svåra påfrestningar bättre.

Fokusområden på webbplatsen dinsäkerhet.se

Webbplatsen dinsäkerhet.se erbjuder mer information om de områden broschyren tar upp. I avsnittet Kris och krig finns olika fokusområden där till exempel informationspåverkan och hur du skyddar dig mot den förklaras. I slutet av maj publiceras broschyren på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska och översatt till 13 språk.

Webbplatsen är också en källa för den som vill följa utvecklingen och planeringen av Sveriges totalförsvar.

Därför kommer informationen nu

Vi lever i en tid där följderna av extremt väder, IT-attacker, terrordåd kan påverka att samhällsservicen inte längre fungerar. Regeringen, som gett MSB uppdraget, menar att informationen också är viktig sett till att den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden har försämrats.

Kontaktcentrum svarar på frågor

Innehållet kommer att väcka frågor och en del oro även om Sverige är ett tryggare land än många andra länder. MSB erbjuder därför möjlighet att få svar på frågor hos Kontaktcentrum. Här besvarar personal frågor under vardagar från 21 maj till 29 juni. Vill du ställa en fråga kan du använda chatt, e-post, sociala medier eller telefon. Personalen talar nio olika språk: svenska, engelska, spanska, vietnamesiska, kurdiska, franska, tyska, portugisiska och kantonesiska.

Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Inga skyddsrum byggda på 15 år – trots ökad hotbild

Bildresultat för skyddsrum
Denna artikel återfinns i orginal på svt.se

Hotbilden mot Sverige har ökat. Trots det har inga nya skyddsrum byggts på 15 år och i dag saknar tre miljoner svenskar plats i skyddsrum.
– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen, säger Ove Brunnström, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

I slutet av maj kommer alla svenska hushåll att få broschyren ”Om krisen eller kriget kommer i brevlådan, som ska reda ut vad som gäller vid ett krig eller en krissituation i Sverige.

Den svenska försvarsberedningen menar att hotbilden mot Sverige har ökat.

I december 2017 konstaterade man att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, och det ökade hotet har gjort frågan om skyddsrum aktuell igen.

2002 slutade man att bygga nya skyddsrum i Sverige.

Samtidigt har man under den tiden, mellan 2003 och 2017, byggt mer än 430 000 nya bostäder, enligt Boverket.

Alla de bostäderna saknar alltså skyddsrumsplanering, MSB:s Ove Brunnström menar att det är en stor utmaning för framtiden:

– Det här har fått konsekvenser för skyddsrumstäckningen. Det kan saknas skyddsrum i vissa områden.

Framför allt gäller det i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Enligt MSB skulle det ta tio år och kosta minst en miljard att bygga 50 000 nya skyddsrumsplatser. Kalkylen gäller nybyggnation – en tillbyggnad av befintliga skyddsrum skulle bli betydligt mycket dyrare.

Men alla svenskar behöver inte skyddsrum, enligt Brunnström.

– Tanken har aldrig varit att det ska finnas skyddsrum till hela befolkningen. De som har behov av ett skyddsrum, enligt hotbildsanalysen, ska ha plats.

Enligt MSB torde inte skyddsrummen vara primära mål vid eventuellt militärt anfall. Dessutom: De 65 000 skyddsrummen som finns klarar inte en direktträff av bomber, speciellt inte från så kallade blockbusters som utvecklats för att slå ut skyddsrum.

– Skyddsrummen är dimensionerade för en 250 kilos konventionell flygbomb eller sprängbomb, fem meter från skyddsrummet, och ska skydda mot splitter, tryckvåg och radioaktiv strålning, säger Ove Brunnström.

Vem får då plats i ett skyddsrum – är det först till kvarn, eller är enskilda platser förutbestämda på något sätt?

– Nej, skyddsrummen är till för all civilbefolkning som söker skydd, oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

Hur gör de som inte kan få plats?

– I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme, som en källare, tunnel eller tunnelbanestation. Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms, säger Ove Brunnström.

Om krisen eller kriget kommer

  • Broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” trycktes senast på 1980-talet, under det kalla kriget.
  • 1991, efter Sovjetunionens sammanbrott, togs broschyren bort då det inte längre ansågs finnas något hot mot Sverige.

SVENSKA SKYDDSRUM

Skyddsrummen kan användas av civilbefolkningen i händelse av krig och är till för alla som söker skydd oavsett om man bor i området, tillfälligt råkar befinna sig i området eller arbetar i området.

  • Om du hör flyglarm eller uppmanas ta dig till skyddsrum, ska du bege dig till det skyddsrum som är närmast där du befinner dig.
  • I nödfall kan du bege dig till annat skyddande utrymme som en källare, tunnel eller tunnelbanestation.

UTRYMNING

  • Om det saknas eller råder brist på skyddsrum i ett område är alternativet att befolkningen utryms.
  • Utrymning har inte övats i större skala i Sverige på över ett halvt sekel, i Stockholm övades det senast 1961.
  • Enligt Freddy Jönsson Hanberg, sekreterare i Totalförsvarsstiftelsen, är det mer rationellt att planera för utrymning snarare än att stanna och söka skydd: ”I dag bor 40 procent av invånarna i de 20 största städerna, en omöjlig ekvation inte bara av skyddsskäl utan också av försörjnings- och uthållighetsskäl”.

KÄLLOR: Ove Brunnström, MSB och Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

SAMÖ 2018 genomförd

Nu har seminarieövningen SAMÖ 2018 genomförts. SAMÖ 2018 hade fokus på kunskapshöjning vad gäller området civilt försvar.

SAMÖ 2018 genomfördes som en seminarieövning där drygt 500 övande, uppdelade på fem tillfällen, resonerade sig fram till svar på diskussionsfrågor genom samtal och diskussioner.

Resultaten och erfarenheterna från övningen kommer att utgöra underlag i det samlade arbete som görs vad gäller civilt försvar och totalförsvar, och kommer bland annat att vara viktiga ingångsvärden till totalförsvarsövningen 2020 (TFÖ 2020).

Deltagande aktörer var de centrala och regionala bevakningsansvariga myndigheter som finns upptagna i bilagan till krisberedskapsförordningen tillsammans med Försvarsmakten, Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Lantmäteriet, SOS Alarm och Teracom.

Efter genomförd övning var uppfattningen hos majoriteten av deltagarna att det varit värdefullt och inspirerande att träffas och diskutera dessa frågor. Kunskapen och förståelsen hos deltagarna ökade inom flera områden.

SAMÖ 2018 är den senaste övningen i MSB:s övningsserie samverkansövningar (SAMÖ) som övar tvärsektoriella förmågor på nationell nivå. SAMÖ 2018 är en del i det gemensamma arbetet med ett återupptaget totalförsvar.

MSB övar organisationer och myndigheter på regional, nationell och internationell nivå för att samhällets aktörer ska ha en god förmåga att begränsa och hantera konsekvenserna av en samhällsstörning.

Klicka här för mer detaljerad information

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Kan ett statligt ägt moln säkra svenska folkets data?

Idag genomfördes ett seminarium på Internetstiftelsen med rubriken ”Kan ett statligt ägt moln säkra svenska folkets data?” Lokalen var till brädden fylld och det var många som inte fick sittplats.

Arrangören hade förberett tio viktiga frågor kopplade till rubriken varav flera hade direkt bäring på totalförsvaret t.ex:

  • Hur ska den IT-beroende statens förmåga upprätthållas i kristider?
  • Hur ska offentlighets- och sekretesslagen upprätthållas i molntjänster?
  • Hur ska hemliga handlingar förbli hemliga i en molntjänst?

På scenen fanns ett flertal experter från så väl offentlig sektor som från näringslivet, t.ex:

  • Daniel Melin, utredningssekreterare i Statens servicecenters utredning om en statlig molntjänst
  • Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef, Internetstiftelsen i Sverige
  • Karl Ekman, Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Allt mer data från våra liv förvaras i molnet, den typ av tjänster som använder internet och storskaliga datacenter för att lagra och göra vår information tillgänglig. Framstegen inom molnteknik har gjort det enkelt och billigt att förvara snabbt växande mängder data och göra den tillgänglig för oss när vi behöver den.

Men den mycket positiva utvecklingen har också fört med sig allt mer högljudda frågetecken kring säkerhet och integritet. Både experter och vanliga medborgare börjar i allt högre utsträckning kräva svar på hur det påverkar oss att våra företag, myndigheter och medborgare förvarar vår kritiska data på olika platser runt om i världen, långt bortom vår kontroll.

Vi har också sett ett antal skandaler där myndigheter köpt lösningar som inneburit att kritisk och i en del fall sekretessbelagd data förvarats utanför Sveriges gränser av privata företag med anställda som inte genomgått nödvändiga bakgrundskontroller. Efter dessa skandaler börjar allt fler se molntjänster som en del av vårt lands kritiska infrastruktur och som en viktig pusselbit i frågor som rör både rikets och medborgarnas säkerhet.

Med en svensk molntjänst, baserad på öppen källkod, skulle vi kunna hantera vår kritiska data utan att vara beroende av globala storföretag. Nycklarna till molnet skulle då innehas av staten och medborgarna vilket borgar för en hög tillförlitlighet.

En av slutsatserna var att det är långt ifrån säkert att staten kan skydda medborgarnas data bättre än privata sektorn. I så fall bör man plocka ut det allra mest skyddsvärda och utgå från det men låta mindre känslig information fortfarande hanteras i tjänster som levereras av t.ex. utländska leverantörer.

Det konstaterades också att dagens höga interdependens innebär att det inte alls är säkert att vare sig centralisering eller decentralisering är lösningen på skyddsfrågan. Därmed är det lite oroande att inriktningen är att staten skall minska antal datacenter  från dagens 200 till ca 20. Den styrningen är inte genomtänkt eftersom den enbart ser till kostnadsrationalitet men inte till helheten. Det kan visa sig att besparingen äts upp av en rad kostnadsdrivande skydds- och redundanslösningar.

Helt klart är att outsourcing och hög exponering mot utländska tjänsteleverantörer är under granskning, något som även berör amerikanska leverantörer med hänvisning till ”the Patriot act”.

 

 

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får rätt att stoppa upphandlingar

Från och med i dag är statliga myndigheter skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten inför utkontraktering av viss säkerhetskänslig verksamhet. Det här tillvägagångssättet förstärker skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället.

De nya bestämmelserna som träder i kraft i dag medför att myndigheter som planerar att inleda en upphandling som innebär krav på säkerhetsskyddsavtal blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten innan en upphandling påbörjas. Skyldigheten gäller om en framtida leverantör kan få tillgång till eller möjlighet att förvara hemliga uppgifter utanför myndighetens lokaler. Flera hundra upphandlingar per år kommer nu att genomgå en mer rigorös kontroll.

Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får förelägga myndigheten som ska utkontraktera verksamhet att vidta åtgärder för att säkerställa säkerhetsskyddet i sådana situationer. Om ett föreläggande inte följs eller om säkerhetsskyddslagens krav inte kan tillgodoses trots att ytterligare åtgärder vidtas får Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten besluta att myndigheten inte får genomföra upphandlingen.

De nya bestämmelserna gäller från den 1 april 2018.

Säkerhetspolisens pressmeddelande: http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2018-03-28-sakerhetspolisen-far-nytt-uppdrag-inom-sakerhetsskydd.html

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Medvetandehöjning kring terrorism

Terrorhotnivån mot Sverige befinner sig på nivå 3, ”förhöjt hot”. Det innebär att ett attentat kan ske. Polisen har därför tagit fram ny information kring hur allmänheten kan agera, om ett attentat, mot all förmodan, skulle ske.

I Sverige och i vår omvärld har det genomförts attentat som riktats mot och drabbat allmänheten. Sannolikheten att en enskild individ drabbas av ett terrorattentat är låg, men konsekvenserna kan vara mycket allvarliga.

Terrorhotnivån i landet bedöms av NCT, nationellt centrum för terrorhotbedömning, och sedan 2010 ligger Sverige på nivå 3 (av 5), vilket innebär en ”förhöjd” terrorhotnivå.

– Det är viktigt att vara förberedd, om man, mot förmodan, skulle drabbas, eller befinna sig i närheten av ett terrorattentat. För att vi gemensamt ska minska konsekvenserna av ett attentat vill vi från polisen därför ge följande råd och rekommendationer, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiska rådet, Noa.

Fly: (om du kan)

Lämna platsen om du har möjlighet. Sätt dig själv i säkerhet. Allmänheten och du själv är en måltavla. Ta för vana att till exempel notera nödutgångar.

Sök skydd: (håll dig dold om du inte kan fly)

Om du inte kan lämna området, sök upp en plats som du bedömer vara säker och som ger dig skydd. Var uppmärksam på det du ser och hör. Slå av ljudet på din telefon och ring inte i onödan till personer som kan befinna sig i riskområdet.

Larma:

Det är polisens uppdrag att avbryta ett pågående attentat. Ring 112 så fort du får möjlighet. Vi behöver veta platsen, vad som har hänt, hur många gärningsmän du har sett, vilka vapen de använt, hur de ser ut och var du senast såg dem.

Följ myndigheternas uppmaningar. När polisen kommer till platsen, se till att du inte kan misstas för att vara gärningsman – håll därför inget i händerna.

Var förberedd på att ytterligare attentat kan ske.

Källa: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2018/mars/medvetandehojning-kring-terrorism/

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Oklara förutsättningar för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i en krissituation

Regeringen och ansvariga myndigheter har inte skapat tillräckliga förutsättningar för en väl fungerande livsmedels- och läkemedelsförsörjning i händelse av kris. Bland annat behövs det tydligare mål och ansvarsfördelning, konstaterar Riksrevisionen.

Säkerställd tillgång till livsmedel och läkemedel är exempel på samhällsviktiga funktioner, som måste fungera även i en krissituation.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat förutsättningar – och vidtagit åtgärder – för att livsmedels- och läkemedelsförsörjningen ska fungera vid en krissituation. Granskningen konstaterar att det finns flera brister, bland annat oklarheter när det gäller ambitioner och ansvar – något som tidigare även påpekats av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och landstingen.

– Riksrevisionens bedömning är att oklarheter när det gäller vem som ska göra vad, och när, i värsta fall kommer att innebära att viktiga åtgärder försenas eller inte blir gjorda alls, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Tidigare hade Sverige mat och läkemedel i beredskapslager, men dessa är med undantag från läkemedel mot influensa avskaffade. Vid omregleringen av apoteksmarknaden för snart tio år sedan avvecklades även det ansvar som Apoteket AB hade för läkemedelsförsörjning i kristid, och några kompenserande åtgärder har inte vidtagits.

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har visserligen vidtagit en rad kunskapshöjande åtgärder på området, men staten har enligt Riksrevisionens bedömning inte den information som behövs för att utveckla handlingsplaner och förberedelser för livsmedels- och läkemedelsförsörjning i kris och under höjd beredskap.

– Regeringen har i flera sammanhang uttryckt en vilja att stärka krisberedskapen, men i sin styrning inte gjort särskilt mycket för att skapa tydliga förutsättningar för läkemedels- och livsmedelsförsörjning i händelse av kris, säger projektledare Johan Ågren.

Utifrån granskningens resultat noterar Riksrevisionen att flera problem som identifierats när det gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen sannolikt även finns inom andra områden.

– Samhällets säkerhet och viktiga samhällsfunktioner är på många områden beroende av privata aktörer. Men samtidigt är förutsättningarna för att involvera privata aktörer i krisberedskapsarbetet otydliga, och de ansträngningar som gjorts har inte lett till konkretiseringar när det gäller styrning och ansvarsförhållanden, säger Johan Ågren.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat klargöra mål och ansvar för alla inblandade, i synnerhet för Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, men även andra viktiga aktörer.

Källa: Riksrevisionen.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

MSB begär 189 miljoner mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Det är framförallt den återupptagna planeringen för höjd beredskap och åtgärder för att stärka förmågan inom civilt försvar som kostar. Där vill man se en ökning med 144 miljoner.

– MSB har under de senaste två åren ställt om för att kunna öka tempot i totalförsvarsplaneringen och vi har också fått medel för det, men nu behövs mera resurser. Det finns behov av stöd och resurser för det breda utvecklingsarbetet, säger Nils Svartz, vikarierande generaldirektör för MSB.

MSB anser också att det behövs 36 miljoner mer för utbildning inom området skydd mot olyckor, och nio miljoner för att kunna erbjuda stöd inom säkerhetsområdet till andra svenska myndigheter som verkar internationellt.

Totalt blir det 189 miljoner. Två tredjedelar av summan är beräknad för personalkostnader, övrigt exempelvis för utveckling av verksamhet och investeringar i teknik.

För 2020-2021 begärs fortsatt ökning med 269 respektive 292 miljoner kronor jämfört med årets anslag.

Utöver nämnda utökning av förvaltningsanslaget begärs en ökning med fem miljoner för internationell civil krishantering.

Källa: http://www.tjugofyra7.se/artiklar/Nyhet/storre-budget/

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Totalförsvaret: Näringslivet efterfrågar kunskap och kontakt

Analytiker från FOI har intervjuat företagarrepresentanter från fyra samhällsviktiga branscher om hur de ser på sin roll i totalförsvaret. Foto: iStock.

Näringslivet förväntas spela en viktig del i totalförsvaret. Hittills har den återupptagna totalförsvarsplaneringen i stor utsträckning präglats av att ansvariga aktörer talar om näringslivets viktiga roll – men inte med företagen, enligt en undersökning gjord av FOI.

Det var enklare förr. Åtminstone om man betraktar företagens roll inom totalförsvaret. De verkade ofta på en nationell marknad och lydde under svensk lagstiftning. I dag finns många av de företag som kan spela en roll för totalförsvaret på en global marknad, där de lyder under EU-lagar och internationell lagstiftning. Som aktiebolag har de ofta andra hänsyn att ta än en enskild nations behov.

Det innebär att staten inte som förr kan kommendera fram resurser och beteenden. Men om stat och näringsliv ska kunna samverka är det en bra start att fråga näringslivet hur det ser på sin roll i totalförsvaret, enligt FOI-forskarna Matilda Olsson, Charlotte Ryghammar och Jenny Lundén, som genomfört studien Näringslivets syn på roller och ansvar i totalförsvaret på uppdrag av Justitiedepartementet.

Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna

Fyra samhällsviktiga branscher, med en viktig roll för totalförsvaret, identifierades:

  • IT & Telekom – en tidigare statlig bransch som i dag drivs av privata aktörer och som levererar fundamental infrastruktur.
  • Bevakning och säkerhet – som bland annat bevakar skyddsobjekt som tidigare bevakades av Försvarsmakten.
  • Bygg & entreprenad – en bransch som varit involverad i byggnads- och reparationsberedskapen, men som nu står utanför krisberedskapssystemet.
  • Kyl- & frystransporter – som står för transporter och till viss del lager av livsmedel på vägarna när aktörer rationaliserar bort lagerkapacitet utifrån just-in-time-principen. Denna princip är ett synsätt och en planeringsfilosofi som står för en strävan att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs.

Tre företag i varje bransch intervjuades. Resultatet var tydligt.

– Näringslivsaktörerna känner sig inte inbjudna att delta i arbetet kring samhällskriser. De anser inte att samhället använder näringslivets kompetens, säger Matilda Olsson.

Lösningen ligger, inte oväntat, i att parterna pratar med varandra.

– För det finns en stor innovationskraft i näringslivet, som kan bidra med nya perspektiv. Vi blev positivt överraskade över hur intresserade de intervjuade företagen var av att få veta mer om planeringen av totalförsvaret, säger Matilda Olsson.

För att kunna delta på ett djupare plan efterfrågar näringslivet mer kunskap och en konkret bild över vad de kan bidra med.

– Men pratar man inte med varandra, då kan man inte heller lära av varandra. Så statens hemläxa är sätta ord på vad den vill, säger Matilda Olsson.

Rapporten noterar också att näringslivet ser en kommersiell potential i ett samarbete inom ramen för totalförsvaret.

– Genom att vara en del av samhället kan ett företag bli en attraktivare arbetsplats och dessutom skapa kompetensväxling. Att bli leverantör inom totalförsvaret kan också genera affärer – dels direkt med Försvarsmakten, men också skapa trovärdighet mot andra kunder säger Matilda Olsson.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media:

Försvarsmaktens perspektivstudie

Försvarsmaktens perspektivstudie sträcker sig fram till 2035. I likhet med många andra bedömare målar Försvarsmakten en dyster bild av omvärldsutvecklingen. Men det finns positiva signaler mellan raderna.

Totalförsvarsstiftelsen varnade tidigt för riskerna med att underskatta okonventionella metoder för krigföring.

– Redan under Georgien-kriget 2008 kunde vi se att de ryska väpnade styrkorna använde sig av cyberattacker, angrepp på kritisk infrastruktur och psykologisk påverkan. Dessa metoder utfördes med väsentlig mycket högre kvalitet, precision och effekt än det traditionella väpnade angreppet.

Under annekteringen av Krim och invasionen av östra Ukraina var det inte i första hand avancerade militära förmågor som imponerade på västerländska bedömare utan snarare samordning, initiativ och vilseledning.

– Kort sagt är det inte modern materiel och avancerade strategier och ledning som avgör framgångsgraden för Ryssland, snarare det man brukar benämna ”krigslist”.

I Försvarsmaktens perspektivstudie adresseras detta mycket tydligt vilket är lovande. Flera sidor ägnas åt telekrig, cyberattacker, sensorer, informationsteknologi, obemannade system, nanoteknik och inte minst – den så kallade gråzonen. Alltså inte i första hand pansarslag och luftdueller.

Försvarsmakten förfogar idag inte ensam över de resurser som krävs för att möta hoten i gråzonen eller hybridangrepp. Dessa resurser finns hos andra myndigheter och i ännu större utsträckning inom näringslivet.

– Det måste till en central samordningsfunktion för att möta det nya slagfältet, som till stor del utgörs av informationsarenan och den digitala arenan.

Länk till studien: https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/perspektivplan/slutlig-redovisning-av-perspektivstudien-2016-2018.pdf

Dela gärna detta inlägg på sociala media: