Publicerat på

Julkalender – Lucka 15

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Krig i Östersjön

Bakom dagens lucka döljer sig inget annat än fiktion men en del av fiktionen ligger obehagligt nära verkligheten. Vi börjar med det som tyvärr ligger närmast verkligheten.

Om Ryssland gick till attack mot de baltiska staterna skulle Nato stå som förlorare. Den bedömningen gör den amerikanska RAND Corporation är en tankesmedja som härstammar från flygplanstillverkaren McDonnell Douglas (idag Boeing). Tankesmedjan har givit upphov till många uttryck, till exempel MAD – mutually assured destruction, som användes som avskräckande doktrin snarare än en dystopi.

I rapporten skriver Rand att försvarsalliansens östra medlemsländer är sårbara och att Nato inte skulle lyckas försvara sina mest utsatta medlemmar. Om ryska trupper gick till attack skulle Nato vara underlägset och förlora Tallinn eller Riga på mellan 36 och 60 timmar. Rands analytiker anser att det krävs större trupper, mer vapen och ett bättre luftförsvar om Nato vill erbjuda Estland, Lettland och Litauen ett trovärdigt försvar.

I praktiken skulle det betyda sju brigader i regionen, tre tunga pansarbrigader och flyg- och artilleristridskrafter. Det skulle kosta omkring 2,3 miljarder euro årligen, beräknar Rand.

Här kan du läsa hela rapporten (klicka här)

Gotland ockuperat

Bildresultat för gotland ockuperat krigsvetenskapsakademien

”På Gotland har ryssen fortfarande ett luftlandsättningsregemente och huvuddelen av Östersjömarinens marininfanteribrigad samt robotförband för luftmåls- och sjömålsbekämpning. Sammantaget rör det sig om drygt 4 000 soldater. Till sjöss och i luften får vi räkna med att möta ett femtontal av Östersjömarinens ytstridsfartyg och ett par ubåtar samt ett par jaktflygregementen om 80-talet stridsflygplan.”

Ovanstående är ett utdrag ur “Gotland ockuperat” – fortsättningen på Björn Andersons och Tommy Jeppssons första bok i trilogin ”När kriget kom till Gotland – Bricka i ett stort spel”.

Den första boken handlar om en nära framtid där en redan spänd säkerhetspolitisk situation i Östersjöregionen har blivit ännu mera spänd. Gränsen mellan fred och krig har suddats ut och maskerade män i Nordstreams overaller agerar plötsligt med vapenmakt vilket är öppningsscenen för en militär aggression mot Sverige och Gotland. Författare till boken är Akademiledamöterna Björn Anderson som tillika är Akademiens ständige sekreterare och Tommy Jeppsson, redaktör för Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.

I den sista boken (“Gotland befriat – men till vilket pris?”)  om kriget på Gotland får läsaren ta del av hur ett ryskt anfall mot Sverige via såväl Gotland som Norrbotten skulle kunna gå till. För vad skulle hända om Gotland var ockuperat och svenskarna var tvungna att försöka driva ut ryssarna i havet? Här besvaras de frågan. Sverige har nämligen inte resurser att göra det ensamt och behöver därför omvärldens – inte minst USA:s och Nato:s – hjälp. För att få ett slut på ett krig som mycket väl skulle kunna leda till ett storskaligt kärnvapenkrig tar ett rafflande diplomatiskt spel sin början – och det vi svenskar måste offra är inte lite.

Böckerna är slutsålda men i skrivande stund finns enstaka exemplar att få tag på via Bokbörsen.

Almedalen har fallit

I skuggan av folkfesten, seminarierna, talen och minglandet i Almedalen tar sig en grupp tungt beväpnade män in genom ringmuren. Deras attack är lika välplanerad som brutal. På mindre än en timme har de okända terroristerna tagit kontroll över Visby. Tusentals människor, inklusive statsministern, överbefälhavaren och flera av näringslivets makthavare, tas som gisslan. Samtidigt som polis och militär försöker reda ut vem som ska leda landets styrkor fortsätter terroristerna att sätta sin plan i verket. Och de ligger hela tiden minst ett steg före. 

Almedalen har fallit är en thriller om en terrorattack mot Sverige, skriven av en före detta underrättelseofficer med god insikt i ämnet. Det är också en påminnelse om hur symbolen för det öppna samhället på ett ögonblick kan förvandlas till skådeplatsen för vår värsta mardröm.

Bildresultat för Almedalen har fallit

Erik Lewin har mer än tjugofem års erfarenhet från underrättelse- och säkerhetsarbete. Som 25-åring rekryterades han till SIG (numera en del av SOG) när det startades. Det senaste decenniet har Erik Lewin arbetat som säkerhetsrådgivare i bland annat Mellanöstern och Centralasien, och han är numera VD för ett säkerhetsföretag.

Här kan du beställa boken

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 14

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Frivillig försvarsverksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till att stärka Sveriges beredskap i tider av kris och höjd beredskap. Idag är runt 350 000 personer engagerade på olika sätt i de olika organisationerna.

De frivilliga försvarsorganisationerna har tagit fram den här broschyren med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Syftet är att den ska användas vid frivilligorganisationernas rekrytering, bland annat under Krisberedskapsveckan, för människor som vill engagera sig. Det temat tas också upp i broschyren “Om krisen eller kriget kommer“, som skickades till alla hushåll under Krisberedskapsveckan maj 2018.

Anmäl dig och delta i någon av frivilligverksamheterna – redan idag!

(Meddela eventuella felaktigheter till: info (a) totalforsvar.org)

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK)

FAK – en rikstäckande frivillig organisation med uppgift att utbilda förare för att säkerställa tung trafik i krissituationer.

E-post: riks@fak.se
Telefon: 0768-86 46 46
Hemsida: www.fak.se

Frivilliga Flygkåren (FFK)

FFK är Sveriges största flygande resurs när samhället ställs inför svåra prövningar. Vi erbjuder flygintresserade personer att utveckla sitt flygande samtidigt som de utför uppgifter åt samhället.

E-post: karstaben@ffk.se
Telefon: 021-440 33 00
Hemsida: www.ffk.se

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK)

FMCK grundades 1929 och är en frivillig försvarsorganisation sedan 1938. FMCK bedriver kurser utanför Stockholm sedan 1940, har sektioner ute i landet sedan 1952 och blev riksförbund med kårer i landet 1972. FMCK har ca 5100 medlemmar

E-post: fmckriks@fmck.se
Telefon: 0500-48 82 60
Hemsida: www.fmck.se

Frivilliga Radioorganisationen (FRO)

Frivilliga Radioorganisationen (FRO) är en frivillig försvarsorganisation för sambandsintresserade. Kvinnor och män i alla åldrar kan bli medlemmar. I Signalungdom får ungdomar utbildning och utvecklande kamratskap. Vi bemannar sambandsbefattningar i Försvarsmakten samt inom samhällets krisberedskap.

E-post: fro@fro.se
Telefon: 08-528 077 30
Hemsida: www.fro.se

Flygvapenfrivilligas Riksförbund (FVRF)

FVRF erbjuder vuxna och ungdomar verksamheter som utvecklar och stärker den enskilde samtidigt som vi tillför resurser till stöd för den militära och civila verksamheten i fred, kris och höjd beredskap vid våra flygplatser.

E-post: info@fvrf.se
Telefon: 08-514 390 00
Hemsida: www.flygvapenfrivilliga.se

Försvarets Personaltjänstförbund (FPF)

FPF har i uppdrag att rekrytera och utbilda för Hemvärnet och Försvarsmakten i befattningarna Personalbefäl, Chef Sektion 1 (CS1) och Personalvårdsbefäl. FPF har också ansvar för att utbilda Bataljonspastorer.

E-post: fpf.exp@fpf.a.se
Hemsida: www.fpf.a.se

Insatsingenjörernas Riksförbund (IIR)

IIR är en frivillig försvarsorganisation med ca 400 medlemmar verksamma framförallt inom bygg och anläggningsbranschen. Medlemmarna är ingenjörer i entreprenad-och konsultföretag men också inom den offentliga sektorn. Här finns även specialister inom alla typer av infrastruktur.

E-post: lars-ake.thidevall@insatsingenjorerna.se
Telefon: 0705-44 44 36
Hemsida: www.insatsingenjorerna.se

Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF)

För dem som älskar havet och vill göra en insats. Fartyg och besättningar förstärker samhället vid kriser och incidenter.

E-post: kansli@sjovarnskaren.se
Telefon: 08-514 392 93
Hemsida: www.sjovarnskaren.se

Svenska Blå Stjärnan (SBS)

Svenska Blå Stjärnan har samhällets uppdrag att ta hand om djuren vid kriser, katastrofer och utbrott av smitta. Vi är även en mötesplats för djurintresserade i alla åldrar.

E-post: sbs@svenskablastjarnan.se
Telefon: 08-629 63 60
Hemsida: www.svenskablastjarnan.se

Svenska Brukshundklubben (SBK)

Svenska Brukshundklubben är en ideell medlemsorganisation, specialklubb i Svenska Kennelklubben (SKK) och frivillig försvarsorganisation. Vi har utbildat hundar och förare sedan 1918.

E-post: tjanstehund@brukshundklubben.se
Telefon: 08-505 875 00
Hemsida: www.brukshundklubben.se

Svenska Fallskärmsförbundet (SFF)

SFF utbildar instruktörer och sköter licenser och regelverk kring fallskärmshoppningen i Sverige. Välkommen till landets fallskärmsklubbar för att bli medlem. Svenska Fallskärmsförbundet är anslutet till Riksidrottsförbundet och är en del av frivilligförsvaret.

E-post: info@sff.se
Telefon: 021-41 41 10
Hemsida: www.sff.se

Svenska Försvarsutbildningsförbundet (Försvarsutbildarna)

Försvarsutbildarna ger människor möjligheten att utveckla förmågor och socialt ansvarstagande samtidigt som de stärker samhällsskyddet och förmågan att hantera civila och militära kriser.

Längre ned finner du länkar till samtliga centrala förbund inom Försvarsutbildarna.

E-post: info@forsvarsutbildarna.se
Telefon: 08-587 742 00
Hemsida: www.forsvarsutbildarna.se

Svenska Lottakåren (SLK)

Lottakåren informerar, rekryterar och utbildar förstärkningsresurser för civil krisberedskap eller militärt försvar och ditt eget ledarskap.

E-post: info@svenskalottakaren.se
Telefon: 08-666 10 80
Hemsida: www.svenskalottakåren.se

Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF)

Pistolskytteförbundet främjar pistolskytte, ger utbildning till tävlingsskyttar, P88-utbildning till frivilligpersonal med flera och utbildar ammunitionsmän till Hemvärnet.

E-post: kansli@pistolskytteforbundet.se
Telefon: 08-553 401 60
Hemsida: www.pistolskytteforbundet.se

Svenska Röda Korset (SRK)

Röda Korset är världens främsta katastroforganisation. Vi finns över hela världen och består av miljontals frivilliga som bestämt sig för att hjälpa andra människor. Vi kämpar för att rädda liv och ge hopp. Vi delar ut mat, förebygger katastrofer och bidrar med medmänsklig värme.

E-post: info@redcross.se
Telefon: 08-452 46 00
Hemsida: www.redcross.se

Svenska Skyttesportförbundet (SvSF)

Som frivillig försvarsorganisation utbildar SvSF instruktörer på AK4 åt försvarsmakten med syftet att dessa personer ska användas som instruktörer vid försvarets grundutbildningar av soldater.

E-post: office@skyttesport.se
Telefon: 08-699 63 70
Hemsida: www.skyttesport.se

Sveriges Bilkårers Riksförbund (Bilkåren)

Bilkåren rekryterar och utbildar fordonsförare till Sveriges totalförsvar – till både Försvarsmakten och samhällets civila krisberedskap. Du som är svensk medborgare eller folkbokförd i Sverige kan bli medlem.

E-post: kansliet@bilkaren.se
Telefon: 08-579 388 90
Hemsida: www.bilkaren.se

Sveriges Civilförsvarsförbund (Civilförsvarsförbundet)

Civilförsvarsförbundet verkar för ett säkrare och tryggare samhälle. Det görs genom hjälpinsatser, utbildning av barn och vuxna, information samt opinionsbildning.

E-post: info@civil.se
Telefon: 08-629 63 60
Hemsida: www.civil.se

Frivilliga resursgrupperna

Frivilliga Resursgruppen, FRG, består av utbildade frivilliga som under kommunal regi är ett stöd för samhället i samband med kriser eller andra extraordinära händelser. Idén till FRG kom från Civilförsvarsförbundet, dåvarande Krisberedskapsmyndigheten stod bakom idén. Civilförsvarsförbundet har sedan dess utbildningsansvaret och är motorn i FRG.

Civilförsvarsförbundet är drivande för att etablera och utveckla FRG men varje FRG har en kommun som huvudman. Utbildningarna finansieras numera av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, via det statliga 2:4-anslaget. FRG och utbildningarna är öppna för alla men staten finansierar bara utbildningen för den som är medlem i någon av landets 18 frivilliga försvarsorganisationer. Den första FRG:n startade 2004. Ungefär hälften av landets kommuner har en FRG.

Läs mer om FRG och hur du anmäler ditt intresse: www.frivilligaresursgruppen.se

Försvarsutbildarnas rikstäckande förbund

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 13

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Allmänna Försvarsföreningen

Allmänna försvarsföreningen har i över 120 år varit ett forum för debatt om försvars- och säkerhetspolitik. Det är en ideell förening och både partipolitiskt och ekonomiskt obunden. Målet är att alla som är intresserade av säkerhets- och försvarsfrågor ska kunna delta och stödja en fri information och debatt.

Allmänna försvarsföreningen har ett centralt kansli i Stockholm och länsavdelningar ute i landet. Verksamheten finansieras med medlems-avgifter, annonsintäkter, projektstöd och avkastningen från det egna kapitalet.

Allmänna försvarsföreningen deltar aktivt i den säkerhets- och försvarspolitiska debatten. Runtom i landet arrangeras seminarier, konferenser, debatter och föredrag om olika säkerhets- och försvarspolitiska teman.

I Umeå arrangeras den säkerhetspolitiska konferensen Pax Nordica i samarbete med bland andra Umeå universitet. I Karlskrona genomförs Pax Baltica i samarbete med lokala och regionala intressenter.

Föreningen ger också ut tidningen Vårt Försvar med fyra nummer årligen. Tidningen är ett viktigt forum för information och debatt.

Allmänna försvarsföreningen samarbetar med olika organisationer, både regionalt, nationellt och internationellt.

Klicka här för att komma till informationsfoldern

Vårt försvar

Tidskriften “Vårt Försvar” har publicerats av Allmänna Försvarsföreningen sedan 1890, men det är inte någon vanlig medlemstidning med fokus på föreningens verksamhet.

Tidskriften har ända sedan starten fyllts med debatt och information om försvars- och säkerhetsfrågor.

Sedan 2014 har Vårt Försvar en ny formgivning. I förnyelsen av tidskriften ingår också ett lite bredare anslag, men med en fortsatt betoning på att erbjuda fördjupning och spännande debatt kring försvar och säkerhet.

Klicka här för att läsa tidigare nummer digitalt

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 12

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Samhällssektor – vad är det?

Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.

Det är av yttersta vikt att ansvaret för en samhällssektor är tydligt. Det är det inte idag. Det pågår därför arbete med att utröna vilken myndighet som skall utöva sektorsansvar. Mer om detta längre ned.

Fungerar alla samhällssektorer så säkerställs de åtta nationella intressena i säkerhetsstrategin och de sju hoten hanteras. Ju mer robust, redundant och resilient en samhällssektor är desto mer resurser kräver ett angrepp för att få effekt. Tröskeln är dock aldrig högre än den minst robusta samhällssektorn.

Viktig samhällsfunktion

Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en av flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter.

Samhällsviktig verksamhet

Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

• Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.


Exempel: Vattenverk X upprätthåller den viktiga samhällsfunktionen dricksvattenförsörjning som är en del av samhällssektorn kommunalteknisk försörjning.

Kritiska beroenden

Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort.

Elva samhällssektorer

Energiförsörjning

Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m.

Finansiella tjänster

Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappers handel  m.m.

Handel och industri

Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri m.m.

Hälso- och sjukvård samt omsorg

Akutsjukvård,läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd  för djur och människor m.m.

Information och kommunikation

Telefoni(mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post,produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m.

Kommunalteknisk försörjning

Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m.livsmedel, distributionav livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m.

Offentlig förvaltning

Ledningsfunktioner och stödfunktioner

Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet m.m.

Skydd och säkerhet

Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m.

Socialförsäkringar

Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.

Transporter

Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik m.m.

Sektorsansvar är på gång

Den 19 maj 2017 överlämnade Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket en rapport om ansvar och roller för krisberedskap och planering inför och vid höjd beredskap i transportsektorn. Rapporten visar på vissa brister i ansvarsfördelningen mot bakgrund av att det för Transportsektorn bland annat saknas en myndighet med ansvar för samlad övergripande planering för krisberedskap och det civila försvaret. I rapporten föreslås att Trafikverket får ett samlat övergripande planeringsansvar.

Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att Trafikverket ska få ett samlat övergripande planeringsansvar för att utveckla och samordna krisberedskap och det civila försvaret inför och vid höjd beredskap inom transportområdet.

Detta kan ses som ett försök att införa sektorsansvar, något som Försvarsberedningen också trycker på i sin rapport “Motståndskraft” på sidan 111.

Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar

Det finns behov av tydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar inom ramen för totalförsvaret. En särskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.

Läs kommittédirektivet (klicka här)!

Källor: Regeringen.se, Riksdagen.se och Msb.se

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 11

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt infördes i Sverige 1995, alltså gott och väl 15 år innan värnplikten blev vilande, och gäller fortfarande för alla svenskar mellan 16 och 70 år. Till skillnad från den tidigare allmänna värnplikten omfattar totalförsvarsplikten både män och kvinnor, sedan ett riksdagsbeslut 2010, och som namnet antyder gäller den alla delar av landets försvar – inte bara det militära. Det kan alltså handla om allt från att bära vapen i strid, traditionell militärtjänst, till att rensa upp efter stora olyckor.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

  • värnplikt inom militären
  • civilplikt inom till exempel räddningstjänsten och
  • allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap

Minderåriga, alltså medborgare mellan 16 och 18 år, är undantagna från väpnad strid och kan till exempel tilldelas uppgifter som att visa vägen till skyddsrum.

Den som vägrar utföra totalförsvarsplikt kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid höjd beredskap är den övre gränsen fyra års fängelse. På så sätt kan man säga att varje vuxen svensk faktiskt har en plikt att värna om landets försvar.

2 mars, 2017, beslutade regeringen att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra mönstring respektive grundutbildning med värnplikt. Beslutet  ska gälla, vad avser skyldigheten att fullgöra mönstring, från och med den 1 juli 2017 och vad gäller skyldigheten att fullgöra grundutbildning från och med den 1 januari, 2018.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 10

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Folkrätten i totalförsvaret

Folkrätt

Folkrätten består av regler och principer som reglerar hur stater och vissa andra internationella aktörer ska samarbeta och agera gentemot varandra. Folkrätten baseras främst på traktater (överenskommelser) och sedvanerätt. Folkrätten kräver bland annat respekt för FN-stadgan och dess regler om territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten innehåller också regler om ansvarsutkrävande för internationella brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. I folkrätten ingår bland annat mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt, internationell straffrätt och traktaträtt.

Krigets lagar

Krigets lagar är ett folkrättsligt uttryck, ibland använt synonymt med den humanitära rätten. I princip utgörs krigets lagar av en samling internationella konventioner tillkomna för att reglera krig och andra väpnade konflikter. Begreppet har sitt ursprung i nederländaren Hugo Grotius bok De jure belli ac pacis (1625).

De regler inom den humanitära rätten som är relevanta just för väpnade konflikter syftar till att skydda personer som inte deltar i striderna. Soldater som deltar i strid får dödas om godkända vapen används. Reglerna återfinns bland annat i de fyra Genèvekonventionerna från 1949, där den första Genèvekonventionen ska skydda sårade och sjuka vid stridskrafterna i fält, andra Genèvekonventionen ska skydda sårade, sjuka och skeppsbrutna tillhörande stridskrafterna till sjöss, tredje Genèvekonventionen ska skydda krigsfångar samt den fjärde Genèvekonventionen ska skydda civilbefolkningen (icke-kombattanter) under krigstid. Det finns också ett par sentida tilläggsprotokoll.

De äldre delarna av krigets lagar består av regler som syftar till att förbjuda eller reglera användandet av vissa vapen i väpnade konflikter, och i vissa fall bestämma hur soldater får föra strid.

Brott mot krigets lagar ska skiljas från folkmord och brott mot mänskligheten, folkrättsliga brottstyper för vilka särskilda regler gäller.

Totalförsvarets folkrättsförordning

I förordningen finns föreskrifter till ledning för tolkningen och tillämpningen för svensk del av den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter enligt Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 angående skydd för krigets offer samt enligt 1977 års tilläggsprotokoll I och II till Genèvekonventionerna. 

I förordningen finns också föreskrifter om viss tillämpning av Haagkonventionen den 14 maj 1954 om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

Totalförsvarets folkrättsförordning reglerar bl a totalförsvarspersonalens folkrättsliga ställning, identitetskort, krigsfångenskap, tillstånd att använda kännetecken och utmärkning m.m.

Förordningen reglerar också begreppet “civilförsvarspersonal”. Detta är det enda begrepp som idag har kvar lydelsen “civilförsvar” vilket beror på att “civilförsvar” är ett folkrättsligt begrepp. Allt annat som handlar om hur vi planerar och genomför civil verksamhet inom totalförsvaret benämns idag “civilt försvar”.

Klicka här för att komma till Totalförsvarets folkrättsförordning

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 9

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Om kriget kommer

Om kriget kommer var en broschyr, vars första upplags utarbetades av Försvarsstaben som delades ut 1943 till alla svenska hushåll. Utarbetandet av första upplagan leddes av arvprinsen Gustaf Adolf, chef för arméavdelningen.

Om kriget kommer innehöll anvisningar och råd till civilbefolkningen i Sverige i händelse av krigsliknande tillstånd, från första flyglarmet till motståndsrörelse.

Förutom som broschyr publicerades vissa upplagor av Om kriget kommer från 1950-talet också i slutet av samtliga delar av telefonkatalogen.

Om krisen eller kriget kommer

(Klicka här för att komma till broschyren!)

Regeringen gav i början av 2017 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att ta fram en reviderad upplaga av broschyren. Myndigheten presenterade den nya upplagan av broschyren med titeln “Om krisen eller kriget kommer” den 21 maj 2018. Det är första gången sedan 1961 en sådan broschyr utkommer.

Broschyren skickades ut till omkring 4,8 miljoner hushåll mellan maj och juni 2018. Den nya upplagan innehåller, utöver råd i samband med höjd beredskap och krig, även råd till allmänheten i samband med fredstida kriser. Broschyren har 20 sidor. På mittuppslaget finns en “kom-ihåg-lista”, där man får allmänna tips för sin egen hemberedskap.

Försvarsberedningen föreslår att den tidsrymd som hushåll bör klara sig innan man kan förväntas få hjälp från myndigheterna skall utökas från 72 timmar till en vecka.

Prepping

Preppers eller survivalister kallas de som aktivt förbereder sig för möjliga framtida avbrott i lokal, regional, nationell eller internationell social eller politisk ordning. 

Preppers förbereder sig ofta för detta avbrott genom att lagra mat och vatten, lära sig första hjälpen och självförsvar, förbereda självförsörjning, upprätta byggnader eller platser (t.ex. en sommarstuga) som hjälper dem att överleva eller hålla sig undan hot och faror.

Tänkbara avbrott kan vara:

  • Naturkatastrofer som orkaner, tornados, tromber och tropiska cykloner, jordbävningar, snöstormar, åska, översvämningar, torka, bränder, laviner eller vulkanutbrott
  • Katastrofer orsakade av människor: kemiska utsläpp, radioaktiva utsläpp, krig och kärnvapenkrig, förtryckande regimer
  • Samhällskollaps som medför avsaknad av elektricitet, bränsle, mat och vatten
  • Ekonomisk kollaps som kan bero på manipulation av ekonomiska system, inflation, deflation och/eller världsomspännande ekonomisk lågkonjunktur
  • Pandemier

Nej tack zombies

Det kan ibland vara svårt att nå olika grupper med information om personlig krishantering eller hushållets krishantering. Herman Geijer har på ett underhållande och tilltalande sätt nått betydligt fler yngre människor än någon annan när det gäller förståelse och insikt i förberedelser för en eventuell kris.

Klicka här för att komma till hemsidan “Zombieöverlevnad”

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 8

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Informations- och påverkansoperationer

För att på ett enkelt och pedagogiskt sätt förstå varför vi behöver ett psykologiskt försvar – börja med att ta del av New York Times utmärkta videoserie “OPERATION INFEKTION

Psykologiskt försvar i Sverige

Den svenska staten har sedan 1920-talet på ett eller annat sätt hanterat försvarsvilja och skydd mot påverkan. Det har skett via Krigsmakten och Försvarsgrenschefernas Upplysningscentral eller en separat civil myndighet. Den mest namnkunniga civila myndigheten torde vara Statens informationsbyrå som 1940 ersattes av Statens informationsstyrelse men det är främst från 1954 när Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inrättades som det arbete som vi idag känner som psykologiskt försvar började byggas upp. Nämnden hade dock endast uppgifter i krig.

Istället inrättades 1962 Totalförsvarets upplysningsnämnd för att stödja och samordna informationen om totalförsvar och säkerhetspolitik i fred. 1985 omorganiserades nämnden och blev Styrelsen för psykologiskt försvar vars verksamhet övertogs av Krisberedskapsmyndigheten 2002 och av MSB 2009. Nu är det åter aktuellt att inrätta en särskild myndighet för psykologiskt försvar.

Skarpa skärvor

Journalisten och ledarskribenten Patrik Oksanen har ägnat mycket tid och kraft under de senaste åren till att förstå fenomenet “informationskrigföring” och “påverkansoperationer”.

I år (2018) utkom han med boken “Skarpa skärvor“. 
I boken får du läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas. Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken förklarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Journalisten Jack Werner har ägnat många år åt att förstå den hyperrealitet som uppstått på nätet och som ibland beskrivs som “postsanningens era”. Hans bok “Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå” handlar om hur vi handskas med sanningen och s.k. “fake news”.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 7

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut, är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. FOI är en statlig myndighet under Försvarsdepartementet, men merparten av verksamheten är uppdragsfinansierad. De största uppdragsgivarna är Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. FOI har även många uppdrag för andra statliga myndigheter, kommuner och företag inom främst krisberedskaps- och säkerhetsområdet.

Civilt försvar

Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Samhället måste kunna fortsätta att fungera även vid ett angrepp mot Sverige och det militära försvaret är beroende av stöd från andra delar av samhället för att kunna verka.

FOI har genom åren forskat och studerat civilt försvar och publicerat en mängd värdefulla, användbara och läsvärda dokument för den som arbetar med totalförsvarsplanering och/eller har arbetsuppgifter inom civilt försvar.

FOI har sammanställt en läslista för den som vill sätta sig in i civilt försvar inför planeringsuppgifter:

Det civila försvarets utgångspunkt i krisberedskapen. En övergripande analys av förutsättningar och utmaningar (2017)
Denna studie analyserar förutsättningarna att bygga det civila försvaret på krisberedskapen utifrån tre perspektiv, nämligen i) att bygga på krisberedskapens materiella och personella resurser, ii) att bygga på krisberedskapens ansvarsförhållanden och roller samt iii) att utgå från krisberedskapens planerings­processer. En slutsats är att det finns goda sådana förutsättningar, men att den typ av hot som det civila försvaret ska möta gör att det inte kommer att vara tillräckligt. (FOI-R–4431–SE)
Bengt Johansson, Kristoffer Darin Mattsson, Eva Mittermaier, Niklas Rossbach

Första hjälpen i civilt försvar (2015)
Rapporten innehåller en sammanställning av kunskap om vad civilt försvar är, vad som antas påverka utvecklingen av att nytt civilt försvar samt kunskap om förutsättningarna för att bedriva civilt försvar om det skulle bli krig idag. (FOI MEMO 5551)
Anders Norén

Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar (2014)
Studien är en utveckling av de typfall som presenterades i Civilt försvar – en förstudie och syftar till att utgöra grund och verktyg till metodstöd för aktörer inom civilt försvar och bör ge aktörer ökad förståelse för förut­sättningar vid en hotutveckling som leder till beredskapshöjning. (FOI MEMO 5089)
Fredrik Lindgren

Typfall 5: Utdragen och eskalerande gråzonsproblematik (2018)
Typfall är beskrivande hotbildsunderlag som speglar olika möjliga situationer och händelse­förlopp. FOI har tidigare tagit fram fyra typfall på uppdrag av MSB, se Hotbilds­underlag i utvecklingen av civilt försvar (2014). Nu har dessa kompletterats med ett femte typfall med ett händelseförlopp som speglar en eskalerande gråzons­problematik med påtaglig samhällspåverkan men där varken höjd beredskap råder eller synbara militära maktmedel används. (FOI MEMO 6338)

Övriga relevanta rapporter

Scenariobaserad planering av civilt försvar inom energiområdet

Att använda scenarier i planering för civilt försvar.

Länsstyrelsernas arbete med civilt försvar och krisberedskap

Vill man hellre lyssna på en podd för att bilda sig en uppfattning om civilt försvar så finns det en utmärkt intervju med Fredrik Lindgren från FOI här.

Dela gärna detta inlägg på sociala media:
Publicerat på

Julkalender – Lucka 6

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Nationell säkerhetsstrategi

I januari 2017 presenterade regeringen den nationella säkerhetsstrategin. Där presenterades sju nationella intressen och…

  • Att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa
  • Att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner
  • Att upprätthålla grundläggande värden: demokrati, rättsstat, mänskliga fri- och rättigheter
  • Att under alla omständigheter försvara Sveriges frihet, säkerhet och rätt till självbestämmande
  • Att främja stabilitet och säkerhet i vårt närområde 
  • Att samarbete, solidaritet och integration inom EU bevaras och stärks 
  • Att främja en regelbaserad multilateral världsordning

…åtta hot mot vår säkerhet och åtgärder för att möta dem.

  • Militära hot 
  • Informations- och cybersäkerhet, digitala risker
  • Terrorism och våldsbejakande extremism
  • Organiserad brottslighet
  • Hot mot energiförsörjning
  • Hot mot transporter och infrastruktur
  • Hälsohot
  • Klimatförändringar och dess effekter

Klicka här för att komma till den nationella säkerhetsstrategin

Dela gärna detta inlägg på sociala media: