Publicerad

Presentation av ledningsstudie

Idag presenterades Totalförsvarsstiftelsens delstudie inom ramen för fördjupningsstudie Ledning. Studien benämns “Regional virtuell samverkan och distribuerad lägesbild” och mottagare för studien är Samverkan Stockholmsregionen.

Huvudsyftet med studien är att studera möjligheterna att med hjälp av modern informationsteknologi och benchmark från militär operationsplanering kunna förkorta ledtider, effektivisera beslutsfattande, öka precisionen genom bättre sammanställda underrättelser och därigenom reducera skador och öka möjligheterna för överlevnad för medborgare som drabbas vid extraordinära händelser. Långsiktigt innebär det också lägre samhällskostnader.

Studien har överlämnats till Samverkan Stockholmsregionen och kan beställas av relevanta aktörer från info@totalforsvar.org

Studien har författats av Sven Anders Christensson, Per Johannisson, Kjell Lagerström och Freddy Jönsson Hanberg. I referensgruppen har Ola Slettenmark och Anders Brännström ingått. Studien har finansierats av Stiftelsen Stockholms Fasta Försvar och ordföranden Ella Kilim har haft insyn i studien.

Presentation illustrerade väl den röda tråden från behovet och brukarna (Samverkan Stockholmsregionen), metoder och angreppssätt (Ledningsstudien), möjliggörare (Telia) och teknikleverantör (Skydome).

Kerstin Hägg, Länsstyrelsen Stockholm & Samverkan Stockholmsregionen
Freddy Jönsson Hanberg, Totalförsvarsstiftelsen
Göran Zetterdahl, Telia Mission Critical
Peder Sjölund, Skydome

Publicerad

Nya cybersoldater ska ledas från Örebro

När kriget flyttar från slagfältet till internet krävs en ny typ av militärer. Därför satsar Försvarsmakten på att utbilda cybersoldater – som ska ledas från Örebro.– De kommer att bli pionjärer, säger överste Mikael Åkerström.Cybersoldater utbildas för att upptäcka och hantera IT-säkerhetsrelaterade incidenter i Försvarsmaktens informationssystem.Scenariot kan vara så här:Någon försöker ta sig in i ett kritiskt IT-system. Nu gäller det för cybersoldaten att snabbt upptäcka den fientliga aktiviteten, begränsa skadan och föreslå åtgärder för att hindra att det händer igen.– Vi är i stort behov av personer som har en förmåga att jobba inom IT-sfären, konstaterar överste Mikael Åkerström.

Han är chef för FMTIS, som har ledning och stab i Örebro. Förbandet säkerställer Försvarsmaktens förmåga att kommunicera och leda dygnet runt, året om. Verksamheten kretsar till stor del inom IT-området.Till sommaren 2020 inleds ett pilotprojekt för att utbilda cybersoldater i Enköping. De färdigutbildade cybersoldaterna kommer att ledas från Örebro.– De kommer att bli pionjärer, säger Mikael Åkerström.Till den första kullen ska 30 platser tillsättas. Det gäller att ha kreativ, analytisk och ha god logisk förmåga. Alla måste göra en grundläggande militärutbildning. Sen får de antagna lära sig mer om sårbarheter i IT-system, hur de kan utnyttjas av en angripare och hur de åtgärdas. Målet är att utbilda cybersoldater som kan se till att samhällsviktiga IT-system skyddas och försvaras mot angrepp.– Sen kan man ha en karriär antingen som soldat eller civil specialist inom Försvarsmakten, säger Mikael Åkerström.

Läs hela artikeln här

Publicerad

Betydande steg mot ett starkare försvar

Försvarsmakten lämnar i dag in sin analys av försvarsberedningens slutrapport Värnkraft till regeringen. Försvarsmakten redovisar också myndighetens förslag till prioriteringar för att utveckla Sveriges militära försvar fram till 2030. Försvarsmaktens samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås i det inlämnade underlaget kommer att innebära betydande steg mot ett starkare försvar.

En korvett av Visbyklass
För marinens del innebär förslaget bland annat att fem korvetter av Visbyklass modifieras och får ny beväpning.Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

– Försvarsmaktens prioriteringar är avvägda ur ett helhetsperspektiv för att ge effektiv försvarskraft och är ytterligare ett stort steg mot ett starkare försvar. Samtliga försvarsgrenar och stridskrafter stärks enligt förslaget, säger ÖB Micael Bydén.

Några av förslagen är bland annat att arméns brigadförmåga för nuvarande brigader förstärks och utvecklingen av en tredje brigad inleds. Dessutom att påbörja renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

För marinens del att det sker en återetablering av Amfibieregementet i Göteborg och att fem korvetter av Visbyklass modifieras och får ny beväpning. För flygvapnet innebär förslaget att sex stridsflygdivisioner behålls och ett nytt skolflygplan anskaffas.

Förstärkning av Hemvärnet föreslås också genom inköp av nya fordon, sensorer och mörkermateriel.

Förslaget räknar också med en framtida krigsorganisation på cirka 100 000 man år 2030. Det innebär också att antalet värnpliktiga som utbildas varje år behöver ligga på cirka 8 000 vid år 2025.

– Vårt råd innebär att den militära förmågan och uthålligheten ökar samtidigt som det ger en stabil grund för fortsatt tillväxt, säger ÖB Micael Bydén.

Här finns rapporten

Publicerad

Inriktning och samordning vid samhällsstörningar

MSB:s arbete vid olyckor, kriser och krig

Vid samhällsstörningar behöver berörda aktörer, på nationell nivå, arbeta samordnat för att underlätta hanteringen och minska konsekvenserna. MSB:s roll är att samordna och inrikta aktörernas gemensamma arbete. MSB driver också arbetet med att ta fram en gemensam inriktning för hanteringen.

Samordning begränsar krisens konsekvenser

Att samordna och inrikta berörda aktörers arbete bygger på att den som ansvarar för en verksamhet i vardagen, också gör det under samhällsstörningar som olycka, kris eller krig. Detta synsätt kallas för ansvarsprincipen och är en av hörnpelarna i det svenska krishanteringssystemet.

Vid större händelser berörs oftast flera delar av samhället, där olika aktörer har ansvar för sina respektive delar. För att samhället ska fungera under samhällsstörningen behöver de olika delarna fungera tillsammans. Därför behöver det gemensamma arbetet samordnas, drivas och styras i en viss riktning för att vara effektivt. MSB:s uppdrag är att samordna de berörda aktörernas arbete och driva en gemensam inriktning för hanteringen av händelsen. 

Prioritering av resurser

Vid en kris kan det vara en utmaning att få samhällets gemensamma resurser att räcka till alla behov, till exempel utrustning för att släcka skogsbränder eller översvämningsbarriärer. MSB prioriterar samhällets samlade resurser och ser till att resurserna kommer till nytta där de bäst behövs utifrån ett helhetsperspektiv. Vid behov kan MSB också mäkla resurser mellan olika aktörer.

Samlad kriskommunikation

I samband med samhällsstörningar verkar MSB för att myndigheters och andra berörda aktörers kommunikation med allmänheten är samordnad. Genom webbportalen Krisinformation.se får allmänheten dygnet runt även tillgång till snabb, tillförlitlig och samlad krisinformation från myndigheter. Sammantaget bidrar detta till att allmänhetens förtroende för myndigheternas förmåga att hantera situationen upprätthålls.

Samverkanskonferenser – viktigt verktyg

Samordningen kan ske på flera sätt. Det vanligaste verktyget för inriktning och samordning är MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå, som sker varje vecka. Vid samhällstörningar kan MSB hjälpa till med särskilda samverkanskonferenser för att aktörer ska få möjlighet att samordna sig vid en händelse. Det kan handla om att dela information, komma överens om en gemensam inriktning för hur arbetet ska genomföras, säkerställa en samlad kriskommunikation till allmänheten eller exempelvis fördela nationella resurser.

Källa: msb.se

Publicerad

MSB utbildning totalförsvar

Utbildningen är framtagen för att genomföras vid en dator.

MSB:s kommunikationsdirektör Morgan Olofsson guidar deltagaren genom webbutbildningen. Utbildningen består av text- och bildbaserade faktasidor, men även filmer och interaktiva övningar. Det tar ca 45-60 minuter att genomföra utbildningen.

Utbildningen är uppdelad i fyra kapitel:

  1. Det här är totalförsvaret – beskriver bland annat det civila och det militära försvaret
  2. Därför behövs totalförsvaret – redogör för förändrad hotbild, säkerhetspolitiskt läge och samhällsviktig verksamhet
  3. Roller och rättsliga förutsättningar – beskriver samhällets krisberedskap som grund för totalförsvaret, olika aktörers uppdrag och ansvar, begreppet höjd beredskap samt några centrala regler vid krig eller krigsfara.
  4. Tillsammans skapar vi motståndskraft – beskriver aktiviteter i totalförsvarsplaneringen och behovet av att identifiera och möta informationspåverkan, samt arbete med informationssäkerhet och säkerhetsskydd.

Utbildningen har tagits fram i samarbete med Försvarsmakten.

Se gärna trailern innan du startar utbildningen.

Här hittar du utbildningen: https://webbutbildning.msb.se/utb/Totalforsvar/ (slå på ljudet!)

Publicerad

Ökad militär närvaro i nedre Norrland

Försvarsmakten är ständigt insatsberedd och redo att försvara hela Sverige. Under en längre period framöver kommer militär verksamhet att synas mer än vanligt i nedre Norrland.

Den långvariga utökade verksamheten påbörjades centralt i Östersund under onsdagen när 13:e säkerhetsbataljonen från Livgardet genomförde en bevakningsuppgift tillsammans med Helikopterflottiljen.Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Under en tid framöver kommer Försvarsmakten att bedriva utökad verksamhet i delar av nedre Norrland – Jämtland, Ångermanland och Bottenhavet. 

– Det här området är strategiskt viktigt med förbindelser i såväl nor-sydlig som öst- västlig riktning. Med anledning av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge vill vi därför markera vår närvaro här, säger Försvarsmaktens insatschef, Jan Thörnqvist.

Förband från hela Sverige deltar och när tillfälle ges även övriga totalförsvaret och våra internationella samarbetsparters. Exakt vilken typ av verksamhet eller var i området Försvarsmakten kommer att befinna sig är än så länge en operativ planeringsfråga.

– Det jag kan säga är att det kommer att vara både utbildning och skarp insatsverksamhet som till exempel sjöövervakning i området. Vi kommer att vara på land, i luften och på havet, säger Thörnqvist.

Under onsdagen startades övningen i centrala Östersund. Verksamheten både syntes och hördes när två helikoptrar från Helikopterflottiljen luftlandsatte en grupp soldater från 13:e säkerhetsbataljonen framför ögonen på östersundsborna. På plats fanns också personal från fältjägarbataljonen och få undgick flygvapnets passage med en Jas 39 Gripen.

Den militära närvaron i regionen kommer att öka under en period men intensitet och plats varierar med tid.

– Allt vi gör kommer inte att synas, ibland övar vi i en urban miljö, som idag, men oftast håller vi till ute i terrängen. Vid flera tillfällen kommer vi att bjuda in allmänheten och medier för att se mer av vår verksamhet, säger Thörnqvist.

Som boende i regionen är det viktigt att respektera de avspärrningar och varningar Försvarsmakten använder i samband med övning och annan verksamhet. Information om var övningar bedrivs anslås på Försvarsmaktens webbplats.

Källa: forsvarsmakten.se

Publicerad

Ett nationell cybersäkerhetscenter inrättas 2020

I regeringsförklaringen slogs det fast att ett nationellt cybersäkerhetscenter ska inrättas under 2020. Sverige har kompetens i världsklass men har ännu inte lyckats skapa en helhet i arbetet kring cybersäkerheten. Nu kommer regeringen att samla den skarpaste kompetensen för att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot samt minska cybersårbarheterna.

Centret ska stödja regering, kommuner och landsting, myndigheter och näringslivet i arbetet med att skydda sig mot cyberattacker. En central del av centrets arbete kommer vara att ta fram gemensamma analyser och lägesbilder om hot, sårbarheter och risker. Det kan handla om underrättelseinformation, information om it-incidenter och brottsanmälningar som idag inte samlas på ett ställe. Verksamheten ska bidra till att stärka skyddet mot cyberhot och minska de digitala sårbarheterna.

Svenska myndigheter behöver kunna agera samordnat och ge ett effektivt stöd när en eller flera aktörer i Sverige drabbas av en cyberattack. Regeringen förväntar sig att myndigheternas förmåga att upptäcka och hantera allvarliga attacker mot Sverige kommer att öka genom samverkan i det nationella centret.

Regeringen uppdrar nu – med tydliga ingångsvärden Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen att redan till december presentera förslag på struktur och kostnadsberäkningar. Arbetet med uppdraget ska bedrivas i nära samarbete med bland annat Polismyndigheten, Försvarets Materielverk och Post- och telestyrelsen som också har centrala uppgifter på området. Därefter ska ett center skyndsamt inrättas.

Källa: https://www.regeringen.se/debattartiklar/2019/09/sa-starker-vi-cyberssakerheten-i-sverige/

Publicerad

Förstärkning av det militära försvaret i budgeten

Startsida Regeringen.se

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor år 2022 och ytterligare fem miljarder kronor årligen under den resterande försvarsinriktningsperioden.
Regeringens förslag är i enlighet med vad Försvarsberedningen föreslog i sin slutrapport i maj. Under hösten 2020 kommer regeringen att återkomma till riksdagen med en försvarspolitisk proposition utifrån försvarsberedningens rapport.

I budgetpropositionen 2020 föreslår regeringen vidare en överföring mellan anslag för att finansiera delar av tidigare verksamhetsövergång från Försvarets materielverk till Försvarsmakten. Regeringen beslutade 2019 en reform rörande ansvarsfördelning och finansiell styrmodell för materiel- och logistikförsörjningen där delar av Försvarets materielverks verksamhet överfördes till Försvarsmakten.
I budgeten för 2020 finns också förslag på överföring av medel för att förstärka åtgärder inom cyberförsvar, informationssäkerhet och särskild verksamhet, liksom stärkt försvarsunderrättelseförmåga.

Medel avsätts också för ombyggnation av Försvarsunderrättelsedomstolens lokaler.

Publicerad

Regeländringar för att höja säkerheten i nät och tjänster

PTS image

Post- och telestyrelsen (PTS) kommer att föreslå nya regler för att höja säkerheten i nät och tjänster inför utbyggnaden av 5G-nät. Förslaget är en ändring av de befintliga driftsäkerhetsföreskrifterna och kommer att skickas på extern remiss i oktober. Förslaget innehåller bland annat regler om krav på riskanalys inför upphandling och dokumentation av uppdragstagare och uppdrag.

Allt fler tjänster och samhällsfunktioner förlitar sig på fungerande elektroniska kommunikationsnät och – tjänster. Det innebär att följderna av till exempel säkerhetsattacker, såsom sabotage och annan skadegörelse, kan få stora negativa samhälleliga konsekvenser. Den kommande utbyggnaden av 5G-näten kommer att öka beroendet ytterligare.

Extern remiss i oktober

De föreslagna ändringarna i driftsäkerhetsföreskrifterna ska bland annat säkerställa att operatörer tar höjd för eventuella säkerhetsrisker redan inför upphandling, och att de har kontroll och spårbarhet över vilka uppdragstagare de anlitar.

Förslaget på ändringar i driftsäkerhetsföreskrifterna kommer att skickas på extern remiss i oktober.

Mer information

Karin Lodin, avdelningen för säker kommunikation: 073-644 56 04
PTS presstjänst: 08-678 55 55

Om PTS arbete med driftsäkerhet

Alla i Sverige ska kunna kommunicera i driftsäkra elektroniska kommunikationsnät och -tjänster. PTS tar fram krav på operatörerna inom driftsäkerhetsområdet och säkerställer att reglerna följs. Reglerna gäller för alla tillhandahållare av fasta och mobila elektroniska kommunikationsnät och –tjänster.