Julkalender – Lucka 1

Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!

Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar. 

Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små! 

Swisha till:

123 237 02 94

Fyll i beloppet och betala sedan med hjälp av mobilt bank-ID.

Du kan också betala till Bankgiro 361-6505

Tack för ditt bidrag!

Lucka 1

Bakom lucka 1 döljer sig förstås vår förstudie som lämnades till regeringen redan i juni 2016. När man läser den idag framstår den som smått profetisk. Mycket av det vi efterlyste då har politiker och myndigheter börjat nysta i. Planeringen är påbörjad och det finns ekonomiska medel för det. Styrningar har givits ut och ramar har satts.

Men det är lång väg kvar och vi måste alla hjälpas åt att bidra till att vi så snabbt som möjligt höjer tröskeln. Det skall vara svårt, krångligt, dyrt och göra ont att angripa Sverige!

Förstudien hittar du här (klicka på denna länk)

Finanssektorns totalförsvarsseminarium

Idag genomförde FSPOS Finanssektorns totalförsvarsseminarium. GD för MSB, Dan Eliasson och CIO för Försvarsmakten, Fredrik Robertsson var huvudtalare. PTS beskrev arbetet med robusta nätverk och NTSG och Riksgälden samt Bankgirot beskrev förutsättningar för planering i branschen.

Försvarsmaktens transportseminarium

Den 28-29 november deltog totalförsvarsstiftelsen på Försvarsmaktens transportseminarium. Temat var Gråzon.

Freddy Jönsson Hanberg talade om ”Samhällsförsvar mot gråzonshot”

Talarlistan var varierande och heltäckande men präglades framförallt av hög kompetensnivå inom respektive område. Utöver talare från Tullverket, Trafikverket, Transportföretagen, Sveriges Åkeriföretag, Svensk Sjöfart och Krigsförsäkringsverket så talade Tommy Åkesson, Försvarsberedningens huvudsekreterare, Patrik Oksanen, författare och journalist och Daniel Jonsson från Totalförsvarets forskningsinstitut.

cof

Seminariet avslutades av Försvarslogistikchef brigadgeneral Michael Nilsson.

Näringslivsrådets tredje möte – 14 november 2018

Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd bildades för ett år sedan. Idag genomfördes det tredje mötet på Loomis i Sollentuna.

Elisabeth Nilsson, regeringens utredare av Näringslivets roll i Totalförsvaret besökte mötet tillsammans med Martin Allard som är en av tre sekreterare.

På mötet gicks även privat-offentlig samverkan igenom där TP SAMS föredrogs av Peder Beausang från Swedavia, NTSG föredrogs av Göran Zetterdahl Telia och FS POS av Johan Wejne från Bankgirot.

Karl Lallerstedt från Svenskt Näringsliv deltog och nu medlem är Per Löfgren Collectum, ansvarig för pensionssystemet.

Medlemmar i Näringslivsrådet är:

Vattenfall
Bankgirot
Loomis
SAAB Group
Capio/ St Göran
Telia Company
KF/ COOP
NOKAS
Länsförsäkringar
Swedavia
PostNord Group

samt ytterligare några adjungerade företag.

Samhällsförsvar för att möta gråzonshot

Den gångna helgen har den finska polisen genomfört en omfattande operation mot företaget Airiston Helmi någon mil söder om Åbo.

Denna operation och målet för den väcker förstås frågor om hur det ser ut i Sverige. Kan något liknande hända här? Eller pågår det redan? Ja, att det på ett eller annat sätt pågår redan nu kan inte ha undgått någon.

  • På senare år har Sverige drabbats av sabotage av skyddsobjekt och samhällsviktig verksamhet t.ex. tele- och radiomaster, sjukhus, kommunikationssystem och elförsörjning.
  • SÄPO varnar i varje årsrapport sedan flera år för att ryskt spionage och subversion är ett allvarligt hot. Däremot pekar inte SÄPO ut att Ryssland ligger bakom sabotage men väl att de ägnar sig åt krigsförberedelser.
  • Sociala media översvämmas av narrativ som syftar till att splittra och polarisera.
  • ”Mediahus” som ägs av ryska staten sprider förringande och falska bilder av Sverige, något som plockas upp av ”alt-right”-media i USA och Europa (inklusive Sverige).
  • För några år sedan avslöjade Veckans Affärer att det svenska mobilnät som används av polis, räddningstjänst, kustbevakning och kärnkrafts- och elnätsövervakning, kontrolleras av en oligark med kopplingar till Rysslands president Vladimir Putin. Hur läget är idag är oklart.
  • Ryska staten vägrar betala hyra för ett hus man nyttjar bl.a. för sin handelsrepresentation på Lidingö, det s.k. Ryss-huset. Huset och flera andra ryska diplomatbyggnader attackerades i januari i år.

Detta är exempel på hur främmande makt på olika sätt angriper svenska skyddsvärda tillgångar eller samhällsviktig verksamhet. Vissa åtgärder kan också handla om förberedelser för ett eventuellt… [forts.]

Läs hela artikeln här:

https://www.svd.se/samhallsforsvar-for-att-mota-grazonshot

Samhällsförsvaret

Betonglejonen är designade av Anders Årfelt

Idag sjösätts ”Projekt Samhällsförsvar” av Totalförsvarsstiftelsen. För att sätta in projektet i en aktuell kontext presenteras nedan en betraktelse av den högaktuella politiska situationen efter gårdagens val. Samhällsförsvaret är både lösningen på de behov som föreligger utifrån hotbildsspektret men också paradoxalt nog ett politikområde att enas kring för samtliga riksdagspartier.

Igår gick svenska folket till val och resultatet framställdes bland statsvetare som ett parlamentariskt dödläge eller ”dött lopp” mellan de traditionella blocken. Många spår en lång regeringsbildningsprocess där risken för nyval är stor. Det finns några saker att påpeka i detta händelseförlopp som kopplar till säkerhets- och försvarspolitik.

Det första är att den största vinnaren är politiken i sig. På samma sätt som i USA fortsätter nu valkampanjen (”the Rally”) även efter valet. I Sverige har politiken traditionellt legat nära förvaltningen och nattväktarstaten har varit ett mål i sig. Vi talar då om natten, inte om väktaren. Politik har inte berört människor på samma sätt som nu sedan 1970-talet vilket är vitaliserande för politiken om det leder till att fler engagerar sig. Valdeltagandet på den tiden var över 90 % jämfört med bottenåret 2002 då endast 80 % röstade. 2014 var det ca 85 % och 2018 ligger deltagandet runt 87 %.

Det andra är att media är vinnare. De partier som synts mest i valet har också genererat mest klick. Dessa partier är extrema i sina åsikter, åtminstone i ett land som Sverige där i en internationell jämförelse; liberala, humanistiska och demokratiska mittenvärderingar fått råda i nästan tvåhundra år. Det är framförallt just dessa partier som är vinnare enligt punkten ovan, de har också fått störst mandatökningar. Media gynnas av det extrema och vice versa.

Det tredje är att främmande makt, som på olika sätt försökt påverka valprocessen är vinnare. Ryssland vill inte att Sverige rustar eller går med i NATO, de vill att vi går ur EU och att våra institutioner försvagas. Det här valet har gått deras väg. SD och V vill lämna EU — dessa partier har gått kraftigt framåt (på populistisk och orealistisk politik, N.B.). Riksdagen är ”förlamad” vilket skulle kunna vara hämtat ur den gamla KGB-chefens Andropovs manual. I det tal som ofta benämns Gerasimov-doktrinen säger den ryska generalstabschefen att de egna operationerna genomförs antingen i syfte att byta ut den styrande eliten mot en som kan kontrolleras eller genom en allmän destabilisering som initierar inre destruktiva processer. I båda fallen säkerställs fiendens nederlag utan en total och fullständig seger.Några snabba beslut om höjd försvarsbudget lär vi inte se på länge mot bakgrund av den stökiga regeringsbildning vi nu har framför oss om dödläget kvarstår.

Den fjärde är att Sverige nu sällar sig till sina nordvästeuropeiska grannar; Holland, Danmark, Norge och Storbritannien och får en tydlig högerpopulistisk representation som påverkar rikspolitiken påtagligt. Detta innebär att den liberala frihandelseran där kapitalism, konkurrens, privatisering, globalisering och urbanisering dominerar ordningen kommer till del att få stå tillbaka för en nollsummespelsfixerad protektionism. De som är förlorare i det alltmer centraliserade, akademiserade och globaliserade massamhället har gjort sin röst hörd. De vill ”drain the swamp”, de röstar mot etablissemanget, de vill röra om i grytan. Det är uttryck för maktlöshet och upplevd negligering.

Slutligen, det femte, är att de stora statsbärande partierna, främst S men också M och C, inte längre är tydliga i konturerna. De har tappat sin identitet och identitet är centralt när man bygger varumärken. I massmedie- och konsumtionssamhället är varumärken det enda vi har någon relation till utöver familjen. Det är tur för M och S att så många röstar med fötterna för det är nog ingen av deras väljare som riktigt vet vad deras parti står för längre. Dessutom har de faktiskt misslyckats med punkt 4 ovan — de har inte fått med “den nedre kvartilen”.

Både M och S har ett bedrövligt track-record vad beträffar säkerhetspolitik och samhällssäkerhet. De har äventyrat statens kärna på ett förskräckande sätt. Jag skall inte upprepa allt som redan är skrivet och påpekat men vi kan låta det symboliseras av Reinfeldts uttalande om försvaret som ”särintresse” och Göran Perssons genomdrivande av FB04.

Däremot är det glädjande att regeringen och den s.k. försvarsgruppen genomfört ökningar av den på tok för låga försvarsbudgeten även om förstärkningarna är väsentligt mycket lägre än vad man påstod under valrörelsen. Detta är ett bekymmer. Inte nog med att budgeten är låg, politiken ägnar sig dessutom åt PR, reklam och kampanjer som syftar till att skapa en bild av något som saknar verklig förankring. Sättet man använder ordet ”satsningar” på vittnar om detta skönmålande spel för gallerierna. Detta har även smittat av sig på Försvarsmaktens högkvarter som numera håller sig med en kommunikationsavdelning för s.k. strategisk kommunikation där man vill skapa en positiv bild av företeelser som tidvis inte fungerar.

Ljuset i mörkret är att så väl M som S och SD gick till val på ganska tydliga försvarspolitiska målsättningar och förstärkningar av försvarsförmågan. Den sittande regeringen har trots allt gått från ord till handling och vi har en Försvarsberedning som är i full sving och presenterar sin slutrapport till våren.

Den parlamentariska förlamningen kanske rentav kan brytas genom att börja i en ände där man är överens, åtminstone har man inte diametralt olika åsikter om försvaret som man har på andra områden.

Ett klokt sätt att göra det här på är att försöka få med så många partier som möjligt på en mycket bred uppgörelse om försvaret. Med det menas även MP och kanske även V. Detta kommer rimligen inte att ske förrän inför FB20 men det är mycket som skall klaffa innan dess så låt oss börja redan nu.

Totalförsvarsstiftelsen drar sitt strå till stacken genom att sjösätta ”Projekt Samhällsförsvar”. Detta innebär bland annat ett holistiskt grepp om hela samhällets förmåga att motstå angrepp, samhällsstörningar eller ansträngningar.

Fakta om ”Projekt Samhällsförsvar”:

  • Projektet exkluderar inte samhällsstörningar, olyckor och katastrofer men ser dem i första hand som faktorer som förvärrar ett angrepp eller som möjligen kan vara en konsekvens av antagonistiskt agerande, direkt eller indirekt.
  • Projektet fokuserar på gråzonen men beaktar även det väpnade angreppet.
  • Projektet tittar i första hand på förändringsledning, inte operativ planering.
  • Projektet främjar tvärsektoriell samverkan och motverkar ”stuprör”.
  • Projektet främjar samhällssamverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhället.
  • Projektet inkluderar mänsklig säkerhet, samhällssäkerhet (“societal security”) och ”mjuk” likväl som ”hård” säkerhet.
  • Projektet förutsätter en fungerande informationssäkerhetsmodell för samhällsförsvarets uppbyggnad.
  • Projektet tittar på förutsättningar och ramverk för ledning, men inte ledningsmetod. Projektet tittar på ledningsstöd inte maktfördelning och mandat. Projektet föreslår en förändringsledningsorganisation men omfattar inte förvaltnings- och genomförandeorganisationen.
  • Projektets tidsram sträcker sig till 2035 men lyfter fram mandatperioden (2018–2022) och försvarsbeslutsperioden (2021–2025).
Mer information om projektets målsättningar, resurser, tidplan, leverabler och intressenter kommer att presenteras löpande, främst på www.totalforsvar.org.
Freddy Jönsson Hanberg
Författaren är reservofficer och företagare samt grundare och sekreterare av Totalförsvarsstiftelsen

Regeringen vill se stärkt krisberedskap i vården

Foto från KMC, Region Östergötland hemsida

Svensk hälso- och sjukvård ska vara starkt rustad för att möta allvarliga händelser – som stora bränder, smittsamma sjukdomar, terrorattacker och stärkt beredskap. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser.

– Vi måste säkerställa att vården alltid och i hela Sverige kan hantera allvarliga händelser och kris. Det är en del av vårt arbete med att skapa ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Utredningen ska se över vem som gör vad och när, för när krisen inträffar ska ansvaret vara glasklart. Sjukvården måste vara redo också för morgondagens kriser, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Vården ska klara av att hantera en bussolycka och om ett fruktansvärt terroristattentat skulle ske där många skadas och behöver akut sjukvård. Vården ska ha kapacitet att hantera bränder med många brännskadade, säger socialminister Annika Strandhäll.

Syftet med uppdraget är att se över behoven av och inriktningen på de åtgärder som behöver vidtas inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Regeringens mål är långsiktiga regelverk och tydligare ansvarsfördelning.

Utredningen handlar inte om att vården inte har klarat sitt uppdrag. Den handlar om att se till att svensk hälso- och sjukvård också i framtiden klarar kriser och katastrofer. Utredningen ska även ta fram en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska utvecklas på kort och lång sikt.

Utredningen ska bland annat se hur vården klarar:

• Allvarliga kriser både i ett normalläge men också i ett läge av förhöjd beredskap, däribland krig, samt hur denna förmåga kan utvecklas.

• Hälsohot. Det omfattar smittsamma sjukdomar, men också biologiska, kemiska och radionukleära hot som sprids avsiktligt eller oavsiktligt. Det kan exempelvis gälla kemiska utsläpp eller en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktiv strålning. Antibiotikaresistens är ett hälsohot som regeringen prioriterar särskilt.

• Läkemedelsförsörjningen. Sedan den förra regeringen avvecklade apoteksmonopolet finns inte en samlad aktör som kan hantera detta, vilket måste lösas. Om krisen eller kriget kommer måste svenskarna kunna lita på att nödvändig medicin finns tillgänglig. Utredningen ska även se över hur tillgången till annan nödvändig sjukvårdsmateriel kan säkras.

• Beroende av andra sektorer, exempelvis vatten- och elförsörjning som blivit särskilt tydligt i och med sommarens värmebölja och torka.

I uppdraget ingår att lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser bör utvecklas på lång sikt. Utredaren ska även säkerställa att det finns ett ändamålsenligt regelverk för dessa situationer samt vid behov förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar. Utredaren ska också se över om samarbetet mellan olika nivåer behöver stärkas, exempelvis behov av förändrad lagstiftning och andra regleringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.

Kommittédirektiv (länk)

Ny rapport om livsmedelsberedskap vid kris och krig

Bildresultat för SLU

28 maj3 juni pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har publicerat en ny rapport som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.

Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser den en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.

– För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.

Forskningsstudien redovisas i en nypublicerad rapport: ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.” Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar i dag.

– Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.

De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan i dag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.

– Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.

Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.

För att diskutera hur den nya tidens livsmedelsberedskap bör utformas bjuder SLU in till ett seminarium den 4 juli under Almedalsveckan med rubriken Käk för kris och krig. Vid seminariet deltar såväl Försvarsberedningen som berörda myndigheter och aktörer i livsmedelsbranschen.

Camilla Eriksson är filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Mer information

Läs hela rapporten ”Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.”

Kan Sverige producera mat i kris eller krig? – Ett forskningsprojekt på SLU

Seminariet ”Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid” den 4:e juli på Almedalsveckan i Visby

Standarder för Totalförsvaret

Värd för mötet med MSB och Stefan Tangen

Idag samlades aktörer ur totalförsvaret på MSB för att diskutera olika perspektiv på standardisering för att effektivisera arbetet med att bygga upp och vidmakthålla ett fullt fungerande totalförsvar. Sammankallande var SIS Tekniska kommitté 494 som arbetar med standarder för samhällssäkerhet.

Standarder har använts i årtionden i syfte att få ett mycket stort antal aktörer att kunna samarbeta effektivt. Standarder skär bort ett antal arbetsmoment i varje affärs- och transaktionsprocess och sparar därför tid och pengar.

Totalförsvaret är inget undantag – det finns väl avgränsade områden som tjänar på standardisering. Under ett seminarium i januari 2018 – där även Försvarsmakten deltog – föreslogs fyra huvudsakliga områden som lämpliga för standardisering i totalförsvaret.

Dessa är:

  • Terminologi
  • Förmågebedömning
  • Spontana frivilliginsatser
  • Kontinuitetshantering

Fredrik Olofsson PTS, Bengt Rydstedt SIS, Stefan Tangen MSB och Staffan Strömbäck FMV

Just idag diskuterades under förmiddagen terminologi och under eftermiddagen kontinuitet.

Under förmiddagspasset konstaterades att en gemensam terminologi behövs för att överbrygga politiska stuprör och ”öar” i statsförvaltningen men även att överbrygga kårkulturer främst mellan polis, militär och räddningstjänst. Det är också viktigt för att underlätta samverkan och samarbete under tidspress och även för att lättare motstå påverkansoperationer och desinformation.

Under eftermiddagen konstaterades att begreppet ”kontinuitet” i högsta grad är lämpligt att applicera på totalförsvarstanken. Det handlar ytterst om att landet Sverige skall kunna fortleva utan allt för stora och långa avbrott.

Det finns redan en genomarbetad svensk standard för kontinuitet men den kan behöva kompletteras med aspekter som återfinns i lagstiftningen – inte minst de s.k. fullmaktslagarna som träder i kraft vid höjd beredskap.

Fördelen med standarden för kontinuitet är att den är gemensam för privata och offentliga organisationer och att den inte alls tar hänsyn till orsaken till avbrottet. Det kan vara en antagonist eller en naturkatastrof som orsakar avbrottet, standarden är tillämplig i samtliga scenario.

Länkar:

TK 494 Samhällssäkerhet

Standarder för samhällssäkerhet

Om krisen eller kriget kommer

Under Krisberedskapsveckan, 28 maj – 3 juni, skickar MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Alla hushåll får ett exemplar men redan nu kan du läsa och ladda ned broschyren om vår gemensamma beredskap och säkerhet.

Bakgrunden till satsningen är att vi som bor i Sverige behöver bli bättre förberedda på följderna av allt från allvarliga olyckor, extremt väder, IT-attacker och i värsta fall krig.

– Vi har alla ett ansvar för vårt lands säkerhet och beredskap och då är det viktigt att vi alla också har kunskap om hur vi kan förbereda oss om något allvarligt inträffar, säger Dan Eliasson, generaldirektör MSB.

Konkret information om hur du förbereder dig

Tyngdpunkten i informationen ligger på hur människor kan förbereda sig för att klara vatten, mat, värme och kommunikation när samhällets service inte fungerar som vanligt, oavsett vad som är orsaken till det. Är vi förberedda klarar både individen och samhället svåra påfrestningar bättre.

Fokusområden på webbplatsen dinsäkerhet.se

Webbplatsen dinsäkerhet.se erbjuder mer information om de områden broschyren tar upp. I avsnittet Kris och krig finns olika fokusområden där till exempel informationspåverkan och hur du skyddar dig mot den förklaras. I slutet av maj publiceras broschyren på lättläst svenska, inläst på svenska och engelska och översatt till 13 språk.

Webbplatsen är också en källa för den som vill följa utvecklingen och planeringen av Sveriges totalförsvar.

Därför kommer informationen nu

Vi lever i en tid där följderna av extremt väder, IT-attacker, terrordåd kan påverka att samhällsservicen inte längre fungerar. Regeringen, som gett MSB uppdraget, menar att informationen också är viktig sett till att den säkerhetspolitiska situationen i omvärlden har försämrats.

Kontaktcentrum svarar på frågor

Innehållet kommer att väcka frågor och en del oro även om Sverige är ett tryggare land än många andra länder. MSB erbjuder därför möjlighet att få svar på frågor hos Kontaktcentrum. Här besvarar personal frågor under vardagar från 21 maj till 29 juni. Vill du ställa en fråga kan du använda chatt, e-post, sociala medier eller telefon. Personalen talar nio olika språk: svenska, engelska, spanska, vietnamesiska, kurdiska, franska, tyska, portugisiska och kantonesiska.

Ladda ner broschyren Om krisen eller kriget kommer