Publicerat på

Det geopolitiska landskapet 2019

Relaterad bild

Omvärldsläget förändrar sig snabbt och nyheter av olika slag, från olika källor, sköljer över oss dagligen. Med en nyhetsrapportering som närgånget följer ”allt och alla” närmast i realtid, kan det bli svårt att få och behålla perspektivet på det som sker. Nedan följer ett försök till överblick över världspolitiken idag och några spekulationer om vart vi är på väg, utifrån de största aktörerna samt var vi finner Sverige i allt detta.

Den globala ekonomin

Världsbanken publicerade den 8 januari 2019 sin rapport ”Global Economic Prospects 2019” kallad ”Dark skies”. Man ser att effekten av Trumps skattereduktioner avtar och tillväxten i USA:s ekonomi halveras till 2021. Kina växte med 10 % om året fram till 2010 men sjunker nu ner mot 6 %. Handelskriget mellan USA och Kina påverkar världshandeln negativt. Risken för global recession har ökat från 7 % till 50 %. Brexit riskerar att påverka finansmarknaderna negativt. Än så länge inte alarmerande men det mörknar och i kombination med en större geopolitisk kris ökar förstås riskerna exponentiellt. Den ryska centralbanken sålde under januari amerikanska tillgångar till ett värde av 100 miljarder USD och placerade dem i Euro och kinesiska Yuan.

EU

EP2019

EU: medborgare går till val till det europeiska parlamentet den 26 maj mot en mörk fond. Steve Bannon ger sig in valkampanjen på nationalisters och populisters sida, en agenda som i många fall överensstämmer med Kremls. Räkna med att ENF och ECR ökar. I senaste opinionsundersökningen låg de tillsammans på 17 %. Räkna också med att EU-valet kommer att föregås av omfattande påverkansoperationer, inte bara till stöd för populister utan riktat mot själva valprocessen.

Det starka beroendet av axeln Tyskland-Frankrike

Med anledning av Brexit är Storbritanniens roll i EU ifrågasatt och Italiens roll är tveksam på grund av en rörig, närmast kaotisk politisk situation, även med italienska mått. EU hålls uppe av Frankrike och Tyskland, vilket gör att axeln Berlin-Paris nu är viktigare än någonsin i EU:s historia men även dessa länder är under tryck.

Den tyska börsen har under 2018 tappat nästan en femtedel av sitt värde – vilket många andra i-länders också har – men vi är vana vid att den tyska ekonomin står emot makrotryck bättre än så. Tyskland har haft en politiskt förlamande situation att hantera, inte olik den svenska och nu tar Merkel-eran slut efter två decennier. Tysk ekonomi går bra, men välståndet fördelas ojämnt. Landets östra förbundsländer, det tidigare DDR, är alltjämt betydligt fattigare än de västra delarna. De östra förbundsländerna kännetecknas av utflyttning, andelen utlänningar är avsevärt lägre än i västra Tyskland men är ändå överrepresenterad vad gäller högerextremism.

I Frankrike växer skepsis mot EU och NATO och den växer ur gammal jord. Frankrike lämnade det militära integrerade samarbetet i NATO 1967 och var inte åter förrän 1994. Gula västar gör – medvetet eller omedvetet – gemensam sak med Kreml. December 2018 var en tuff månad för Macron och ett exempel på destabiliseringsförsök i en av de två viktigaste europeiska huvudstäderna. Då har vi inte ens nämnt Le Pen och Mélenchon.

Rysk gas och olja

NordStream II rullar på och Sverige dras in och exponeras men framförallt ökar beroendet av rysk gas i Tyskland som ju stängt ned 8 av sina 17 kärnkraftverk – resten stängs ned senast 2022. 40 % av all råolja som importeras till Sverige kommer från Ryssland.

Brexit

Det finns idag fem möjliga scenarier för Brexit-processen. No Deal, Hard Brexit, Custom Union, Good-only och Norway plus-plus. Det finns förstås en teoretisk möjlighet att det blir en ny folkomröstning och i så fall en No Brexit men det verkar just nu mycket fjärran. Alla vill undvika det kaos som No Deal skulle innebära men det finns en risk att det läget uppstår vilket kommer att påverka hela EU-ekonomin negativt.

Italiensk och grekisk ekonomi och politik

Jämfört med den italienska regeringsbildningen framstår den svenska processen som mycket välordnad och disciplinerad. Italien befinner sig i ett politiskt kaos vilket påverkar budgetprocessen högst påtagligt. Italiens inrikesminister är öppet positiv till Ryssland och Putin och vill t.ex. att sanktionerna mot Ryssland skall hävas.  

Grekisk ekonomi är för tillfället i bättre skick än för 10 år sedan. Grekland är beroende av rysk energi och den grekiska befolkningen är positiva till det ryska ledarskapet. Greklands premiärminister besökte Putin så sent som i december 2018.

Österrike och Ungern

Ungern är EU:s politiska problembarn. Nu har extremhögern och vänstern gjort gemensam sak mot Orban som mest verkar ägna sig åt att kopiera Putin och Erdogan i sina försök att befästa sin makt. Det går knappt en vecka i EU-parlamentet utan att Guy Verhofstad skäller ut Orban eller ondgör sig över Ungerns oförmåga att bidra och medverka till europeiskt välstånd och säkerhet.

Österrike har en visat upp en sagolik oförmåga till politiskt normaluppträdande. Förbundskansler Kurz måste luta sig mot (den avlidne nazisten) Jörg Haiders Frihetsparti för att få ihop till en majoritet i parlamentet och är bästa kompis med Duda, Orban och Zeman. Frihetspartiet som lyckades med konststycket att genomföra en razzia mot den österrikiska säkerhetspolisen i februari 2018. Och som kronan på verket bjöd den österrikiska utrikesministern in Vladimir Putin till sitt bröllop i augusti 2018.

Bildresultat för austrian foreign minister putin

Balkan

Balkan stabiliseras men lider av en del geopolitiska motgångar och en lång uppförsbacke mot Serbiens integrering i EU och Bosniens medlemskap i NATO. Serbien har övat med Ryssland och Vitryssland i övningen Slavic Brotherhood i juni och Kina genomför omfattande infrastrukturinvesteringar i landet.

Inkomst- och förmögenhetsfördelning

I många EU-länder sitter de 20 % rikaste på över 80 % av tillgångarna. Inkomstfördelningen ser ut på ett liknande sätt. Detta är själva grogrunden för populism. Aktörer med maktambitioner kan använda sig av detta missnöje och genom populistiska förslag få över opinionen på sin sida.

Ryssland

Oljepriset

Oljan bottnade runt 30 USD 2016 och återhämtade sig sedan till över 80 USD under sommaren 2018 men har nu fallit ned mot 50 USD igen och efter årsskiftet upp mot 60. Rysslands ekonomi är baserad på betydligt högre energipriser. Fortsatt låga energipriser kommer att drabba landet hårt.

Flerfrontskrig

Ryssland för sedan några år öppet krig i Ukraina och Syrien. Omfattning och intensitet må vara låg med det är en logistisk och ledningsmässig utmaning. Dessutom har man truppnärvaro i Transnistrien, Sydossetien och Abchasien. Det övas i Vitryssland och Arktis som är högt prioriterat och på jätteövningen Vostok 18 deltog kinesisk trupp. Kärnvapentriaden övas med jämna mellanrum. Den ryska militärapparaten har fått betydande tillskott det senaste decenniet och visar sig nu betydligt mer kapabel mycket snabbare än vad dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt bedömde i maj 2013 (”Ryssland rustar från en låg nivå”).

Informationskrigföring mot väst

Informationskrigföringen mot väst har givit Ryssland mycket stora framgångar i form av Donald Trump och Brexit. Med stor sannolikhet har ryska informationsoperationer medelst falska nyheter och desinformation också påverkat den svenska valutgången med påföljande utmaning att bilda regering. Ryssland underblåser protester i Frankrike och stödjer AfD i Tyskland som har mycket starkt stöd i de gamla östtyska förbundsländerna. Nyligen genomfördes en hackerattack mot politiker i Tyskland som drabbade samtliga partier utom AfD.

Legitimitet

Ryssland har hittills haft stora problem med sin legitimitet (orsakat av sitt eget offensiva agerande) i väst vilket bl a resulterat i sanktioner. Nu har man nått tillräckliga framgångar för att ändra på detta. Räkna med charmoffensiver som många i väst kommer att falla för. En taktikväxling i Ukraina är att vänta. Det är sannolikt önskvärt i Kreml att avbryta alla kinetiska operationer och öka omfattningen på subversion, sabotage och svarta operationer i Kiev. Syrien kommer sannolikt att förvandlas till ett humanitärt projekt. Ryssland har hittills gått i USA:s fotspår (från RMA, Gulfkriget till Comprehensive approach, COIN och specialförbands-operationer, black ops etc) varför det är sannolikt att Ryssland nu lägger fokus på sin motsvarighet till USAID – Rossotrudnichestvo och utökar stöd till fler länder och fler områden än de man hittills fokuserat på (Cuba, Venezuela, Nicaragua, Nordkorea, Syrien, Kirgizistan, Serbien, Mocambique).

Eskalation med grannländer och USA/NATO

Det motsatta scenariot mot ovanstående är att Ryssland ser ett möjlighetsfönster öppna sig i och med USA:s ökande protektionism och urdragande ur Syrien och Afghanistan. Ryssland ser sig också som starkt i Arktis vilket innebär spänningar med NATO-länder som Canada och Danmark. Baltikum är oförutsägbart men väldigt lite talar för en eskalation där. Fortsatt eskalation med Vitryssland, Georgien och Ukraina ligger i korten. Ökat militärt stöd till Serbien och Venezuela är en antagonistisk eskalation med EU och USA/NATO.

Kina

Relationen med Kina är den för Ryssland allra viktigaste internationella relationen (men för Kina är Ryssland inte särskilt viktigt). Kina har finansierat de med sanktioner belagda oligarkerna. Detta gör Kina på ett mycket slugt och långsiktigt sätt. Kina köper fastigheter och tillgångar över hela Ryssland (vilket följer ett större mönster globalt). Vad har Kina för långsiktiga mål med den ryska relationen?

Kärnvapenrustning

INF-avtalets vara och icke-vara är avgörande för om rustningen kan hållas nere. Kreml har också en ny vana att presentera olika ”wunderwaffen” som kan förflytta sig med 27 gånger ljudets hastighet eller spränga bort en amerikansk delstat i en träff etc. Sättet de presenteras på är inte trovärdigt men heller inte ansvarsfullt. Väst och Ryssland behöver några agendor att enas om för att öka stabilitet och förutsägbarhet. Försvinner även kärnvapenagendan så finns det inte mycket kvar.

USA

Inrikespolitiken

Dagens inrikespolitiska splittring kan jämföras med Nixon-erans. Det är dock lätt att glömma att det amerikanska inbördeskriget tog slut för bara 150 år sedan och att fyra amerikanska presidenter har mördats sedan dess.

Man kan ha många åsikter om Trump men han är långt ifrån ensam om att använda utrikespolitiken för inrikes syften. Det genererar instabilitet och bjuder in aktörer som Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea att fånga tillfället. ”Opportunities multiply as they are seized” som Sun Zu sade. Under Reagan kunde inte aktörer som Khadaffi agera utan att det omedelbart vedergälldes.

Nu väntar alla på vad Mueller kommer fram till…

Allianserna

Trump har ställt allianserna inför svåra prövningar. NAFTA, NATO och de asiatiska samarbetena har skakat i grunden. För stunden verkar det stabilt men vad händer om de prövas på riktigt. Har t.ex. artikel 5 fortfarande någon bärighet? Kan de baltiska staterna lita på det? Stabiliteten i Mellanöstern handlar mycket om USA:s relation till Turkiet, Saudiarabien och Israel – hur trygga är dessa allianser om utvecklingen fortsätter? USA:s förre arméchef sade i en intervju den 10 januari att USA kommer att vara involverat i en konflikt med Kina inom 10 år och att Europa då i stort sett måste hantera Ryssland på egen hand.

Handeln och världshaven

USA har hittills garanterat den fria handeln genom US Navy’s närvaro på världshaven. Med ett USA som delvis är självförsörjande på olja kommer t.ex. Hormuz-sundet inte ha samma betydelse vilket ger Iran ett möjlighetsfönster. Kommer handelskriget med Kina att gå in i en ny fas och hur kommer USA att bemöta den kinesiska stöddigheten i Sydkinesiska havet? Vilken betydelse får Northern Sea Route när den är isfri större och större del av året? Vad händer med Gibraltar efter Brexit? Kan Suezkanalen hållas ostörd och öppen givet en ny omvärld i Mellanöstern?

Inkomst- och förmögenhetsfördelning

GINI-koefficienten i USA går mot katastrofala mått vilket också utgör huvudförklaringen till att Donald Trumps valmanifest gav honom presidentposten. ”Drain the swamp” och ”Build the wall” appellerar till en stor och växande grupp av medelklassväljare som fått det sämre samtidigt som eliten fått det mycket bättre.

Åsikter och värderingar dras isär, polariseringen ökar, mottagligheten för subversion ökar.

Kina

Legitimitet

Kina har utmaningar både nationellt och internationellt vad beträffar ledningens legitimitet. Detta beror främst på olika sätt regeringen väljer att begränsa mänskliga rättigheter. Ingenting talar för att det ändras så länge ekonomin rullar på. Kina behöver fortsätta agera disciplinerat för att kunna etablera sig över hela globen i enlighet med vad som nu pågår.

Regional hegemoni

Kina kommer att utmana USA och Japan i sin intressesfär vilket kommer att leda till konflikter. Detta är den potentiellt farligaste konfliktytan för världen just nu. Handelskriget är en prequel till denna konflikt.

Taiwan

Fastlands-Kinas problem med Taiwan är ett mycket större problem än vad vi uppfattar här hemma i Sverige. Främst handlar det om att Taiwan underminerar Pekings ställning på fastlandet men också internationellt vilket Peking inte kommer att tillåta särskilt länge till om Kinas maktställning fortsätter att öka. Kina hotar med jämna mellanrum att intervenera militärt i Taiwan vilket förskjuter normalläget, så när den dagen inträffar blir ingen särskilt överraskad. Hur påverkar ett militärt ingripande i Taiwan övriga länder i regionen?

Den ekonomiska tillväxten mattas av

Den kinesiska ekonomin visar tydliga tecken på avmattning. Vad händer om regeringens mål inte kan uppfyllas? Vad händer om utvecklingen på landsbygden går bakåt? Är Kina redo att backa från sina stormaktsambitioner? Statistik i januari visade ett oväntat fall i Kinas export i december. Exporten sjönk med 4,4 procent i stället för att öka med 3,0 procent, som analytikerna räknat med enligt Reuters enkät. Samtidigt sjönk importen med 7,6 procent, här var en uppgång med 5,4 procent väntat. Exportminskningen var den största sedan i december 2016 medan nedgången för importen var den största sedan i juli 2016.

Mellanöstern

Iran/Ryssland tar över efter US/Saudi/Israel vilket innebär att freden är långt borta och att mänskliga rättigheter är än mer fjärran. Kärnvapenrisken ökar, Ryssland har inga problem med att stötta Iran som i sin tur är mer trigger-happy. Oljepriset kommer sannolikt att manipuleras uppåt när USA inte längre bryr sig.

Turkiet

Ingen är glad över utvecklingen i Turkiet utom Erdogans närmsta fanclub. Missnöjet mellan USA och Turkiet ökar. Bolton fick skamvrån på under sitt senaste besök, Brunson/Gülen-konflikten är långt ifrån över. Kurd-frågan sätter käppar i hjulet för en lösning av USA:s urdragande ur Syrien. Ryska intressen i Svarta havet gynnas av denna utveckling.

Sverige

Robusthet, redundans och resiliens

Sverige har under lång tid slarvat med redundansen. Försörjningskedjorna är för tunna och smala och de svagaste länkarna är för svaga. Robustheten är det också si och så med. Varför denna iver att avveckla kontanter innan vi funnit en robust ersättare? Risk och sårbarhetsanalyser är idag allt för introverta. Varför adresseras inte yttre antagonistiska hot?

Sveriges totalförsvarsförmåga ”ligger inte alls där den borde göra”, sade Dan Eliasson, generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i januari i en intervju med TT. Sveriges förmåga att möta nya former av hot – brister på många fronter. Som exempel nämner han stormen Alfrida, som Eliasson menar visade på stora svagheter i elsystemet.

Försvarsmakten kan lösa mycket utmanande och komplicerade uppgifter – givet att den mobiliserar och utgångsgrupperar. Men den processen ligger utanför Försvarsmaktens kontroll. Den måste göras mycket mer robust. Samma sak med förnödenhets- och materielförsörjning.

Men allra värst är det med sjukvård och läkemedel där redundansen är obefintlig. Även förtroendet för telefoni och eldistribution fick sig en knäck efter Alfrida. Sannolikt är dessa två sektorer av intresse för antagonister mot bakgrund av händelserna i Norrtälje och Spånga.

Informationssäkerhet

Företag och medborgare över lag har mycket svårt att överblicka informationssäkerhetsaspekter på sin vardag. Det finns inga handfasta metoder eller processer som mitigerar utvecklingen – förutom det vanliga mantrat om lösenord och USB-stickor. Medel-Svensson vet ingenting om vad som händer inuti burken eller i cyberrymden och hur det kan påverka allas vardag negativt. Den potentiella kapitalförstöringskoefficienten ökar logaritmiskt när tillgångarna digitaliseras. Detta fält borde betraktas som samhällsviktigt – något som den nya säkerhetsskyddslagen som träder i kraft 1 april kan understödja. Kampanjen www.informationssakerhet.se är en bra satsning men måste få mer pengar så att budskapet når ut brett och djupt.

Samhällskontraktet

Det blir problematiskt när regeringen inrättar myndigheter som bedriver eller implementerar ideologiskt färgad politik. Det göder populism och ansvarslöshet från oppositionen.

Det är symptomatiskt att många myndigheter idag ägnar sig åt positiv informationsspridning som delvis överskuggar negativ publicitet. Ett bra exempel är Försvarsmaktens övning AURORA som fick oerhört mycket positiv nyhetsbevakning när det i själva verket var en hårt skriptad övning där varken lednings- eller logistiksystem övades fullt ut och det som övades fallerade delvis. Det är lätt att förstå motivet men fallhöjden ökar när det så småningom blir skarpt och i värsta fall inte fungerar – när allmänheten litade på den positiva bilden.

Våldsspiralen som främst drabbar redan hårt drabbade områden måste hejdas liksom den s.k. välfärdskriminaliteten om inte samhällskontraktet skall få sig en rejäl törn. SÄPO-chefen talar om det nya normalläget, vem beslutar om det är acceptabelt och vad får det för långsiktiga konsekvenser?

Svenska politiker har historiskt inte haft några problem att beskatta företag men varför är det så svårt att ställa krav? Vad är skillnaden mellan att plocka pengar från företagen och att tala om att de måste bygga samhällsredundans i sin verksamhet. Kanske mot skattelättnader men främst för att ett hållbart samhälle kräver det?

Allianser

Den svenska säkerhetsdoktrinen bygger på allianser. Viktigast är alliansen med USA. Det fungerar givetvis som en allians även om det inte betecknas så på utrikespolitiskt språk. Men denna allians är i kraftig gungning sedan Trump blev president. Trumps möte med Putin i Helsingfors talade ett tydligt språk.

Illustration av “KluddNiklas”

Vi har också en solidaritetsförklaring mellan Sverige och EU:s länder. Vad är den värd i ekonomiska termer? Ett bra exempel är det EU-gemensamma drivmedelslagret. Hur kommer fördelningen att fungera i händelse av en kris som drabbar alla eller merparten av EU:s länder samtidigt?

Ett välövat militärt samarbete med Finland är bra men räcker inte långt. Kreml skulle kunna så split mellan länderna genom att använda Åland för t.ex. påverkansoperationer mot Finland.

Slutsatser

Den globala ekonomin försvagas. Den ryska 6:e generationens krigföring skördar framgångar. Kina utmanar på allvar USA över hela globen. Iran, Saudiarabien, Nordkorea och Turkiet skapar rejäl huvudvärk för väst. Populismen vinner framgångar i alla industriländer vilket destabiliserar de politiska systemen i väst.

Det är hög tid att teckna försäkringar.

Dela gärna detta inlägg på sociala media: