Hur kan befolkningen skyddas från krigets verkningar?

Foto: MSB Bildbank

För att veta hur vi ska rusta Sverige mot krig idag måste vi titta såväl framåt som bakåt i tiden. Det konstaterar FOI i ett underlag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om hur civilbefolkningen ska skyddas vid väpnat angrepp mot Sverige.

I början av 2017 fick MSB i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att befolkningen ska ha tillräckligt skydd vid krig. MSB vände sig då till FOI för att få hjälp med underlag till rapporten.

Den största utmaningen för FOI har varit att ingen vet vad det är för sorts krig som Sverige ska förbereda sig för. Med vilken intensitet och vilka vapen kommer det att föras? En av författarna till underlaget är Per Larsson, forskare vid FOI.

– Det här har varit ett jättesvårt uppdrag eftersom det inte finns några klara ingångsvärden. Hur ska vi utforma ett nytt befolkningsskydd när vi inte vet vad vi ska skydda oss mot och hur länge?

Underlaget till MSB innehåller dels en tillbakablick på hur befolkningsskyddet såg ut fram till början av 1990-talet, vid kalla krigets slut. Då ingick skyddet i den statliga civilförsvarsorganisationen och handlade om allt från att säkerställa nödutspisning och ammunitionsröjning till att rädda folk ur rasmassor. Evakuering och inkvartering var också viktiga delar.

I dag ligger en stor del av ansvaret för det civila försvaret istället på kommunerna. Samtidigt har befolkningsskyddet kraftigt reducerats. Men enligt FOI:s forskare kommer betydande delar av det skydd som fanns under kalla kriget att behövas igen.

– Vi har gått tillbaka i tiden för att se vilka funktioner som hotades av kriget och insett att det i stor utsträckning är samma saker som måste skyddas vid krig idag. Många anser att vi har ett annat slags samhälle idag vilket skulle göra att behoven ser helt annorlunda ut, men fortfarande behöver folk ha tillgång till vatten, mat och värme i en krigssituation, förklarar Per Larsson.

Däremot kan det bli andra dimensioner på vissa åtgärder, påpekar han.

– Tidigare såg man till att det fanns skyddsrum över stora delar av Sverige. Men i dag tyder mycket på att kriget kommer riktas främst mot storstäderna. Ett sätt att prioritera dagens begränsade resurser är därför att i första hand satsa på skyddsrum och andra skyddsåtgärder i de områden som kan antas bli mest utsatta.

I september 2017 gjorde MSB sin avrapportering till regeringen och föreslog åtgärder inom ett begränsat antal av de områden som ingår i FOI:s underlag. Per Larsson menar dock att det behövs ett helhetsgrepp för att kunna värna befolkningen vid krig, till exempel behövs även sådant som vårt kulturarv skyddas.

– Vi har presenterat en bred palett av sådant som vi anser att man ska värna om. Enligt MSB kommer de att fortsätta analysera och utnyttja vårt material i sitt kommande utvecklingsarbete.

Länk till rapporten

Dela gärna detta inlägg på sociala media: