Välkommen till Totalförsvarsstiftelsens julkalender!
Innan du läser vidare – skänk en tanke åt att vi som arbetar med totalförsvarsstudien och stiftelsens aktiviteter arbetar helt ideellt. Däremot samlar vi in pengar för att kunna betala ut stipendier till personer som skriver studier om totalförsvar.
Därför ber vi dig att ge en gåva så här i jultid. Det behöver inte vara ett stort belopp, några hundra kronor räcker långt. Många bäckar små!
Swisha till:
123 237 02 94
Du kan också betala till Bankgiro 361-6505
Tack för ditt bidrag!
Samhällssektor – vad är det?
Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.
Det är av yttersta vikt att ansvaret för en samhällssektor är tydligt. Det är det inte idag. Det pågår därför arbete med att utröna vilken myndighet som skall utöva sektorsansvar. Mer om detta längre ned.
Fungerar alla samhällssektorer så säkerställs de åtta nationella intressena i säkerhetsstrategin och de sju hoten hanteras. Ju mer robust, redundant och resilient en samhällssektor är desto mer resurser kräver ett angrepp för att få effekt. Tröskeln är dock aldrig högre än den minst robusta samhällssektorn.
Viktig samhällsfunktion
Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en av flera samhällssektorer och upprätthålls av en eller flera samhällsviktiga verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet
Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:
• Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Exempel: Vattenverk X upprätthåller den viktiga samhällsfunktionen dricksvattenförsörjning som är en del av samhällssektorn kommunalteknisk försörjning.
Kritiska beroenden
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort.
Elva samhällssektorer
Energiförsörjning
Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m.
Finansiella tjänster
Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystemet, värdepappers handel m.m.
Handel och industri
Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverkningsindustri m.m.
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Akutsjukvård,läkemedels- och materielförsörjning, omsorg om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri, socialtjänst, smittskydd för djur och människor m.m.
Information och kommunikation
Telefoni(mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post,produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier m.m.
Kommunalteknisk försörjning
Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väghållning m.m.livsmedel, distributionav livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll av livsmedel, tillverkning av livsmedel m.m.
Offentlig förvaltning
Ledningsfunktioner och stödfunktioner
Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravningsverksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet m.m.
Skydd och säkerhet
Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis,räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings- och säkerhetsverksamhet m.m.
Socialförsäkringar
Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Transporter
Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport, kollektivtrafik m.m.
Sektorsansvar är på gång
Den 19 maj 2017 överlämnade Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket en rapport om ansvar och roller för krisberedskap och planering inför och vid höjd beredskap i transportsektorn. Rapporten visar på vissa brister i ansvarsfördelningen mot bakgrund av att det för Transportsektorn bland annat saknas en myndighet med ansvar för samlad övergripande planering för krisberedskap och det civila försvaret. I rapporten föreslås att Trafikverket får ett samlat övergripande planeringsansvar.
Den 29 juni 2017 beslutade regeringen att Trafikverket ska få ett samlat övergripande planeringsansvar för att utveckla och samordna krisberedskap och det civila försvaret inför och vid höjd beredskap inom transportområdet.
Detta kan ses som ett försök att införa sektorsansvar, något som Försvarsberedningen också trycker på i sin rapport “Motståndskraft” på sidan 111.
Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar
Det finns behov av tydligare ansvars- och ledningsförhållanden samt en stärkt samordning inom civilt försvar inom ramen för totalförsvaret. En särskild utredare ska analysera och föreslå en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, regional och lokal nivå. Strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.
Läs kommittédirektivet (klicka här)!
Källor: Regeringen.se, Riksdagen.se och Msb.se