Alla inlägg av Totalförsvar

Nya kontrollåtgärder vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

För att stärka skyddet av Sveriges säkerhet har regeringen föreslagit åtgärder för en bättre kontroll av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Åtgärderna innebär ett antal krav som riktas mot verksamhetsutövaren, det vill säga den som säljer verksamheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska verksamhetsutövaren bli skyldig att pröva lämpligheten i försäljningen och att samråda med en myndighet som i yttersta fall kan förbjuda försäljningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen vill också se vissa kompletteringar till förslaget för att underlätta kontrollprocessen. Därför riktar riksdagen två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att samrådsmyndighetens handläggningstid ska tidsbegränsas, vilket leder till ökad förutsebarhet för de inblandade aktörerna.
verksamhetsutövaren ska få stöd i form av dialog med samrådsmyndigheten och vägledning, exempelvis i form av generella riktlinjer, för att kunna fullgöra sina skyldigheter.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivande om att införa en tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid och om bättre möjligheter till stöd och vägledning för verksamhetsutövare. Avslag på övriga motioner.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Informella beslutsprocesser när försvaret omstrukturerades

Den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna visar forskning från Försvarshögskolan. Under omställningen av försvarsmakten fungerade den militära organisationen mer som ett nätverkssystem än som en rent hierarkisk organisation. Hierarkin användes snarare för att befästa beslut som redan arbetats fram på informella vis.

Genom att kartlägga tre av Försvarsmaktens omställningsprojekt undersöker Magnus Christiansson forskare vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan hur det civil-militära samarbetet går till i gränslandet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten. En av slutsatserna är att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

– Det är en grovhuggen och missvisande bild som formades på 1950- och 1960-talen och det finns ett underskott av förståelse för hur det går till i praktiken, säger han.

I avhandlingen analyserar Magnus Christiansson hur omställningen av det svenska försvaret gick till under början av 2000-talet genom att titta på tre olika projekt; den nordiska stridsgruppen Nordic Battle Group, försvarsmaktens nya materialstrategi och insatsen i Afghanistan.

Han kartlägger beslutsprocesser i projekten och undersöker det civil-militära samarbetet mellan regeringskansliet och Försvarsmakten som myndighet. Avhandlingen bygger på analyser av officiella dokument och 48 djupintervjuer med tjänstemän och politiker på olika nivåer i regeringskansliet.

– De folkvalda politikerna ska ju fatta beslut som byråkraterna i systemet sedan ska utföra på bästa vis, men det är inte alltid det går till så här, och det är det jag har velat undersöka, säger han.

Hierarki används snarare för att befästa informella beslut

Analysen visar att den militära organisationen i praktiken fungerar mer som ett nätverkssystem än som en rent hierarkisk organisation i omställningsarbetet.

– Mycket av den forskning som finns om organisationen av det svenska försvaret betonar att det är en strikt hierarkisk organisation som behöver en egen teori för att man ska begripa den. Men mina resultat visar snarare att hierarkin i de här fallen framför allt används för att befästa beslut som redan arbetats fram på väldigt informella vis.

När omställningsprojekten genomfördes utsattes hierarkierna för stark press. Projekten skulle genomföras snabbt och man ville se resultat.

– Då kunde man inte följa alla hierarkiska steg, utan skapade speciella arbetsgrupper inom regeringskansliet som drev projekten.

Myndighetspersonal, i det här fallet militärer, bjöds in till arbetsgrupperna och det var där som strategierna för genomförande utformades.

– I min avhandling ger jag ett språkbruk för hur det här arbetet går till och kartlägger de intrikata spel och informella processer som det gäller att begripa som tjänsteman, oavsett om man är civil eller militär.

När det här samarbetet fungerar finns det ingen anledning att ha en separat teori för hur militären är organiserad, menar Magnus Christiansson.

– Det handlar om samma normer. Om man lyckas eller misslyckas beror inte på militär erfarenhet, utan om man förstår normerna och arbetsgången i regeringskansliet.

Mer kunskap behövs på strategisk nivå

En annan slutsats är att officerskåren behöver verktyg för att institutionalisera den kunskap som krävs på högre regeringsnivå.

– Det här perspektivet finns inte alls inom strategiska studier i dag. Kännedom om hur det fungerar i praktiken förs vidare från person till person, men officerare som ska arbeta på strategisk nivå skulle behöva mer kunskap om det här.

Magnus Christiansson menar att den etablerade forskningen har en förlegad bild av hur politiken styr beslutsprocesserna.

– Det är en grovhuggen och missvisande bild som formades på 1950- och 1960-talen och det finns ett underskott av förståelse för hur det går till i praktiken.

En annan slutsats handlar om demokrati och ansvarsutkrävande.

– När man arbetar så här integrerat, baserat på förtroligheter, blir det svårt att utkräva ansvar eftersom det är oklart var initiativen till besluten kommer ifrån från början.

Avhandling:

Defence transformation in Sweden: The strategic governance of pivoting projects, 2000-2010

Kontakt:

Magnus Christiansson, institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan, magnus.christiansson@fhs.se

Detta är en artikel från forskning.se, läs hela artikeln här: https://www.forskning.se/2020/11/02/informella-beslutsprocesser-i-forsvarsmaktens-omstallningsprojekt/

Teracom blir Teracom Samhällsnät

Teracom är ett statligt ägt bolag som förvaltar och utvecklar nät med en tydlig samhällsnytta. Nu samlar bolaget alla tjänster under det gemensamma varumärket Teracom Samhällsnät.

Globaliseringen och digitaliseringen innebär en mängd fördelar, inte minst ur ett effektivitets- och hållbarhetsperspektiv. Men de innebär också risker i form av ökad sårbarhet. Därför har ägarens uppdrag breddats så att det sammantaget ger Teracom en samhällsstöttande roll vad gäller utsändningstjänster för radio och TV över marknätet samt kommunikationstjänster för samhällsviktiga aktörer.

-Vi har en lång erfarenhet av att utveckla tjänster baserade på en infrastruktur som möter Sveriges beredskapskrav. Nu breddar och anpassar vi vårt utbud genom att nyttja de möjligheter modern mobilteknologi erbjuder. Det markerar vi genom att samla alla våra tjänster under varumärket Teracom Samhällsnät, säger Åsa Sundberg, VD och koncernchef.

För att leva upp till viktiga samhällsaktörers framtida krav på säkerhet och funktionalitet i glesbygd fortsätter Teracom Samhällsnät att utveckla sitt mobila nät genom att använda den senaste mobil-tekniken i kombination med Teracom Samhällsnäts högmaster och transmissionsnät.

Ett starkare civilt försvar – för ett säkrare och tryggare Sverige

Bild

I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen att civilt försvar tillförs 1 miljard kronor redan 2021. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. I dag presenterar regeringen den närmare inriktningen på hur Sveriges civila försvar ska återuppbyggas.

– Detta är den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig måste stärkas på bred front, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Åtgärderna kommer att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, men samtidigt göra samhället bättre rustat vid fredstida kriser som exempelvis naturkatastrofer, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Det handlar om att motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Framtidens skydd av civilbefolkningen ska utredas och säkerhetsskyddet stärkas. Arbetet med cybersäkerhet och psykologiskt försvar ska intensifieras, bland annat genom inrättandet av ett cybersäkerhetscenter och en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den svenska försörjningsberedskapen ska utvecklas och näringslivet ska i ökad utsträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bland annat genom inrättandet av ett näringslivsråd.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).

Studie avseende finansiering av civilt försvar överlämnad

Totalförsvarsstiftelsens representant Freddy Jönsson Hanberg överlämnade studien rörande Finansiering av Civilt Försvar till Kungliga krigsvetenskapsakademien, representerad av Bo-Richard Lundgren.

Det finns en rad olika finansieringsformer för civilt försvar utöver rena statsbidrag. Detta fick Totalförsvarsstiftelsen i uppgift att beskriva och dokumentera under sommaren. Utfallet ingår i Krigsvetenskapsakademins projekt “Säkerhet i morgondagens Europa”.

Författare till studien var Mats LekmanLars HolmqvistPeter Roslin-Slawinski och Freddy Jönsson Hanberg

Webinarium om energisektorns ansvar i totalförsvaret

Den 29 september genomförde Ramböll och Totalförsvarsstiftelsen ett webinarium på temat “Energisektorns ansvar i totalförsvaret”. Det var välbesökt, ca 55 personer tittade och det kom in en del intressanta frågor.

Totalförsvarsstiftelsens del handlade om de geostrategiska riskerna för energiföretagen och förändringar i lagstiftningen, främst skyddslagen och säkerhetsskyddslagen, som berör energibranschen. Det åligger de offentliga och enskilda aktörerna att agera i de här frågorna, det kommer inte att komma någon från centralt håll och ge order. Därför är det så viktigt att börja agera omgående.

Hans Brun från Secana talade om personsäkerhet, Mikael Toll från Swedish Energy Agency om tillsyn och samverkan. Lars Brånn pratade om hur man gör verkstad av allt detta.

Totalförsvarsstiftelsens anförande, genomfört av Freddy Jönsson Hanberg, kan du se på nedanstående länk:

Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet

Startsida Regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat en proposition med förslag på nya säkerhetskrav som ska förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.

– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Säkerhetspolisen och flera andra myndigheter varnar för att utländskt övertagande av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige kan skada Sveriges säkerhet. Risken har ökat under coronapandemin då många företag har fått det svårt ekonomiskt och kan bli utsatta för oönskade uppköpsförsök av utländska aktörer. Även EU-kommissionen har framhållit att spridningen av coronaviruset ökat risken för att utländska aktörer försöker förvärva bolag, till exempel inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Regeringens proposition innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

EU:s lager för medicinsk skyddsutrustning etableras i Sverige

EU:s krislager till Kristinehamn - P4 Värmland | Sveriges Radio

Sverige är genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett av länderna som fått uppdraget att ansvara för EU:s beredskapslager för sjukvårdsmateriel och medicinsk skyddsutrustning. Sjukvårdslagret är en del i utvecklingen av EU:s civilskyddsmekanism och dess operativa kapacitet, rescEU.

– Vi är stolta och glada över att EU har gett Sverige och MSB det här förtroendet. MSB har lång erfarenhet av att jobba med strategisk lagerverksamhet och att snabbt kunna bistå vid kriser, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Jag är glad över att EU har gett Sverige förtroendet att bygga upp ett av EU:s sjukvårdslager. Pandemin visar att samarbete över landsgränserna är vägen framåt och vi ska solidariskt göra vår del, säger socialminister Lena Hallengren.

MSB har tillsammans med Socialstyrelsen och Försvarets materielverk fått i uppdrag av EU att lagerhålla medicinteknisk utrustning samt personlig skyddsutrustning så som ventilatorer, ansiktsmasker och skyddsrockar. Materiel som ska kunna användas i stora kriser när EU-ländernas egna resurser inte täcker behoven.

Utvecklingen av rescEU:s medicinska lagerhållning har varit igång en tid men aktualiserades ytterligare i samband med rådande covid-19 pandemi. Det blev tidigt tydligt att det fanns stora behov av den här sortens utrustning bland EU:s medlemsstater.

Uppdraget gäller i fem år med projektstart 1 september 2020.

Finansiering klar för nationellt cybersäkerhetscenter

I den budgetproposition regeringen överlämnade till riksdagen den 21 september 2020 anslås 50 miljoner kronor till inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter.

I september 2019 fick Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Säkerhetspolisen i uppdrag av regeringen att göra förberedelser för att kunna skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter.

Syftet med centret är att genom samordnat agerande, informationsdelning och kunskapsöverföring ytterligare stärka den nationella förmågan på cybersäkerhetsområdet.
Myndigheterna har sedan tidigare en etablerad och god samverkan inom området och den byggs det nu vidare på.

Regeringens besked om finansiering innebär ett steg i processen för att ytterligare fördjupa och konkretisera myndigheternas samarbete, och uppbyggnaden av ett cybersäkerhetscenter kommer att ske stegvis. Att de ekonomiska ramarna för inrättandet av ett center nu är tydliga underlättar den fortsatta planeringen.

Gemensam kunskap ökar Sveriges motståndskraft mot cyberhot

Återuppbyggnad av civilt försvar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har över tid försämrats, och förmågan inom totalförsvaret behöver stärkas. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid.

En omfattande satsning på civilt försvar görs därför och området tillförs 1 miljard kronor 2021. Förstärkningen ökar stegvis under kommande år. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsberedningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.

Satsningen omfattar hela samhället. Regeringen föreslår viktiga förstärkningar av flera områden. Arbetet med att öka motståndskraften särskilt inom områdena hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post behöver vidareutvecklas och stärkas. Även investeringar för att stärka arbetet med säkerhetsskydd och cybersäkerhet ingår i satsningen.

Den närmare inriktningen för utvecklingen av det civila försvaret presenteras i den försvarspolitiska propositionen.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/langsiktiga-satsningar-pa-det-civila-forsvaret/