Nu har arbetet med att omsätta totalförsvarsbeslutet för perioden 2025-2030 startat. Den 23 januari genomfördes totalförsvarets myndighetschefsmöte vilket syftade till att diskutera vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att omhänderta regeringens inriktningsbeslut för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret.
Totalförsvarsbeslutet 2025-2030 är det första försvarsbeslutet där Sverige är allierad i Nato vilket ställer förändrade krav på såväl det militära som det civila försvaret. Totalförsvaret är nu en del av Natos avskräckning och försvar.
– Syftet med mötet var att diskutera de uppgifter vi har fått och hur vi ska lösa dessa tillsammans. En viktig del var en konkret beskrivning av hur förutsättningarna förändras i och med att vi är allierade och vilka krav det ställer på hela totalförsvaret, säger Mikael Granholm, Försvarsmaktens generaldirektör.
Regeringen är tydlig med att det är det väpnade angreppet som är den dimensionerande för utvecklingen av totalförsvaret, samt att planeringen inom det civila försvaret måste utgå från de kravställningar som framgår av den nationella militära planeringen och Natos gemensamma operationsplanering. Det civila försvarets stöd till det militära försvaret är en prioriterad uppgift.
Utifrån given inriktning ska nu myndigheterna omsätta kraven och vidta konkreta beredskapsåtgärder som får effekt i hela samhället och som stärker det civila försvaret.
– Arbetet pågår med att främja och utveckla en samordnad planering inom totalförsvaret. Här kommer kvaliteten i vårt samarbete att vara helt avgörande och att vi har en gemensam syn på vad vi ska uppnå utifrån regeringens inriktningar, säger Mikael Granholm.
På mötet deltog myndighetschefer för de sektorsansvariga myndigheterna, de civilområdesansvariga länsstyrelserna, Myndigheten för psykologiskt försvar och Riksbanken. Värdar var Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm och MSB:s generaldirektör Mikael Frisell.