Alla inlägg av Totalförsvar

Teracom blir Teracom Samhällsnät

Teracom är ett statligt ägt bolag som förvaltar och utvecklar nät med en tydlig samhällsnytta. Nu samlar bolaget alla tjänster under det gemensamma varumärket Teracom Samhällsnät.

Globaliseringen och digitaliseringen innebär en mängd fördelar, inte minst ur ett effektivitets- och hållbarhetsperspektiv. Men de innebär också risker i form av ökad sårbarhet. Därför har ägarens uppdrag breddats så att det sammantaget ger Teracom en samhällsstöttande roll vad gäller utsändningstjänster för radio och TV över marknätet samt kommunikationstjänster för samhällsviktiga aktörer.

-Vi har en lång erfarenhet av att utveckla tjänster baserade på en infrastruktur som möter Sveriges beredskapskrav. Nu breddar och anpassar vi vårt utbud genom att nyttja de möjligheter modern mobilteknologi erbjuder. Det markerar vi genom att samla alla våra tjänster under varumärket Teracom Samhällsnät, säger Åsa Sundberg, VD och koncernchef.

För att leva upp till viktiga samhällsaktörers framtida krav på säkerhet och funktionalitet i glesbygd fortsätter Teracom Samhällsnät att utveckla sitt mobila nät genom att använda den senaste mobil-tekniken i kombination med Teracom Samhällsnäts högmaster och transmissionsnät.

Ett starkare civilt försvar – för ett säkrare och tryggare Sverige

Bild

I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen att civilt försvar tillförs 1 miljard kronor redan 2021. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. I dag presenterar regeringen den närmare inriktningen på hur Sveriges civila försvar ska återuppbyggas.

– Detta är den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig måste stärkas på bred front, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Åtgärderna kommer att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, men samtidigt göra samhället bättre rustat vid fredstida kriser som exempelvis naturkatastrofer, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Det handlar om att motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Framtidens skydd av civilbefolkningen ska utredas och säkerhetsskyddet stärkas. Arbetet med cybersäkerhet och psykologiskt försvar ska intensifieras, bland annat genom inrättandet av ett cybersäkerhetscenter och en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den svenska försörjningsberedskapen ska utvecklas och näringslivet ska i ökad utsträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bland annat genom inrättandet av ett näringslivsråd.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).

Studie avseende finansiering av civilt försvar överlämnad

Totalförsvarsstiftelsens representant Freddy Jönsson Hanberg överlämnade studien rörande Finansiering av Civilt Försvar till Kungliga krigsvetenskapsakademien, representerad av Bo-Richard Lundgren.

Det finns en rad olika finansieringsformer för civilt försvar utöver rena statsbidrag. Detta fick Totalförsvarsstiftelsen i uppgift att beskriva och dokumentera under sommaren. Utfallet ingår i Krigsvetenskapsakademins projekt “Säkerhet i morgondagens Europa”.

Författare till studien var Mats LekmanLars HolmqvistPeter Roslin-Slawinski och Freddy Jönsson Hanberg

Webinarium om energisektorns ansvar i totalförsvaret

Den 29 september genomförde Ramböll och Totalförsvarsstiftelsen ett webinarium på temat “Energisektorns ansvar i totalförsvaret”. Det var välbesökt, ca 55 personer tittade och det kom in en del intressanta frågor.

Totalförsvarsstiftelsens del handlade om de geostrategiska riskerna för energiföretagen och förändringar i lagstiftningen, främst skyddslagen och säkerhetsskyddslagen, som berör energibranschen. Det åligger de offentliga och enskilda aktörerna att agera i de här frågorna, det kommer inte att komma någon från centralt håll och ge order. Därför är det så viktigt att börja agera omgående.

Hans Brun från Secana talade om personsäkerhet, Mikael Toll från Swedish Energy Agency om tillsyn och samverkan. Lars Brånn pratade om hur man gör verkstad av allt detta.

Totalförsvarsstiftelsens anförande, genomfört av Freddy Jönsson Hanberg, kan du se på nedanstående länk:

Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet

Startsida Regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat en proposition med förslag på nya säkerhetskrav som ska förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.

– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Säkerhetspolisen och flera andra myndigheter varnar för att utländskt övertagande av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige kan skada Sveriges säkerhet. Risken har ökat under coronapandemin då många företag har fått det svårt ekonomiskt och kan bli utsatta för oönskade uppköpsförsök av utländska aktörer. Även EU-kommissionen har framhållit att spridningen av coronaviruset ökat risken för att utländska aktörer försöker förvärva bolag, till exempel inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Regeringens proposition innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

EU:s lager för medicinsk skyddsutrustning etableras i Sverige

EU:s krislager till Kristinehamn - P4 Värmland | Sveriges Radio

Sverige är genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett av länderna som fått uppdraget att ansvara för EU:s beredskapslager för sjukvårdsmateriel och medicinsk skyddsutrustning. Sjukvårdslagret är en del i utvecklingen av EU:s civilskyddsmekanism och dess operativa kapacitet, rescEU.

– Vi är stolta och glada över att EU har gett Sverige och MSB det här förtroendet. MSB har lång erfarenhet av att jobba med strategisk lagerverksamhet och att snabbt kunna bistå vid kriser, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Jag är glad över att EU har gett Sverige förtroendet att bygga upp ett av EU:s sjukvårdslager. Pandemin visar att samarbete över landsgränserna är vägen framåt och vi ska solidariskt göra vår del, säger socialminister Lena Hallengren.

MSB har tillsammans med Socialstyrelsen och Försvarets materielverk fått i uppdrag av EU att lagerhålla medicinteknisk utrustning samt personlig skyddsutrustning så som ventilatorer, ansiktsmasker och skyddsrockar. Materiel som ska kunna användas i stora kriser när EU-ländernas egna resurser inte täcker behoven.

Utvecklingen av rescEU:s medicinska lagerhållning har varit igång en tid men aktualiserades ytterligare i samband med rådande covid-19 pandemi. Det blev tidigt tydligt att det fanns stora behov av den här sortens utrustning bland EU:s medlemsstater.

Uppdraget gäller i fem år med projektstart 1 september 2020.

Finansiering klar för nationellt cybersäkerhetscenter

I den budgetproposition regeringen överlämnade till riksdagen den 21 september 2020 anslås 50 miljoner kronor till inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter.

I september 2019 fick Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Säkerhetspolisen i uppdrag av regeringen att göra förberedelser för att kunna skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter.

Syftet med centret är att genom samordnat agerande, informationsdelning och kunskapsöverföring ytterligare stärka den nationella förmågan på cybersäkerhetsområdet.
Myndigheterna har sedan tidigare en etablerad och god samverkan inom området och den byggs det nu vidare på.

Regeringens besked om finansiering innebär ett steg i processen för att ytterligare fördjupa och konkretisera myndigheternas samarbete, och uppbyggnaden av ett cybersäkerhetscenter kommer att ske stegvis. Att de ekonomiska ramarna för inrättandet av ett center nu är tydliga underlättar den fortsatta planeringen.

Gemensam kunskap ökar Sveriges motståndskraft mot cyberhot

Återuppbyggnad av civilt försvar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har över tid försämrats, och förmågan inom totalförsvaret behöver stärkas. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid.

En omfattande satsning på civilt försvar görs därför och området tillförs 1 miljard kronor 2021. Förstärkningen ökar stegvis under kommande år. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsberedningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.

Satsningen omfattar hela samhället. Regeringen föreslår viktiga förstärkningar av flera områden. Arbetet med att öka motståndskraften särskilt inom områdena hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post behöver vidareutvecklas och stärkas. Även investeringar för att stärka arbetet med säkerhetsskydd och cybersäkerhet ingår i satsningen.

Den närmare inriktningen för utvecklingen av det civila försvaret presenteras i den försvarspolitiska propositionen.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/langsiktiga-satsningar-pa-det-civila-forsvaret/

Det militära försvaret förstärks

september 2017 – Totalförsvarsstiftelsen
Foto: Karin Malmsten

Regeringen föreslår att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor 2021. Inriktningen att årligen tillföra det militära försvaret fem miljarder kronor fram till 2025 ligger fast.

I budgetpropositionen för 2020 aviserades att anslagen till det militära försvaret, utöver tidigare fattade beslut, ökas med fem miljarder kronor per år 2022 till och med 2025. Denna inriktning ligger fast.

Regeringen kommer under hösten 2020 att lämna en försvarspolitisk proposition till riksdagen. I propositionen avser regeringen bland annat att föreslå ett övergripande mål för totalförsvaret, reviderade mål för det militära försvaret respektive det civila försvaret samt utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation fram till 2030. Den försvarspolitiska propositionen kommer också beskriva regeringens inriktning avseende bland annat säkerhetspolitik, materielförsörjning, forskning och utveckling, personalförsörjning, försvarsunderrättelseverksamhet, militär säkerhetstjänst, cyberförsvar och internationella försvarssamarbeten. Mer om budgeten för 2021 Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2021 till riksdagen.

Budgeten för 2021 på fem minuter

Stipendium till elev på Försvarshögskolan

Styrelsen för insamlingsstiftelsen för totalförsvarsstudien, benämnd Totalförsvarsstiftelsen, beslutade den 1 september att betala ut ett stipendium till studenten vid Försvarshögskolan, Carl Mauritz.

Carl skriver sitt examensarbete hos företaget Secana. Carl har målet att nyansera debatten angående cybersäkerhet och dess bakomliggande faktorer, bortom rent militära till även faktorer viktiga inom totalförsvaret.  Jag hoppas kunna föra samman idéer från näringslivet, forskning och strategisk säkerhet för att tillföra något nytt till forskningsfältet.

Sverige är ett litet exportorienterat land med innovation som främsta exportvara och det är avgörande att dessa tillgångar såsom data och patent skyddas. Carl kommer att undersöka länders nivå av innovation och hur dessa relaterar till länders cybersäkerhet som del av deras totalförsvar.