Alla inlägg av Totalförsvar

Finns det plats för innovation i Totalförsvaret?

RISE fortsätter sin webinarieserie kring Innovation och Totalförsvar, denna gång med fokus på frågor om ledning i ett förändrat Totalförsvar.

På temat ’Totalförsvarsledning eller ledning av Totalförsvar?’ diskuterar företrädare för näringsliv, akademi, politik och det offentliga, temat den 29 september kl 13:00-15:00.

Talar gör bl a ordförande i försvarsutskottet Pål Jonson (M) och Hanna Gunnarsson (V) ledamot i försvarsutskottet.  

Du hittar program och anmälan här

Välkommen till diskussioner i ett ämne som är centralt för utvecklingen av svenskt Totalförsvar.

Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar

I en osäker och snabbt föränderlig tid är ett av Sveriges viktigaste uppdrag att öka den samlade förmågan att försvara landet. På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och MSB utarbetat en handlingsplan för att ytterligare stärka förmågan inom totalförsvaret.

ÖB och MSB:s vikarierande generaldirektör undertecknar handlingsplanen

Bland annat ska arbetet inriktas mot sex prioriterade fokusområden: beredskapsplaner och krigsorganisation, ledning och samverkan, försörjningsberedskap, att ge och ta emot civilt och militärt stöd, försvarsvilja och stärkt informations- och cybersäkerhet.

– Försvarsmakten har en central roll i totalförsvarsutvecklingen och kommer att bjuda in myndigheter att ta del av vissa delar av vår försvarsplanering. Vi kommer att ta de initiativ som krävs inom ramen för vårt ansvar och ett starkare totalförsvar, säger överbefälhavare Micael Bydén.

De prioriterade fokusområdena bedöms särskilt viktiga för att öka den samlade förmågan och förstärka den krigsavhållande effekten i totalförsvaret. För att samordna planeringen mellan det civila och militära försvaret ska en årlig process införas med återkommande möten för att kunna identifiera beroenden och särskilda satsningar som ska lyftas fram till regeringen. Handlingsplanen innehåller även de planeringsantaganden som är utgångspunkt för alla aktörer i totalförsvarsarbetet.

– MSB ska särskilt verka för att aktörerna samordnar planeringen samt för att samordning sker i förhållande till det militära försvaret. Vi har alla ett ansvar, där alla aktörer dels måste göra det som krävs för att få effekt på längre sikt och dels säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret här och nu, säger Camilla Asp, vikarierande generaldirektör MSB.

Arbetet påbörjas redan i år i samband med att bevakningsansvariga myndigheter med flera inkommer med underlag och bedömningar till Försvarsmakten respektive MSB den 1 oktober. Försvarsmakten kommer tillsammans med MSB att lämna rekommendationer till regeringen om vilka särskilda satsningar och prioriteringar som behöver göras inom totalförsvaret.

OM REGERINGSUPPDRAGET
I samband med totalförsvarsbeslutet i december 2020 fick Försvarsmakten och MSB i uppdrag av regeringen att i samverkan med bevakningsansvariga myndigheter fortsätta arbetet med att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021–2025. Uppdraget har nu redovisats till regeringen i form av rapporten ”Handlingskraft – handlingsplan för att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret 2021-2025”.

Länk till Handlingskraft (pdf)

Sydfront i en allt oroligare omvärld

Årets övningsverksamhet med bland annat övning Sydfront 21 sker mot bakgrund av ett omvärldsläge som förutspår en historisk “stand-off” mellan Nato och Ryssland – som vi inte sett sedan kalla krigets dagar.

Just nu deltar cirka 30 000 personer i en annan övning – Defender Europe och övningen är komplex vilket kännetecknar morgondagens ”slagfält”. Övningen startade i dagarna och initialt ligger fokus på NATO:s sydöstra flank med urlastning av ankommande amerikanska förband i Albanien och Kroatien och ett uppmarsch- och luftlandsättningsområde i Rumänien och Bulgarien. 

Även om det just nu saknar praktisk betydelse så är det pedagogiskt riktigt att den svenska övningen ligger kronologiskt före den större USA-ledda övningen.

Det som gör Defender Europe onödigt spännande är givetvis den massiva militära uppladdning som Ryssland genomfört under april runt Ukraina. Avståndet mellan spetsen på Defender Europe och de ryska förbandens position är vid övningens slutskede bara några kilometer.

Den 5 maj konstaterade bland annat New York Times att närmare 80 000 ryska soldater och officerare fortfarande finns nära den ukrainska gränsen. Precis som med det ryska deltagandet i Syrien-kriget så har Kreml annonserat urdragning av ryska trupper medan verkligen sett annorlunda ut. Tråkigt nog går främst västlig och svenska media, med få undantag, i fällan och publicerar okritiskt notiser och pressmeddelanden från Rossija Segodnja-sfären. Även denna gång handlade det alltså om vilseledning. Ryska förband har möjligen återgått till baracker eller fältgarnisoner, de sitter kanske inte i fordonen, men beredskapen att initiera ett angrepp är i ett strategiskt perspektiv oförändrad.

LÄS HELA ARTIKELN HÄR: https://frivarld.se/sakerhetsradet/sydfront-i-en-allt-oroligare-omvarld/

Coronapandemin satte fokus på Sveriges försörjningsberedskap

I det här avsnittet av RISE Nytänkt diskuteras erfarenheter från pandemin, hur Sverige ska organisera sig och sin försörjningsberedskap framöver och hur näringslivet kan bidra i det arbetet och i arbete som rör krishantering.

Gäster är Maria Larsson från Electrolux, Mikael Dahlgren från ABB, Fredric Stany från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Tommy Hertzberg från RISE. 

Stärkt krisberedskap och civilförsvarsförmåga inom hälso- och sjukvården

Regeringen utreder Kemikalieskattsutökning | APPLiAnytt
Regeringen ger Socialstyrelsen tre uppdrag för att utveckla och stärka hälso- och sjukvårdens kapacitet vid kris och krig. Det handlar bland annat om att effektivisera resursutnyttjande, bidra till att förbättra regionernas beredskapsplanering samt att ta fram nationella övningsplaner. Regeringen har även ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar.
Regeringen vill återuppbygga ett starkt civilt försvar. Sveriges förmåga att i kris och krig skydda befolkningen och säkra centrala samhällsfunktioner, inklusive sjukvården, behöver öka. Även i fredstida kriser, som under den pågående pandemin, prövas hälso- och sjukvårdens förmåga. Uppdragen och överenskommelsen med SKR förväntas stärka vårdens beredskap även vid sådana eller andra fredstida kriser. Socialstyrelsen ska utveckla särskilda prioriteringsprinciper för hälso- och sjukvården som omfattar vårdbehov, fördelning av vårdresurser och rationalisering (optimering) av utnyttjande vid kris och krig. I uppdraget ingår även att ta fram en definition av begreppet katastrofmedicinsk beredskap.

Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 2 000 000 kronor. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. En delredovisning ska lämnas senast den 31 januari 2022. Socialstyrelsen får även i uppdrag att ta fram underlag och förslag samt utreda vissa grundläggande delar som behövs för att utveckla och stärka regionernas arbete med hälso- och sjukvårdens beredskap och planering inför civilt försvar.

Vidare ska Socialstyrelsen följa upp och utvärdera överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 5 000 000 kronor under 2021. Uppdraget delredovisas enligt särskild plan med start från den 1 oktober 2021 till och med den 1 oktober 2022.

Slutredovisning avseende överenskommelsen mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar ska lämnas senast den 1 mars 2026. Socialstyrelsen får också i uppdrag att ta fram nationella utbildnings- och övningsplaner för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar. I uppdraget ingår även nationell samordning av kommuners och regioners deltagande inom området hälso- och sjukvård i nationella kris- och totalförsvarsövningar. Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 2 000 000 kronor under 2021. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2022.

Uppdragen till Socialstyrelsen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Överenskommelse med SKR Regeringen har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar 2021.

Regeringen avsätter 200 miljoner kronor inom ramen för överenskommelsen för 2021. Regionerna ska använda medlen för att arbeta med uppgifter inom krigsorganisation, samverkan och ledning, planeringssamverkan, utbildning och övning, traumavård, försörjningsberedskap samt motståndskraft.

Sveriges Kommuner och Regioner tilldelas 4,5 miljoner kronor för att stödja den fortsatta uppbyggnaden av hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar.

Rådet för psykologiskt försvar

Idag, den 2 februari 2021, samlades Rådet för psykologiskt försvar – för sjunde gången sedan starten.

Dagens ämne var “När påverkansoperationer övergår i fysisk handling och fysiskt våld” och handlade bland annat om stormningen av Kapitolium.

Hanna Linderstål, sammankallande för Rådet, hade bjudit in till ett Teams-möte som fungerade mycket bra.

Huvudtalare var Mikael Tofvesson, MSB och Patrik Oksanen, Tankesmedjan Frivärld m.m.

Mikael höll ett inledande anförande om de erfarenheter som gjorts på området och de aktiviteter myndigheten kan vidta. Patrik gav en rad fascinerande och skrämmande exempel från olika delar av världen.

Hanna gav några exemple på när påverkanskampanjer övergått i sabotage av 5G-master.

Åsa Larsson från Källkritikbyrån instämde i att det varit ett intressant år att arbete med frågorna, desinformation och konspirationsteorier minskar inte i omfattning på sociala media.

Olle Wästberg kommenterade klokt om bl a utvecklingen i USA och myntade begreppet “digitatur”.

Per Ödling resonerade om hotet mot demokratin och Lars Nicander som satt på FHS tillsammans med Magnus Hjort anförde behovet av samarbete med Cybersäkerhetscentret och hanteringen av underrättelser m.m.

Freddy Jönsson Hanberg resonerade om angriparens nästa drag och att komma innanför beslutscykeln.

Med på mötet var också Anders Eklund och Charlotte Koutras från Justitiedepartementet samt Lars Holmqvist, Totalförsvarsstiftelsen.

Strategisk utblick

Strategisk utblick är en återkommande, framåtblickande samlingsrapport från FOI som belyser viktiga strategiska frågeställningar av strategisk betydelse för försvars-, utrikes-, och säkerhetspolitiken.

Omslaget till rapporten, ett klot med text

Artiklarna är grundade på forskning och analyser på en rad olika ämnen av strategisk betydelse för den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Rapporten är ett resultat av en kollektiv insats av forskare och analytiker vid FOI. Den första strategiska utblicken gavs ut 2009.

Läs hela rapporten här:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R–5103–SE

Regeringen förstärker det civila försvaret genom upprustning av livsmedels- och dricksvatten-beredskapen

Startsida Regeringen.se

Livsmedelsberedskapen nedmonterades för cirka 20 år sedan. Med det förändrade säkerhetspolitiska läget behöver en utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap återigen byggas upp. Regeringens inriktning är att genom en stegvis förstärkning avsätta totalt cirka en miljard kronor under perioden 2021 – 2025 för att bygga upp livsmedelsberedskapen och stärka tillgången till dricksvatten i händelse av höjd beredskap och ytterst krig. Inriktningen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna som framgår av budgetpropositionen för 2021 och av propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025.

En utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap ska stärka Sveriges förmåga att kunna motstå en säkerhetspolitisk kris där logistikflödena med omvärlden är begränsade. Vårt samhälle ska kunna klara svåra förhållanden under minst tre månader. Vi kommer därigenom samtidigt stärka samhällets samlade förmåga att klara av fredstida kriser.

För att trygga försörjningen inom livsmedels- och dricksvattenområdet har alla i samhället en viktig roll. Det gäller såväl aktörerna i livsmedels- och dricksvattenkedjan, frivilligorganisationerna som stat och kommun. Var och en behöver bidra på individnivå genom att klara sin egen försörjning i inledningen av en kris.

Nu trycker regeringen på startknappen för ett omfattande arbete med att trygga såväl livsmedels- som dricksvattenförsörjning så att landet står starkt om Sverige skulle behöva uppleva en svår säkerhetspolitisk kris. Regeringen har beslutat om uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna. Ett intensivt arbete kommer nu att påbörjas.

Statskontoret skriver om förvaltningsmodellen under pandemin

Pressbilder | Statskontoret

Som ett led i Statskontorets uppdrag att bidra med kunskapsunderlag för förvaltningspolitikens utveckling har de tagit initiativ till en studie som belyser och diskuterar den svenska förvaltningsmodellen under de första månaderna av coronapandemin. Ambitionen är att bidra med kunskap om, och ökad förståelse för, den svenska förvaltningsmodellen och hur den tar sig uttryck under en kris.

I den här studien har de valt att analysera tre karaktärsdrag i den svenska förvaltningsmodellen: myndigheternas organisatoriskt fristående ställning, förvaltningens sektorisering samt den långtgående decentraliseringen.

Myndigheterna lyder under regeringen

Myndigheterna är viktiga verktyg i hanteringen av en kris. De har ett delegerat ansvar för att hantera frågor inom sina områden. Men det är regeringen som styr riket. Regeringen får inte bestämma hur myndigheterna ska besluta i fall som rör myndighetsutövning mot en enskild eller i fall som rör hur en kommun tillämpar lag. En minister får inte heller enskilt fatta beslut som rör myndigheterna. Utöver dessa bestämmelser finns det inga formella begränsningar för hur regeringen kan styra myndigheterna.

Studien visar att även om regeringen inte har ett operativt ansvar för att sköta det nödvändiga arbetet i en kris är den i hög grad aktiv. Under perioden februari–september 2020 har regeringen fattat över 400 beslut med anledning av coronapandemin.

Regeringen är beroende av underlag och information från myndigheterna när den fattar beslut. Men beroendet är även omvänt. Myndigheterna behöver en tydlig bild av regeringens förväntningar och syfte med beslutade insatser för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. Det ställer krav på att kommunikationen mellan regeringen och myndigheterna fungerar väl. Studien ger exempel på att myndigheter och regeringen haft täta kontakter men även på att regeringen i vissa fall frångått normala rutiner för att inhämta synpunkter från myndigheter inför beslut.

Regeringen har under den period vi analyserat i många fall baserat sina åtgärder på råd och rekommendationer från myndigheterna. Men det finns inget krav på regeringen att göra det och det finns också exempel på att regeringen har fattat beslut som går emot myndigheternas rekommendationer.

Läs hela rapporten här: https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2020/oos41_coronapandemin.pdf