Publicerat på

Kommunerna ska rusta för krig – men de vet inte hur

Så här såg det ut innan betongbunkern i Sankt Jörgens park i Lund täpptes igen för gott. Nu förbjuds kommunerna att avveckla liknande anläggningar som kan komma i bruk i händelse av krig. Bild: Johan Bävman

Regeringen ställer orimliga krav på att Sveriges kommuner ska skydda invånarna i händelse av krig. Det hävdar flera kommunala säkerhetsexperter. “Det här kostar pengar som inte finns”, säger Jonas Hult i Malmö. “Vi vet inte vad staten vill att vi ska göra”, säger Håkan Nilsson i Landskrona.

För ett år sedan beslöt regeringen att Sverige åter ska få ett civilt försvar. Den totalförsvarsplanering som gjordes under kalla kriget ska väckas till liv.

Häromdagen fick säkerhetscheferna i landets kommuner brev från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med krav på ökad krigsberedskap.

“Det ställer höga krav på… operativt tempo, beslutsfattande, informationsdelning, kriskommunikation, flexibilitet, robusthet och att hantera hemliga uppgifter”, heter det i rundskrivelsen.

Därutöver ställer MSB specifika krav:

• Kommunerna ska öka säkerhetsskyddet.
• De ska delta i försvarets krigsövningar.
• De ska vara med på olika försvarskurser.
• De ska medverka till att skyddsrummen blir fler.

• Kommunerna får inte längre avveckla ledningscentraler i bergrum och andra civila krigsanläggningar.

– Vi avråder från en sådan avveckling. De anläggningar för civilt försvar som finns kvar i kommunerna var en del av totalförsvaret fram till 90-talet. Det kan vara fungerande anläggningar som vi får bruk för framöver, säger Svante Werger, informationschef på MSB.

Enligt honom är rundskrivelsen ett sätt att förbereda Sveriges kommuner för en framtida krigssituation.

Detta inlägg är ett utdrag från en artikel i Sydsvenska dagbladet

Dela gärna detta inlägg på sociala media: