Publicerad

Största övningen på 30 år av civilt och militärt försvar

Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020.
Överbefälhavaren Micael Bydén och generaldirektör Dan Eliasson, MSB, talade på tisdagen om Totalförsvarsövningen 2020. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Den största övningen av Sveriges civila och militära beredskap på 30 år har inletts. Den heter Totalförsvarsövning 2020 och ska stegvis öka i intensitet till att omfatta alla Sveriges kommuner, 50 olika myndigheter samt 20.000 militärer.

– Det är den största övningen i Sverige under de senaste 30 åren. Den prövar alla delar av den svenska samhällkroppen – lär oss var vi är svaga, starka och var vi behöver förstärka oss, förklarar generaldirektör Dan Eliasson vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 

Syftet är att öva och testa den civila krisberedskapen hos kommuner, regioner (tidigare landsting), länsstyrelser, myndigheter, riksdag och regering – totalt 400 aktörer.

Den första delen av övningen startade i liten skala redan den 4 november i år för att bygga upp aktörernas kunskap. Kulmen inträffar i maj–juni nästa år. Då har övningens scenario gått från fredstid över en allvarlig kris som förvärras till ett militärt angrepp på svenskt territorium. Först i december nästa år avslutas övningen.

När övningens scenario övergår krig så blir det militära angrepp mot norra och södra Sverige samt Gotland. Försvarsmakten ska ta upp striderna mot angriparen i Försvarsmaktsövningen Aurora 20. Den blir större än motsvarande övning Aurora 17 och kommer att engagera minst 20.000 militärer.

Det nya i Totalförsvarsövningen är att det civila försvaret ska övas i stor skala samtidigt med det militära. 

Det var Försvarsberedningen som i sin rapport Motståndskraft i december 2017 föreslog att Sverige ska bygga upp ett civilt försvar. Det är viktigt för att trygga invånarnas liv och hälsa – men också för att dagens Försvarsmakt ska kunna fungera. 

– Det vi med självklarhet hade i vår organisation för 30 år sedan – som transporter, sjukvård, hantering av livsmedel – har vi numera väldigt lite av själva. De resurserna finns i dag i kommuner, i andra myndigheter och i näringslivet, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

– Om inte det civila försvaret kan ge stöd till Försvarsmakten så riskerar en del av de försvarssatsningar som görs att inte få fullt genomslag. Samhället måste fungera även under svåra påfrestningar, inklusive krig. Skolor, sjukhus, vägar, försörjning av livsmedel, el och vatten – allt det där måste fungera, säger Dan Eliasson vid MSB.

På tisdagen mötte Dan Eliasson och Micael Bydén 50 andra myndighetschefer för att tala om kris- och krigsberedskap samt Totalförsvarsövning 2020. 

Det finns en politisk enighet om att höja anslagsnivån för det militära försvaret med 20 miljarder kronor till 2025. Försvarsberedningen slog i rapporten Motståndskraft fast att det civila försvaret måste få större resurser och nå anslagsnivån 4,2 miljarder 2025.  

– Jag undrar om 4,2 miljarder kommer att räcka, säger Dan Elisson vid MSB som tillsammans med andra myndigheterna i mars ska lämna underlag till regeringen inför riksdagens försvarsbeslut hösten 2020. Det ska omfatta åren 2021-25.

Men trots att det gått två år sedan det eniga betänkandet Motståndkraft lades fram så finns det ännu inte någon bred politisk uppgörelse om det ekonomiska tillskottet till det civila försvaret. 

– Totalförsvaret blir inte trovärdigt om det inte står på två ben. Har man inte i höst i totalförsvarspropositionen kommit fram till ett bra komplement till det militära försvaret – då brister det i trovärdighet, säger Dan Eliasson.

Källa: Dagens Nyheter

Dela gärna detta inlägg på sociala media: