Försvarsmakten lämnar i dag in sin analys av försvarsberedningens slutrapport Värnkraft till regeringen. Försvarsmakten redovisar också myndighetens förslag till prioriteringar för att utveckla Sveriges militära försvar fram till 2030. Försvarsmaktens samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås i det inlämnade underlaget kommer att innebära betydande steg mot ett starkare försvar.
– Försvarsmaktens prioriteringar är avvägda ur ett helhetsperspektiv för att ge effektiv försvarskraft och är ytterligare ett stort steg mot ett starkare försvar. Samtliga försvarsgrenar och stridskrafter stärks enligt förslaget, säger ÖB Micael Bydén.
Några av förslagen är bland annat att arméns brigadförmåga för nuvarande brigader förstärks och utvecklingen av en tredje brigad inleds. Dessutom att påbörja renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
För marinens del att det sker en återetablering av Amfibieregementet i Göteborg och att fem korvetter av Visbyklass modifieras och får ny beväpning. För flygvapnet innebär förslaget att sex stridsflygdivisioner behålls och ett nytt skolflygplan anskaffas.
Förstärkning av Hemvärnet föreslås också genom inköp av nya fordon, sensorer och mörkermateriel.
Förslaget räknar också med en framtida krigsorganisation på cirka 100 000 man år 2030. Det innebär också att antalet värnpliktiga som utbildas varje år behöver ligga på cirka 8 000 vid år 2025.
– Vårt råd innebär att den militära förmågan och uthålligheten ökar samtidigt som det ger en stabil grund för fortsatt tillväxt, säger ÖB Micael Bydén.