Regeringen förstärker det civila försvaret genom upprustning av livsmedels- och dricksvatten-beredskapen

Startsida Regeringen.se

Livsmedelsberedskapen nedmonterades för cirka 20 år sedan. Med det förändrade säkerhetspolitiska läget behöver en utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap återigen byggas upp. Regeringens inriktning är att genom en stegvis förstärkning avsätta totalt cirka en miljard kronor under perioden 2021 – 2025 för att bygga upp livsmedelsberedskapen och stärka tillgången till dricksvatten i händelse av höjd beredskap och ytterst krig. Inriktningen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna som framgår av budgetpropositionen för 2021 och av propositionen Totalförsvaret 2021 – 2025.

En utvecklad och anpassad livsmedelsberedskap ska stärka Sveriges förmåga att kunna motstå en säkerhetspolitisk kris där logistikflödena med omvärlden är begränsade. Vårt samhälle ska kunna klara svåra förhållanden under minst tre månader. Vi kommer därigenom samtidigt stärka samhällets samlade förmåga att klara av fredstida kriser.

För att trygga försörjningen inom livsmedels- och dricksvattenområdet har alla i samhället en viktig roll. Det gäller såväl aktörerna i livsmedels- och dricksvattenkedjan, frivilligorganisationerna som stat och kommun. Var och en behöver bidra på individnivå genom att klara sin egen försörjning i inledningen av en kris.

Nu trycker regeringen på startknappen för ett omfattande arbete med att trygga såväl livsmedels- som dricksvattenförsörjning så att landet står starkt om Sverige skulle behöva uppleva en svår säkerhetspolitisk kris. Regeringen har beslutat om uppdrag till Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och länsstyrelserna. Ett intensivt arbete kommer nu att påbörjas.

Statskontoret skriver om förvaltningsmodellen under pandemin

Pressbilder | Statskontoret

Som ett led i Statskontorets uppdrag att bidra med kunskapsunderlag för förvaltningspolitikens utveckling har de tagit initiativ till en studie som belyser och diskuterar den svenska förvaltningsmodellen under de första månaderna av coronapandemin. Ambitionen är att bidra med kunskap om, och ökad förståelse för, den svenska förvaltningsmodellen och hur den tar sig uttryck under en kris.

I den här studien har de valt att analysera tre karaktärsdrag i den svenska förvaltningsmodellen: myndigheternas organisatoriskt fristående ställning, förvaltningens sektorisering samt den långtgående decentraliseringen.

Myndigheterna lyder under regeringen

Myndigheterna är viktiga verktyg i hanteringen av en kris. De har ett delegerat ansvar för att hantera frågor inom sina områden. Men det är regeringen som styr riket. Regeringen får inte bestämma hur myndigheterna ska besluta i fall som rör myndighetsutövning mot en enskild eller i fall som rör hur en kommun tillämpar lag. En minister får inte heller enskilt fatta beslut som rör myndigheterna. Utöver dessa bestämmelser finns det inga formella begränsningar för hur regeringen kan styra myndigheterna.

Studien visar att även om regeringen inte har ett operativt ansvar för att sköta det nödvändiga arbetet i en kris är den i hög grad aktiv. Under perioden februari–september 2020 har regeringen fattat över 400 beslut med anledning av coronapandemin.

Regeringen är beroende av underlag och information från myndigheterna när den fattar beslut. Men beroendet är även omvänt. Myndigheterna behöver en tydlig bild av regeringens förväntningar och syfte med beslutade insatser för att kunna genomföra uppdraget på ett bra sätt. Det ställer krav på att kommunikationen mellan regeringen och myndigheterna fungerar väl. Studien ger exempel på att myndigheter och regeringen haft täta kontakter men även på att regeringen i vissa fall frångått normala rutiner för att inhämta synpunkter från myndigheter inför beslut.

Regeringen har under den period vi analyserat i många fall baserat sina åtgärder på råd och rekommendationer från myndigheterna. Men det finns inget krav på regeringen att göra det och det finns också exempel på att regeringen har fattat beslut som går emot myndigheternas rekommendationer.

Läs hela rapporten här: https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2020/oos41_coronapandemin.pdf

dom om synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor – första gången i det svenska rättsväsendet

polisen.ses logotype

För första gången i det svenska rättsväsendet har en dom meddelats om synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor i ett överklagat avgörande i Svea Hovrätt 19/11. Polisutredningen leddes av personal från Bergslagen.

Det var den 4 februari i år som polisen i Örebro anträffade dynamit i ett stuprör i bostadsområdet Norrby och senare anträffade ytterligare sprängmedel i ett fordon och skogsparti.

4 män greps i samband med händelsen varav 2 åtalades och sedan dömdes. En man i 20-årsåldern dömdes för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor med 1 år och 6 månaders fängelsestraff som följd. Den andra dömda var en man i 30-årsåldern som dömdes för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse med ett 3-årigt fängelsestraff som följd.

Den fortsatta utredningen leddes av polispersonal från region Bergslagen med huvudsaklig bas i Stockholm där man spårade sprängmedlet till det företag som saluför dessa explosiva ämnen. Via spårningen fick man reda på att företaget hade levererat varorna till ett sprängbolag i Stockholmstrakten vars leverans skedde i januari 2019, samt vem det var som hade kvitterat ut dynamiten och sprängkapslarna – en man i 25-årsåldern som arbetade som sprängarbas på företaget vid den tiden.

Källa: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2020/december/utredningsarbete-med-polisregion-bergslagen-i-spetsen-ledde-till-unik-hovrattsdom/

Näringslivsrådets åttonde möte

Den 30 november 2020 möttes Totalförsvarsstiftelsens Näringslivsråd för åttonde gången sedan starten i mars 2017.

Näringslivsrådet sattes upp av Alexander Wallsten som är koncernsäkerhetschef på PostNord med benäget stöd av Peder Beausang, riskchef på Swedavia, Johan Weijne, produktchef på Bankgirot och Håkan Kvarnström, koncernriskchef på Telia.

Dagens möte arrangerades av Håkan Kvarnström på Telia som är sammankallande för rådet.

I Näringslivsrådet ingår följande företag och organisationer: Telia, PostNord, Apoteket, Swedavia, Bankgirot, Capio, Loomis, Avarn, Coop, Swedbank, Länsförsäkringar, Vattenfall och Svenskt Näringsliv.

Möten genomförs tudelat, en sluten del för rådets medlemmar och en öppen del där företag med intresse för totalförsvar bjuds in.

På den slutna delen deltog denna gång Regeringskansliet genom Johan Sjöberg, Kansliråd, Enheten för militär förmåga och insatser samt representanter från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och Näringsdepartementet.

Johan Sjöberg talade om vilka åtgärder regeringen vidtagit till dags dato samt planering för framtiden och bekräftade vad som står i totalförsvarspropositionen på sid 131 om ett nationellt tvärsektoriellt näringslivsråd, en fråga som för närvarande bereds i regeringskansliet.

På det slutna mötet talade också tekn.dr. Tommy Hertzberg, senior forskare på RISE, om möjligheten att förkvalificera företag med totalförsvarsviktig verksamhet eller företag som önskar se sig som leverantörer till Försvarsmakten eller totalförvarets aktörer genom att ställa upp rad kravelement hämtade från standards av typen ISO 22301 (Kontinuitetsplanering), ISO 27 000 (informationssäkerhet), ISO 31 000 (Riskhantering) samt andra tillämpliga kravelement t.ex. UC score, kompetenskrav men också att man lever upp till krav för SUA och att man har förståelse för LUFS, Säkerhetsskyddslagen, Skyddslagen och även nya regler för överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet samt utländska direktinvesteringar.

Det öppna mötet hade ett rekordstort antal deltagare, sammanlagt 60 personer deltog, en dubblering sedan förra mötet.

På det öppna mötet talade Fhleming Christensen från SAAB om hur de har resonerat för att bli ett robust totalförsvarsföretag. Han sände också ett budskap till regering och riksdag, han undrar varför det tar så lång tid att skapa förutsättningar för näringslivets medverkan i totalförsvaret.

Den andra punkten på det öppna mötet var Martin Allard på 4C Strategies som talade om en näringslivsutbildning som täcker kunskapsbehov inom geostrategiska risker och totalförsvar. Totalförsvarsstiftelsen planerar att under våren genomföra en pilotutbildning och intresserade uppmanas att anmäla intresse till info@totalforsvar.org.

Länk till Totalförsvarspropositionen: https://www.regeringen.se/4a965d/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsproposition-2021-2025/totalforsvaret-2021-2025-prop.-20202130.pdf