Säkerhetshoten ställer krav på totalförsvarsutvecklingen

Jan Demarkesse, tillförordnad chef Försvarsmaktens totalförsvarsavdelning, Mikael Granholm, generaldirektör Försvarsmakten, Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB och Camilla Asp, överdirektör på MSB.

Handlingskraft, handlingsplanen för fortsatt arbete med utveckling av totalförsvaret, stod i fokus för årets sista chefsmöte för totalförsvarets myndighetschefer. Dessutom lyftes riskerna med att främmande makt har stort intresse av hur svensk totalförsvarsplanering utvecklas.

Generaldirektörer från Sveriges bevakningsansvariga myndigheter, landshövdingar och chefer för Försvarsmaktens militärregionstaber samlades i veckan digitalt för att diskutera fortsatt arbete med totalförsvarsplaneringen kopplat till handlingsplanen Handlingskraft.

– Vi tar, inom ramen för Försvarsmaktens, uppdrag, initiativ som tydligt visar vår vilja och inriktning. Det militära försvaret förstärks med tusentals krigsplacerade, ny avancerad materiel och vi utvecklar ett cyberförsvar i världsklass. Vi ökar vår förmåga och har en central roll i utvecklingen av det moderna totalförsvaret, inledde Försvarsmaktens generaldirektör Mikael Granholm.

Den omvärldsutveckling som pågår med en än mer breddad och komplex hotbild där dolda, förnekbara och  tvetydiga metoder används innebär ett ökat säkerhetshot mot totalförsvaret. När ekonomi och teknologi blir allt viktigare för den nationella säkerheten så ökar hoten.

– Det är ingen skillnad mellan civila eller militära mål, hoten riktas mot den svagaste länken. Säkerhetshoten finns här och nu och främmande makt har intresse av svensk totalförsvarsplanering. Därför är det viktigt att vidta säkerhetsskyddsåtgärder. De ger effekt, konstaterade Jan Kinnander från den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin genomgång av säkerhetsläget.

Deltagande aktörer berättade om sitt arbete med Handlingskraft och de olika fokusområdena. Arbetet ger goda förutsättningar att fortsatt höja förmågan i det civila försvaret och komma vidare med konkreta beredskapsåtgärder. Samverkan sker inom totalförsvaret på olika nivåer och länsstyrelserna berättade om att de stärker samarbetet mellan försvarsdirektörer, militärregionstaber och sektorsansvariga myndigheter. Erfarenheterna från den samverkan som skett med anledning av covid-19 har inneburit både övning och ett lärande med positiva effekter för totalförsvarsarbetet.

Vikten av samordning kring försörjningsberedskap liksom vikten av en stärkt informations- och cybersäkerhet lyftes också.

– Det har varit ett konstruktivt möte med många goda exempel och inspel från deltagarna. Vi är på god väg med det gemensamma arbetet mot ett stärkt totalförsvar. Resurs- och finansieringsfrågor är viktiga för alla oss ansvariga aktörer och jag konstaterar att våra arbetsformer fungerar väl, avslutade MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka dagen.