Ryska påsken i mars 2013 var att betrakta som ”strategisk kommunikation”, alltså en aktivitet som i sig inte skulle genomföras utan i stället syftade till att sända ett budskap.
Budskapet var då ungefär så här: ”Vi kan inom några timmar lasta kärnvapen, anflyga Sverige, slå ut er nationella ledningsförmåga och vara hemma till lunch. Vi synar er beredskap och den visade sig vara låg eller obefintlig.”
Det som gjorde Ryska påsken särskilt graverande var att det avslöjades att Försvarsmakten inte höll incidentberedskap dygnet runt. Man skall dock sätta Ryska påsken i ett sammanhang.
Dåvarande ÖB Sverker Göranson var sjukskriven jan-mars 2012, då han efter att ha meddelat att Sverige endast kan försvara sig en vecka, utreds av chefsåklagare Tomas Lindstrand på Åklagarkammaren för säkerhetsmål, det anses vara brott enligt brottsbalkens 19:e kapitel – brott mot rikets säkerhet.
Det ryska agerandet kommer alltså efter att vi har blottat våra svagheter. Dessutom, vilket är helt obegripligt, besöker ÖB sin ryska motsvarighet i Moskva 22–24 oktober 2013. Förutom att det var olämpligt tyder det på att ingen västlig underrättelsetjänst hade den ringaste aning om att Ryssland avsåg att anfalla Ukraina 128 dagar senare.
Ovanstående visar hur lite vi vet och förstår om ryskt agerande och hur fel vår respons på deras agerande blir om vi inte tar till oss kunskaper från experter och lär oss av historien. Det värsta är att vi låter oss styras, det som brukar benämnas ”reflexiv kontroll”.
Vi skulle den här gången behöva agera annorlunda och sätta oss i förarsätet.
Ryska påsken 2.0
Perioden 15–17 januari 2022 flygs stora ving-drönare runt kärnkraftverk, vid Nackamasterna och de båda kungliga slotten i Stockholm. Budskapet denna gång är ”Vi synar och blottlägger era brister. Vi kan göra det här när som helst, var som helst och i den skala vi vill.”
Det går inte säkert att säga att drönarna har en koppling till Ryssland eller ryska ombud, men det är också en del av poängen, grundkurs i gråzonsoperationer om man så vill. Det skall inte gå att attribuera, det skall gå att förneka, men timingen talar starkt för att det finns ryska intressen.
Det går inte att använda drönare för att slå ut kärnkraftverk, än mindre orsaka en härdsmälta. Det är också ett onödigt krångligt sätt att slå ut elförsörjningen om det ens går. Det finns betydligt bättre sätt.
Alltså handlar det om att kommunicera något till någon. Det man kommunicerar är att ingenting är heligt. Att bomba kärnkraftverk är ett brott mot folkrätten. Att bomba kungahus är att ge sig på våra viktigaste nationalsymboler.
Händelserna skall också kopplas till ryska utrikesministeriets uttalande genom Zakharova på julafton där hon särskilt nämner Fukushima[1]. Det syftar också till att etablera bilden av att kärnkraft inte är säkert. Detta sker samtidigt som Frankrike måste stänga 10 kärnkraftverk på grund av sprickor i kylsystemen på två kärnkraftverk[2]. Vad tycker vi om slumpen?
På Tik-tok förekommer samtidigt kampanjer riktade mot barn som syftar till att skrämma, det beskrivs att Sverige är i krig[3]. Ännu ett exempel på ett budskap om att man inte avser att ta hänsyn till några regler, vare sig internationella överenskommelser eller moraliska regler, för att nå sina mål.
Drönarflygningarna är en del av en strategisk påverkansoperation som Sverige nu snarast med all kraft måste möta upp. Det går inte att i det här fallet låta rättsväsendets kvarnar mala och vänta på säkra svar. Energimyndigheten och Vattenfall måste ut i media och beskriva hur säkerheten vid svenska kärnkraftverk fungerar, det krävs inte någon attribuering för att göra det.
Regeringen måste tillsammans med länsstyrelserna meddela att man omgående kommer att iscensätta en inspektion av det skydd mot obemannade luftfarkoster som stipuleras i Skyddslagen, lydelser som ändrades för något år sedan just för att möta den typen av hot. Men har verksamhetsutövarna hörsammat lagen? Har de vidtagit de åtgärder som krävs för att leva upp till den? Uppenbarligen inte. Det måste kontrolleras och följas upp.
Nästa budskap relaterar till vad drönare är kapabla att göra förutom att bära bomblast. De kan utrustas med mycket avancerad utrustning för bildinhämtning. Det går att göra avbildningar av de objekt som man flyger över och det finns goda möjligheter att ”se igenom väggar” t.ex. med termisk kamera.
Varför kartlägger man objekt? Sannolikt för att bättre kunna bekämpa dem senare med attackflyg, fjärrstridsmedel eller sabotageförband. Men även detta är alltså i dagsläget att betrakta som strategisk kommunikation.
Försvarsmaktens insatschef gjorde en mycket fin insats i Sveriges radio P3 (Morgonpasset) den 17 januari när han talade till en yngre publik om beredskap, övningar och insatser. Det var föredömligt och borde tjäna som inspiration för en lång rad andra anställda i den delen av offentlig sektor som har ansvar för Sveriges totalförsvar.
Nästa naturliga steg är att den nya Myndigheten för psykologiskt försvar visar framfötterna och berättar för svenska folket om vad den strategiska kommunikationen betyder och vad vi kommer att göra åt den.
Freddy Jönsson Hanberg, strategisk rådgivare och grundare av Totalförsvarsstiftelsen
Här finns SR P3 Morgonpasset: https://sverigesradio.se/avsnitt/pussa-barn-pa-munnen-jao-radsla-for-ryssen-os-guldmedaljoren-philip-jonsson (hoppa fram till 1:07:30)
[1] https://mid.ru/en/press_service/spokesman/briefings/1792014/
[2] https://www.express.co.uk/news/science/1549986/macron-france-nuclear-power-edf-civaux-flamanville
[3] https://www.defenseone.com/ideas/2022/01/war-coming-mysterious-tiktok-videos-are-scaring-swedens-children/360808/