Foto från KMC, Region Östergötland hemsida
Svensk hälso- och sjukvård ska vara starkt rustad för att möta allvarliga händelser – som stora bränder, smittsamma sjukdomar, terrorattacker och stärkt beredskap. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en total översyn av hälso- och sjukvårdens kapacitet att hantera allvarliga kriser.
– Vi måste säkerställa att vården alltid och i hela Sverige kan hantera allvarliga händelser och kris. Det är en del av vårt arbete med att skapa ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige, säger socialminister Annika Strandhäll.
– Utredningen ska se över vem som gör vad och när, för när krisen inträffar ska ansvaret vara glasklart. Sjukvården måste vara redo också för morgondagens kriser, säger socialminister Annika Strandhäll.
– Vården ska klara av att hantera en bussolycka och om ett fruktansvärt terroristattentat skulle ske där många skadas och behöver akut sjukvård. Vården ska ha kapacitet att hantera bränder med många brännskadade, säger socialminister Annika Strandhäll.
Syftet med uppdraget är att se över behoven av och inriktningen på de åtgärder som behöver vidtas inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Regeringens mål är långsiktiga regelverk och tydligare ansvarsfördelning.
Utredningen handlar inte om att vården inte har klarat sitt uppdrag. Den handlar om att se till att svensk hälso- och sjukvård också i framtiden klarar kriser och katastrofer. Utredningen ska även ta fram en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska utvecklas på kort och lång sikt.
Utredningen ska bland annat se hur vården klarar:
• Allvarliga kriser både i ett normalläge men också i ett läge av förhöjd beredskap, däribland krig, samt hur denna förmåga kan utvecklas.
• Hälsohot. Det omfattar smittsamma sjukdomar, men också biologiska, kemiska och radionukleära hot som sprids avsiktligt eller oavsiktligt. Det kan exempelvis gälla kemiska utsläpp eller en kärnkraftsolycka med utsläpp av radioaktiv strålning. Antibiotikaresistens är ett hälsohot som regeringen prioriterar särskilt.
• Läkemedelsförsörjningen. Sedan den förra regeringen avvecklade apoteksmonopolet finns inte en samlad aktör som kan hantera detta, vilket måste lösas. Om krisen eller kriget kommer måste svenskarna kunna lita på att nödvändig medicin finns tillgänglig. Utredningen ska även se över hur tillgången till annan nödvändig sjukvårdsmateriel kan säkras.
• Beroende av andra sektorer, exempelvis vatten- och elförsörjning som blivit särskilt tydligt i och med sommarens värmebölja och torka.
I uppdraget ingår att lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera allvarliga händelser bör utvecklas på lång sikt. Utredaren ska även säkerställa att det finns ett ändamålsenligt regelverk för dessa situationer samt vid behov förtydliga statens, landstingens och privata aktörers ansvar. Utredaren ska också se över om samarbetet mellan olika nivåer behöver stärkas, exempelvis behov av förändrad lagstiftning och andra regleringar.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.