Det militära försvaret förstärks

september 2017 – Totalförsvarsstiftelsen
Foto: Karin Malmsten

Regeringen föreslår att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor 2021. Inriktningen att årligen tillföra det militära försvaret fem miljarder kronor fram till 2025 ligger fast.

I budgetpropositionen för 2020 aviserades att anslagen till det militära försvaret, utöver tidigare fattade beslut, ökas med fem miljarder kronor per år 2022 till och med 2025. Denna inriktning ligger fast.

Regeringen kommer under hösten 2020 att lämna en försvarspolitisk proposition till riksdagen. I propositionen avser regeringen bland annat att föreslå ett övergripande mål för totalförsvaret, reviderade mål för det militära försvaret respektive det civila försvaret samt utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation fram till 2030. Den försvarspolitiska propositionen kommer också beskriva regeringens inriktning avseende bland annat säkerhetspolitik, materielförsörjning, forskning och utveckling, personalförsörjning, försvarsunderrättelseverksamhet, militär säkerhetstjänst, cyberförsvar och internationella försvarssamarbeten. Mer om budgeten för 2021 Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2021 till riksdagen.

Budgeten för 2021 på fem minuter

Stipendium till elev på Försvarshögskolan

Styrelsen för insamlingsstiftelsen för totalförsvarsstudien, benämnd Totalförsvarsstiftelsen, beslutade den 1 september att betala ut ett stipendium till studenten vid Försvarshögskolan, Carl Mauritz.

Carl skriver sitt examensarbete hos företaget Secana. Carl har målet att nyansera debatten angående cybersäkerhet och dess bakomliggande faktorer, bortom rent militära till även faktorer viktiga inom totalförsvaret.  Jag hoppas kunna föra samman idéer från näringslivet, forskning och strategisk säkerhet för att tillföra något nytt till forskningsfältet.

Sverige är ett litet exportorienterat land med innovation som främsta exportvara och det är avgörande att dessa tillgångar såsom data och patent skyddas. Carl kommer att undersöka länders nivå av innovation och hur dessa relaterar till länders cybersäkerhet som del av deras totalförsvar.

Trygg försörjning av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial även i kris

Regeringen ger den pågående Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap ett utvidgat uppdrag. Utbrottet av covid-19 har blixtbelyst vikten av en trygg försörjning av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial även under en kris. Det bör prövas om särskilda beredskapsapotek ska införas, vilken roll de statliga bolagen Apoteket AB och Apoteket Produktion & Laboratorier AB kan ha samt vilken tillverkningsberedskap som ska finnas i Sverige.

– Både avregleringen av apoteksmarknaden och coronapandemin understryker hur viktigt det är att klargöra olika aktörers ansvar för trygg tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial vid kriser. Regeringen är angelägen om att få konkreta åtgärder på plats, till exempel beredskapsapotek, säger socialminister Lena Hallengren.

Regeringen anser att det behöver finnas ett tydligt reglerat ansvar för att läkemedelsförsörjningen ska fungera även vid höjd beredskap och störningar i samhället. Sedan tidigare ska utredaren därför se över vilket ansvar läkemedelstillverkare, partihandlare, öppenvårdsapotek och andra privata aktörer i apoteksledet bör ha.

I tilläggsdirektivet ges beredskapsutredningen även i uppdrag att överväga om särskilda beredskapsapotek, det vill säga apotek med ett särskilt ansvar för att säkerställa läkemedelsförsörjningen till enskilda, bör inrättas för att ansvara för läkemedelsförsörjningen i krissituationer eller vid höjd beredskap. Utredningen ska nu även särskilt ta ställning till vilka uppgifter som de statligt ägda bolagen Apoteket AB och Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) lämpligen kan ansvara för.

– Apoteket AB undersöker redan nu möjliga lösningar för att stärka beredskapen för sin egen och Sveriges läkemedelsförsörjning. Det är viktigt att ta vara på den kompetens, erfarenhet och resurser som statliga Apoteket har vid en framtida kris, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Vidare får utredningen i uppdrag att överväga och lämna förslag om vilken tillverkningsberedskap som behöver finnas i Sverige, eller genom till exempel nordiskt samarbete, av material och ett antal särskilt kritiska läkemedel.

Uppdraget utvidgas även på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under sitt fortsatta arbete.

Utredningen ska lämna sina förslag som rör försörjningen av läkemedel och material senast den 1 april 2021 (istället för som tidigare 30 september 2021). Ett slutbetänkande med övriga delar av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2022.

Näringslivsrådet – digitalt möte

Näringslivsrådet genomförde idag, den 11 juni 2020, sitt sjätte möte sedan starten 2017. Denna gång digitalt.

Den mindre kretsen av representanter för sektorerna genomförde ett möte mellan 16.00-16.30. Under det mötet diskuterades sektorernas återkomst baserat på Freddy Jönsson Hanbergs artikel (https://kkrva.se/sektorernas-aterkomst/)

Över lag konstateras att det finns en del kvar att göra men att Corona-pandemin har uppenbart skyndat på utvecklingen och framförallt exponerat brister för alla stakeholders – väljarna/medborgarna, företagen, myndigheterna och politiken.

Nu finns en möjlighet att påverka försvarsbeslutet. Totalförsvarsstiftelsen skall lämna en studie till Krigsvetenskapsakademin som har fokus på finansiering av civilt försvar, främst näringslivets delar.

Fredrik Bynander, chef Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet på Försvarshögskolan hade ett mycket intressant anförande om grunderna för samverkan mellan det offentliga och privata i syfte att bygga ett tillräckligt starkt totalförsvar. Det är viktigt att förstå varifrån vi kommer, vi behöver inte göra om gamla misstag och vi kan inte slentrianmässigt återvinna gamla sanningar.

Han gav också en rad intressanta förslag på hur näringslivet på ett mycket mer modernt sätt kan verka för ett starkt totalförsvar.

Martin Allard, principalkonsult på 4C Strategies, var huvudsekreterare i regeringens utredning om näringslivets roll i totalförsvaret.

Martin gav en i huvudsak positiv bild av vad vi kan göra. Många av förslagen som Martin gav kan genomföras redan nu, utan några större ändringar i lagtexter eller inrättande av nya myndigheter.

Rickard Oehme kommenterade helt riktigt att kryptofunktionen behöver undersökas närmare och utvecklas i riktning mot förändrade behov.

FHS försöker hitta en väg för att få in näringslivet att gå kurser i totalförsvar, Totalförsvarsstiftelsen kan bistå på olika sätt.

Gemensam kunskap ökar Sveriges mot­stånds­kraft mot cyberhot

FRA har i ett fördjupat samarbete med sex andra myndigheter tagit fram en gemensam bild av cybersäkerhet i Sverige 2020 – olika hot och konkreta säkerhetsåtgärder. Det är en del i ett långsiktigt arbete med att höja samhällets motståndskraft mot cyberangrepp och andra IT-incidenter som riskerar att skada Sveriges säkerhet.

Cybersäkerhetscenter

2020-06-03

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen går snabbt och det gäller för både myndigheter och företag att förebygga och åtgärda säkerhetsbrister i verksamhetskritiska system. Som ett stöd har två rapporter tagits fram i ett samarbete mellan myndigheter med uppgifter som är centrala för att skydda Sverige mot cyberhot.

Myndigheterna vill uppmärksamma och sprida kunskap så fler kan skydda sig och vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft mot olika typer av cyberangrepp.

Den ena rapporten är en sammanställd beskrivning över cybersäkerhetsrelaterade hot och innehåller exempel från verkligheten. Rapporten är avsedd att ge stöd till analyser och riskbedömningar vid exempelvis beslut om verksamhetsutveckling, kontrakt eller investeringar.

Den andra rapporten ger rekommendationer om vilka åtgärder som behöver vidtas och hur man rent praktiskt bör gå tillväga för att bygga en säkrare IT-miljö. I många fall handlar det om ett ändrat arbetssätt inom organisationen och att planera, testa, och införa tekniska åtgärder på ett systematiskt sätt.

Det fördjupade myndighetssamarbetet syftar till att förbereda bildandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter, enligt ett förslag som lämnades till regeringen i december 2019. I samarbetet ingår Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen (PTS), samt Säkerhetspolisen.

Här finns länk till rapporterna:

Cybersäkerhet i Sverige 2020 – hot, metoder, brister och beroenden

Cybersäkerhet i Sverige 2020 – rekommenderade säkerhetsåtgärder


Här finns länk till förslaget till regeringen om ett nationellt cyberhetssäkerhetscentrum,
16 december 2019.

Svar på uppdrag (Fö2019/01000/SUND) inför inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter

Ny myndighet ska utveckla och samordna det psykologiska försvaret

Landshövdingen ska utreda ny myndighet | Länsstyrelsen Västra Götaland
Anders Danielsson, regeringens utredare

Utredningens uppdrag har varit att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Utgångspunkten i utredningens direktiv är att arbetet med ett psykologiskt försvar är av stor vikt och behöver förstärkas.

Det finns enligt utredningen skäl att skilja mellan å ena sidan det övergripande ändamålet med det psykologiska försvaret och å andra sidan de verksamheter som genomförs för att uppnå detta ändamål. De beskrivningar av det psykologiska försvarets ändamål som förekommit i tidigare utredningar och propositioner har enligt utredningens bedömning i alltför hög utsträckning avsett verksamheter som bör ses som medel för att nå det övergripande ändamålet.

Uppbyggnaden av en ny myndighet och ett modernt psykologiskt försvar bör i stället utgå från vad det är som ska försvaras och skyddas. Med utgångspunkt i den försvarspolitiska inriktningspropositionen, de beslutade målen för Sveriges säkerhet och den nationella säkerhetsstrategin är utredningens bedömning att ändamålet med det psykologiska försvaret bör vara att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Att skydda dessa värden är en del av Sveriges säkerhetspolitik. Sverige utsätts redan i dag för angrepp av olika slag då t.ex. cyberangrepp och försök till otillbörlig informationspåverkan riktas mot svenska myndigheter, förtroendevalda, organisationer, företag, redaktioner, journalister, forskare, tjänstemän och debattörer.

Det psykologiska försvaret bör ses som en självklar del av arbetet med att värna det öppna samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. En viktig del i detta bör vara att stärka den samlade förmågan att identifiera och möta otillbörlig informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information riktad mot Sverige. Detta måste ske med respekt för den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.

Enligt utredningens förslag ska den nya myndigheten stödja, stärka, samordna och utveckla samhällets samlade motståndskraft inom det psykologiska försvaret genom att
identifiera, analysera, och kunna möta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen,
– sprida kunskap och löpande bidra till beredskapen vad gäller psykologiskt försvar hos övriga berörda aktörer, som till exempel andra myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer som har behov av stöd,
– se till att utbildning och övningar kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde, 
– följa, beställa, kvalitetssäkra och förmedla forskning och annan kunskapsutveckling i frågor som rör psykologiskt försvar samt 
– stödja medieföretagen vad gäller att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan i den utsträckning sådant stöd efterfrågas.

Utredningen föreslår att det inrättas ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inom den nya myndigheten vars huvuduppgift ska vara att utveckla, samordna och stärka den nationella förmågan att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan. Betänkandet, som regeringen nu kommer att remittera, innehåller också ett förslag om att myndigheten bör vara en informationsberättigad totalförsvarsmyndighet och därmed kunna inrikta signalspaning.

Läs hela utredningen här: https://www.regeringen.se/49bbbd/contentassets/e3a84a5fd7144c6a95a1eb90a2bbfec0/en-ny-myndighet-for-att-starka-det-psykologiska-forsvaret-sou-2020-29.pdf

Krisberedskapsveckan 2020

Krisberedskapsveckan är sedan 2017 en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Årets kampanj som genomförs 11-17 maj, anpassas till den pågående pandemin.

Målen för Krisberedskapsveckan 2020 är att skapa en känsla hos Sveriges invånare av att:

  • Allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen är nödvändiga, sedda och uppskattade. Insatserna bidrar till att vi bättre kommer att kunna klara oss igenom en svår kris nu och i framtiden.
  • Vi gör detta tillsammans – myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och företag har ett stort ansvar, men alla vi som bor i vårt land har också ett ansvar. Det är tillsammans som vi klarar det här.
  • Ett gemensamt hot plockar fram de goda sidorna hos oss människor och stärker oss som samhälle och som kollektiv.

Myndigheter, kommuner, regioner, företag och organisationer har ett stort ansvar för Sveriges krishantering och många är hårt belastade just nu. MSB tar därför en ledande roll i genomförandet av Krisberedskapsveckan och ser till att budskapen når ut. Det står öppet för alla som vill att delta med de resurser man mäktar med.

Håll dig uppdaterad genom att anmäla dig till MSB:s nyhetsbrev och ha kontakt med arbetsgruppen för kampanjen via krisberedskapsveckan@msb.se.

Regeringen begär myndighetsmeddelande och ger informationsuppdrag till MSB

Bildresultat för regeringskansliet

Idag, söndag 15 mars, begärde regeringen i samråd med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen att ett myndighetsmeddelande ska sändas till allmänheten med ett viktigt budskap till alla som befinner sig i Sverige.

Innehållet i meddelandet är:

För att bromsa spridningen av det nya coronaviruset är det viktigt att vi tillsammans hjälps åt. Det görs genom att:

  • du stannar hemma om du känner dig sjuk med snuva, hosta eller feber, även vid lindriga symtom.
  • du gör inga besök på äldreboenden eller sjukhus som absolut inte kan undvikas. Låt bli sådana besök helt om du känner dig sjuk.
  • du tvättar händerna med tvål och varmt vatten ofta.

Regeringen kommer också att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att skyndsamt utarbeta ett nationellt informationsmaterial och genom effektiv kommunikation sprida det till alla hushåll. Regeringen ger därför MSB i uppdrag att säkerställa att myndigheternas information till allmänheten är samordnad och tydlig samt att det finns effektiva informationskanaler. I en så allvarlig situation som vi har är det viktigt att alla har kunskap och tar sitt ansvar att gemensamt agera för att hindra smittspridningen av det nya coronaviruset.

Då många länder inför olika typer av restriktioner avråder UD från icke-nödvändiga resor till alla länder.

Vid frågor, gå till www.krisinformation.se, där finns myndigheternas samlade och bekräftade information.

2020 års handlings­plan för cyber- och informations­säkerhet redovisad för regeringen

Myndigheterna i SAMFI-gruppen lämnade den 2 mars 2020 års redovisning av den samlade informations- och cybersäkerhetshandlingsplanen till Regeringskansliet. Handlingsplanen har tagits fram på uppdrag av regeringen, och ska bidra till att uppfylla målsättningarna i regeringens nationella strategi på området.

MSB-hänglås

20-03-05

Huvuddelen av åtgärderna syftar till att stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter, samt öka säkerheten i nätverk, produkter och system. Även möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet ska öka.

Myndigheterna i SAMFI-gruppen som har ett särskilt ansvar inom informations- och cybersäkerhet är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarets materielverk (FMV), Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen (PTS), Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsklassad information

Nästan en tredjedel av åtgärderna i årets redovisning genomförs i samverkan mellan en eller flera av myndigheterna som ingår i uppdraget, och många åtgärder sker i samverkan med andra aktörer i samhället. Mer än hälften av åtgärderna är nya eller uppdaterade jämfört med föregående år. Bland annat bidrar dessa i årets handlingsplan till att stärka totalförsvaret genom stärkt förmåga att kommunicera säkerhetsskyddsklassificerad information inom totalförsvaret.

Arbetet med åtgärderna rapporteras årligen till regeringen fram till 1 mars 2023, där MSB är sammanhållande för rapporteringen.

Ladda ned och läs redovisningen

God livsmedelsförsörjning kräver satsningar

Det krävs mer förebyggande arbete och investeringar för att hela Sverige ska kunna få säker mat och dricksvatten vid höjd beredskap i mer än tre månader. Det menar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt som tillsammans analyserat livsmedelskedjan och föreslår åtgärder.

Säker mat och säkert dricksvatten är en grundförutsättning för Sveriges försvarsförmåga. Idag, den 2 mars, lämnar Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt på uppdrag av regeringen en gemensam syn på behov och åtgärdsförslag gällande livsmedel- och dricksvattenförsörjning, för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret.

 – Rapporten är ett viktigt dokument för det fortsatta arbetet inom livsmedelssektorn och för totalförsvaret som helhet. För att livsmedel- och dricksvattenförsörjningen ska fungera måste alla samhällsviktiga verksamheter, näringsliv och aktörer samverka, säger Annica Sohlström, generaldirektör för Livsmedelsverket.

Försörjningsförmåga som nytt mål

Myndigheterna menar att Sverige idag skulle ha svårt att försörja befolkningen med mat och vatten vid höjd beredskap eller krig i över tre månader. Livsmedelskedjan är beroende av fungerande infrastruktur som el, IT och transporter för till exempel införsel av insatsvaror. Myndigheterna föreslår därför försörjningsförmåga med modellen mätt och frisk som nytt mål. Det speglar bättre hur aktörer och olika delar samspelar och är beroende av varandra.

 – En lönsam och ökande livsmedelsproduktion är grunden för en god livsmedelsförsörjning. För att fånga komplexiteten och beroendena i dagens produktion förordar vi att vi talar om försörjningsförmåga. Hittills har man ofta talat om självförsörjningsgrad, hur stor del av vår livsmedelskonsumtion som är inhemskt producerad. Den är inte oviktig, men säger inget om hur väl vi lyckas med att maten når magen och är säker, eller att vi har vatten i kranen, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Att återuppbygga civilt försvar och en försörjningsförmåga avseende livsmedel i Sverige kräver ny kunskap och en långsiktig planeringshorisont som bygger på en god djurhälsa och god livsmedelssäkerhet. 

Långsiktig uppbyggnad

En god försörjningsförmåga kommer att kräva investeringar under lång tid, inte minst för dricksvattenproducenter som anses behöva kunna öka sin produktion. Tillgången till dricksvatten är gränssättande för många viktiga samhällsfunktioner och verksamheter. Som förslag nämns nya reservvattentäkter, mobila vattenverk och att alla vattentäkter blir skyddsområden.

 Andra förslag för en trygg livsmedelsförsörjning, inklusive dricksvatten:

  • Ökad svensk livsmedelsproduktion
  • Att prioritera införsel, import och utförsel, export under höjd beredskap
  • Lagerhållning av strategiskt viktiga produkter, inklusive vissa typer av livsmedel.
  • Ökad laboratorieförmåga och sjukdomsövervakning inom veterinärmedicin, livsmedel och dricksvatten.
  • Forskning och innovation om livsmedelsförsörjning
  • Fortsatt och utvecklad samverkan med näringslivet,
  • att kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar mer med totalförsvarsplanering kopplat till livsmedelsförsörjning.

Rapporten är överlämnad till regeringen och blir ett underlag i arbetet inför kommande försvarsproposition. Rapporten i sin helhet omfattas av sekretess. Se öppen sammanfattning nedan.
Livskraft – mätt och frisk. Öppen sammanfattning av Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts redovisning gällande underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (Ju2019/02477/SSK)

Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (regeringskansliet)

Totalförsvar – Samhällsförsvar