Studie avseende finansiering av civilt försvar överlämnad

Totalförsvarsstiftelsens representant Freddy Jönsson Hanberg överlämnade studien rörande Finansiering av Civilt Försvar till Kungliga krigsvetenskapsakademien, representerad av Bo-Richard Lundgren.

Det finns en rad olika finansieringsformer för civilt försvar utöver rena statsbidrag. Detta fick Totalförsvarsstiftelsen i uppgift att beskriva och dokumentera under sommaren. Utfallet ingår i Krigsvetenskapsakademins projekt “Säkerhet i morgondagens Europa”.

Författare till studien var Mats LekmanLars HolmqvistPeter Roslin-Slawinski och Freddy Jönsson Hanberg

Webinarium om energisektorns ansvar i totalförsvaret

Den 29 september genomförde Ramböll och Totalförsvarsstiftelsen ett webinarium på temat “Energisektorns ansvar i totalförsvaret”. Det var välbesökt, ca 55 personer tittade och det kom in en del intressanta frågor.

Totalförsvarsstiftelsens del handlade om de geostrategiska riskerna för energiföretagen och förändringar i lagstiftningen, främst skyddslagen och säkerhetsskyddslagen, som berör energibranschen. Det åligger de offentliga och enskilda aktörerna att agera i de här frågorna, det kommer inte att komma någon från centralt håll och ge order. Därför är det så viktigt att börja agera omgående.

Hans Brun från Secana talade om personsäkerhet, Mikael Toll från Swedish Energy Agency om tillsyn och samverkan. Lars Brånn pratade om hur man gör verkstad av allt detta.

Totalförsvarsstiftelsens anförande, genomfört av Freddy Jönsson Hanberg, kan du se på nedanstående länk:

Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet

Startsida Regeringen.se

Regeringen har i dag beslutat en proposition med förslag på nya säkerhetskrav som ska förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.

– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Säkerhetspolisen och flera andra myndigheter varnar för att utländskt övertagande av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige kan skada Sveriges säkerhet. Risken har ökat under coronapandemin då många företag har fått det svårt ekonomiskt och kan bli utsatta för oönskade uppköpsförsök av utländska aktörer. Även EU-kommissionen har framhållit att spridningen av coronaviruset ökat risken för att utländska aktörer försöker förvärva bolag, till exempel inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Regeringens proposition innebär att det införs nya krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

EU:s lager för medicinsk skyddsutrustning etableras i Sverige

EU:s krislager till Kristinehamn - P4 Värmland | Sveriges Radio

Sverige är genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ett av länderna som fått uppdraget att ansvara för EU:s beredskapslager för sjukvårdsmateriel och medicinsk skyddsutrustning. Sjukvårdslagret är en del i utvecklingen av EU:s civilskyddsmekanism och dess operativa kapacitet, rescEU.

– Vi är stolta och glada över att EU har gett Sverige och MSB det här förtroendet. MSB har lång erfarenhet av att jobba med strategisk lagerverksamhet och att snabbt kunna bistå vid kriser, säger inrikesminister Mikael Damberg.

– Jag är glad över att EU har gett Sverige förtroendet att bygga upp ett av EU:s sjukvårdslager. Pandemin visar att samarbete över landsgränserna är vägen framåt och vi ska solidariskt göra vår del, säger socialminister Lena Hallengren.

MSB har tillsammans med Socialstyrelsen och Försvarets materielverk fått i uppdrag av EU att lagerhålla medicinteknisk utrustning samt personlig skyddsutrustning så som ventilatorer, ansiktsmasker och skyddsrockar. Materiel som ska kunna användas i stora kriser när EU-ländernas egna resurser inte täcker behoven.

Utvecklingen av rescEU:s medicinska lagerhållning har varit igång en tid men aktualiserades ytterligare i samband med rådande covid-19 pandemi. Det blev tidigt tydligt att det fanns stora behov av den här sortens utrustning bland EU:s medlemsstater.

Uppdraget gäller i fem år med projektstart 1 september 2020.

Finansiering klar för nationellt cybersäkerhetscenter

I den budgetproposition regeringen överlämnade till riksdagen den 21 september 2020 anslås 50 miljoner kronor till inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter.

I september 2019 fick Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Säkerhetspolisen i uppdrag av regeringen att göra förberedelser för att kunna skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter.

Syftet med centret är att genom samordnat agerande, informationsdelning och kunskapsöverföring ytterligare stärka den nationella förmågan på cybersäkerhetsområdet.
Myndigheterna har sedan tidigare en etablerad och god samverkan inom området och den byggs det nu vidare på.

Regeringens besked om finansiering innebär ett steg i processen för att ytterligare fördjupa och konkretisera myndigheternas samarbete, och uppbyggnaden av ett cybersäkerhetscenter kommer att ske stegvis. Att de ekonomiska ramarna för inrättandet av ett center nu är tydliga underlättar den fortsatta planeringen.

Gemensam kunskap ökar Sveriges motståndskraft mot cyberhot

Återuppbyggnad av civilt försvar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 långsiktiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återuppbyggnaden av det civila försvaret. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Utgångspunkten för inriktningen av det civila försvaret är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66).

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har över tid försämrats, och förmågan inom totalförsvaret behöver stärkas. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid.

En omfattande satsning på civilt försvar görs därför och området tillförs 1 miljard kronor 2021. Förstärkningen ökar stegvis under kommande år. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsberedningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.

Satsningen omfattar hela samhället. Regeringen föreslår viktiga förstärkningar av flera områden. Arbetet med att öka motståndskraften särskilt inom områdena hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post behöver vidareutvecklas och stärkas. Även investeringar för att stärka arbetet med säkerhetsskydd och cybersäkerhet ingår i satsningen.

Den närmare inriktningen för utvecklingen av det civila försvaret presenteras i den försvarspolitiska propositionen.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/langsiktiga-satsningar-pa-det-civila-forsvaret/

Det militära försvaret förstärks

september 2017 – Totalförsvarsstiftelsen
Foto: Karin Malmsten

Regeringen föreslår att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor 2021. Inriktningen att årligen tillföra det militära försvaret fem miljarder kronor fram till 2025 ligger fast.

I budgetpropositionen för 2020 aviserades att anslagen till det militära försvaret, utöver tidigare fattade beslut, ökas med fem miljarder kronor per år 2022 till och med 2025. Denna inriktning ligger fast.

Regeringen kommer under hösten 2020 att lämna en försvarspolitisk proposition till riksdagen. I propositionen avser regeringen bland annat att föreslå ett övergripande mål för totalförsvaret, reviderade mål för det militära försvaret respektive det civila försvaret samt utvecklingen av Försvarsmaktens krigsorganisation fram till 2030. Den försvarspolitiska propositionen kommer också beskriva regeringens inriktning avseende bland annat säkerhetspolitik, materielförsörjning, forskning och utveckling, personalförsörjning, försvarsunderrättelseverksamhet, militär säkerhetstjänst, cyberförsvar och internationella försvarssamarbeten. Mer om budgeten för 2021 Den 21 september lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2021 till riksdagen.

Budgeten för 2021 på fem minuter

Stipendium till elev på Försvarshögskolan

Styrelsen för insamlingsstiftelsen för totalförsvarsstudien, benämnd Totalförsvarsstiftelsen, beslutade den 1 september att betala ut ett stipendium till studenten vid Försvarshögskolan, Carl Mauritz.

Carl skriver sitt examensarbete hos företaget Secana. Carl har målet att nyansera debatten angående cybersäkerhet och dess bakomliggande faktorer, bortom rent militära till även faktorer viktiga inom totalförsvaret.  Jag hoppas kunna föra samman idéer från näringslivet, forskning och strategisk säkerhet för att tillföra något nytt till forskningsfältet.

Sverige är ett litet exportorienterat land med innovation som främsta exportvara och det är avgörande att dessa tillgångar såsom data och patent skyddas. Carl kommer att undersöka länders nivå av innovation och hur dessa relaterar till länders cybersäkerhet som del av deras totalförsvar.

Trygg försörjning av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial även i kris

Regeringen ger den pågående Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap ett utvidgat uppdrag. Utbrottet av covid-19 har blixtbelyst vikten av en trygg försörjning av läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial även under en kris. Det bör prövas om särskilda beredskapsapotek ska införas, vilken roll de statliga bolagen Apoteket AB och Apoteket Produktion & Laboratorier AB kan ha samt vilken tillverkningsberedskap som ska finnas i Sverige.

– Både avregleringen av apoteksmarknaden och coronapandemin understryker hur viktigt det är att klargöra olika aktörers ansvar för trygg tillgång till läkemedel och hälso- och sjukvårdsmaterial vid kriser. Regeringen är angelägen om att få konkreta åtgärder på plats, till exempel beredskapsapotek, säger socialminister Lena Hallengren.

Regeringen anser att det behöver finnas ett tydligt reglerat ansvar för att läkemedelsförsörjningen ska fungera även vid höjd beredskap och störningar i samhället. Sedan tidigare ska utredaren därför se över vilket ansvar läkemedelstillverkare, partihandlare, öppenvårdsapotek och andra privata aktörer i apoteksledet bör ha.

I tilläggsdirektivet ges beredskapsutredningen även i uppdrag att överväga om särskilda beredskapsapotek, det vill säga apotek med ett särskilt ansvar för att säkerställa läkemedelsförsörjningen till enskilda, bör inrättas för att ansvara för läkemedelsförsörjningen i krissituationer eller vid höjd beredskap. Utredningen ska nu även särskilt ta ställning till vilka uppgifter som de statligt ägda bolagen Apoteket AB och Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) lämpligen kan ansvara för.

– Apoteket AB undersöker redan nu möjliga lösningar för att stärka beredskapen för sin egen och Sveriges läkemedelsförsörjning. Det är viktigt att ta vara på den kompetens, erfarenhet och resurser som statliga Apoteket har vid en framtida kris, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

Vidare får utredningen i uppdrag att överväga och lämna förslag om vilken tillverkningsberedskap som behöver finnas i Sverige, eller genom till exempel nordiskt samarbete, av material och ett antal särskilt kritiska läkemedel.

Uppdraget utvidgas även på så sätt att utredningen ska beakta erfarenheter av utbrottet av sjukdomen covid-19 under sitt fortsatta arbete.

Utredningen ska lämna sina förslag som rör försörjningen av läkemedel och material senast den 1 april 2021 (istället för som tidigare 30 september 2021). Ett slutbetänkande med övriga delar av uppdraget ska lämnas senast den 28 februari 2022.

Näringslivsrådet – digitalt möte

Näringslivsrådet genomförde idag, den 11 juni 2020, sitt sjätte möte sedan starten 2017. Denna gång digitalt.

Den mindre kretsen av representanter för sektorerna genomförde ett möte mellan 16.00-16.30. Under det mötet diskuterades sektorernas återkomst baserat på Freddy Jönsson Hanbergs artikel (https://kkrva.se/sektorernas-aterkomst/)

Över lag konstateras att det finns en del kvar att göra men att Corona-pandemin har uppenbart skyndat på utvecklingen och framförallt exponerat brister för alla stakeholders – väljarna/medborgarna, företagen, myndigheterna och politiken.

Nu finns en möjlighet att påverka försvarsbeslutet. Totalförsvarsstiftelsen skall lämna en studie till Krigsvetenskapsakademin som har fokus på finansiering av civilt försvar, främst näringslivets delar.

Fredrik Bynander, chef Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet på Försvarshögskolan hade ett mycket intressant anförande om grunderna för samverkan mellan det offentliga och privata i syfte att bygga ett tillräckligt starkt totalförsvar. Det är viktigt att förstå varifrån vi kommer, vi behöver inte göra om gamla misstag och vi kan inte slentrianmässigt återvinna gamla sanningar.

Han gav också en rad intressanta förslag på hur näringslivet på ett mycket mer modernt sätt kan verka för ett starkt totalförsvar.

Martin Allard, principalkonsult på 4C Strategies, var huvudsekreterare i regeringens utredning om näringslivets roll i totalförsvaret.

Martin gav en i huvudsak positiv bild av vad vi kan göra. Många av förslagen som Martin gav kan genomföras redan nu, utan några större ändringar i lagtexter eller inrättande av nya myndigheter.

Rickard Oehme kommenterade helt riktigt att kryptofunktionen behöver undersökas närmare och utvecklas i riktning mot förändrade behov.

FHS försöker hitta en väg för att få in näringslivet att gå kurser i totalförsvar, Totalförsvarsstiftelsen kan bistå på olika sätt.

Totalförsvar – Samhällsförsvar