Krigets krav – en samlad bedömning av totalförsvarets förmåga har nu överlämnats till regeringen. Det är den första redovisning som genomförts för både civilt och militärt försvar utifrån totalförsvarets samlade mål.
Den samlade bedömningen av totalförsvaret är ett regeringsuppdrag som Försvarsmakten och MSB fick 2020. Bedömningen skulle göras mot målet för totalförsvaret, som är “att ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Verksamhet inom totalförsvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet.” Redovisningen är ett underlag i försvarsberedningens arbete med kommande totalförsvarsbeslut.
– Det pågår ett intensivt arbete med att stärka svenskt totalförsvar, men takten behöver öka ytterligare. Krigets krav är ett angeläget bidrag till vår samlade kunskap om både nuläget och utvecklingsområden inför kommande beslut om inriktning av totalförsvaret, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB.
Den samlade bedömningen har analyserat ett antal områden: Samverkan och ledning, krigsorganisation och mobilisering, försörjningsberedskap, psykologiskt försvar, förmåga att ta emot internationella resurser, skydd och återställande av totalförsvarsviktig verksamhet samt försvarsvilja.
Sverige har det senaste året genomfört en historisk säkerhetspolitisk omsvängning genom att ansöka om medlemskap i Nato. När Sverige inkluderas i Natos gemensamma försvarsplanering och kollektiva försvar kommer det militära försvaret att tillföras nya uppgifter. Även det civila försvaret får delvis nya förutsättningar och ytterligare uppgifter.
– Vi är inte där vi borde vara, när det gäller totalförsvaret, relativt omvärldsutvecklingen. Det betyder inte att vi saknar förmåga, särskilt om vi jämför med bara några år sedan, men ett betydande arbete måste göras. Med ett medlemskap i Nato kommer såväl kraven som förväntningarna att öka ytterligare, konstaterar Mikael Granholm, Försvarsmaktens generaldirektör.
Kriget i Ukraina visar på vikten av ett starkt totalförsvar, med ett robust samhälle som kan hantera de påfrestningar ett krig innebär. Någon form av modern byggnads- och reparationsberedskap behöver byggas upp även inom det svenska totalförsvaret.
Totalförsvarets uthållighet är i stor utsträckning beroende av förmågan att upprätthålla internationella flöden, inte minst vad gäller mottagande av militära och civila resurser från andra länder. För att klara det behöver Sverige ha förmåga att ge stöd till anländande parter. Kunskap, planering och förberedelser bland totalförsvarets aktörer behöver möter generellt inte de krav som målet för totalförsvar ställer.
Här finns redovisningen: https://www.msb.se/contentassets/cb5b0efa8e034cf0ac8acbe86bfff909/krigets-krav—en-samlad-bedomning-av-formagan-inom-totalforsvaret.pdf